Puheenjohtajuudet uusjaossa: Viro paikkaa Iso-Britanniaa, Suomen kausi siirtyy vuoteen 2019
Ordförandelandet har betydande möjligheter att påverka de frågor som tas upp och behandlas under ordförandeperioden.En av de första och mest synliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde för Europeiska unionen är omstruktureringen av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Tisdagen den 26 juli godkände rådet den nya, korrigerade listan över ordförandeländer där alla medlemsländers perioder har tidigarelagts med sex månader från och med den 1 juli 2017. Enligt den nya ordningen tar Estland över Storbritanniens plats som rådets ordförande under den senare halvan av 2017. Därtill har Kroatien, som inte var medlem i EU då den ursprungliga listan gjordes, lagts till den ursprungliga listan som sträcker sig till 2020.
En av de första och mest synliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde för Europeiska unionen är omstruktureringen av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Tisdagen den 26 juli godkände rådet den nya, korrigerade listan över ordförandeländer där alla medlemsländers perioder har tidigarelagts med sex månader från och med den 1 juli 2017. Enligt den nya ordningen tar Estland över Storbritanniens plats som rådets ordförande under den senare halvan av 2017. Därtill har Kroatien, som inte var medlem i EU då den ursprungliga listan gjordes, lagts till den ursprungliga listan som sträcker sig till 2020.
För Estland innebär det tidigarelagda ordförandeskapet mycket extra arbete. Möten, hotell och andra bokningar som redan gjorts måste omorganiseras och hela planen för ordförandeskapet måste påskyndas.
Finlands ordförandeperiod, som ursprungligen skulle infalla andra halvan av 2020, flyttas enligt det nya schemat till hösten 2019. Finland har redan varit ordförandeland 1999 och 2006 och bägge gånger har perioden infallit på hösten. Under höstperioden sätter arbetet i allmänhet igång relativt lugnt i juli, i augusti är det semester och sedan arbetar man effektivt inför EU-toppmötena i oktober och december. Arbetsrytmen kommer att vara likadan också 2019.
I Europeiska unionen sköter varje medlemsland i tur och ordning om ordförandeskapet i rådet. En period pågår alltid ett halvt år i taget, antingen från januari till slutet av juni eller från juli till årets slut. Just nu är det Slovakien som håller i ordförandeklubban och Malta som står näst i tur.
Det medlemsland som står i tur ansvarar för att leda av rådets arbete på olika nivåer, i arbetsgrupper och i ministermöten. Endast EU-toppmöten, utrikesrådet och en del av arbetsgrupperna för yttre förbindelser står utanför arbetslistan. Fler tjänstemän måste rekryteras både till Finlands representation i Bryssel och till ministerierna, och förstärkningarna ska utbildas för ordförandearbetet. Förutom språkkunskaper behöver de som ska vara ordföranden i olika grupper framför allt god förhandlingsförmåga, eftersom de ansvarar för att lagstiftningsprojekt framskrider och att de olika parterna når slutresultat som alla 28 medlemsländer och EU-organ godkänner.
Ordförandeskapet ger synlighet i synnerhet för nya medlemsländer som vill visa att de kan leda rådets verksamhet. Ordförandelandet kan under ett halvt års tid få synlighet också på andra sätt, och det utnyttjas ofta genom att kombinera programmet med ett mångsidigt utbud av kultur och marknadsföring av landet som resmål. Det är ändå inte obligatoriskt, och till exempel inofficiella möten i medlemslandet, med inbjudna medier med mera, är dyra tillägg som medlemslandet betalar ur egen ficka.
Under den innevarande ordförandeperioden fokuserar Slovakien på fyra centrala teman: ett ekonomiskt starkt Europa, en modern inre marknad, en hållbar migrations- och asylpolitik samt ett globalt engagerat Europa. Varje land väljer vilka teman de vill prioritera. Därtill formas agendan ofta av akuta eller överraskande händelser. Utmaningen denna höst är Brexit. Tidigare år har bland annat händelserna i Ukraina, eurokrisen, terrordåd och invandring orsakat överraskningar.
Den nya listan har gjorts fram till år 2030 och det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd övergår alltså från ett land till nästa den 1 januari 2017 i följande ordning:
- Malta 2017
- Estland 2017
- Bulgarien 2018
- Österrike 2018
- Rumänien 2019
- Finland 2019
- Kroatien 2010
- Tyskland 2020
- Portugal 2021
- Slovenien 2021
- Frankrike 2022
- Tjeckien 2022
- Sverige 2023
- Spanien 2023
- Belgien 2024
- Ungern 2024
- Polen 2025
- Danmark 2025
- Cypern 2026
- Irland 2026
- Litauen 2027
- Grekland 2027
- Italien 2028
- Lettland 2028
- Luxemburg 2029
- Nederländerna 2029
- Slovakien 2030
- Malta 2030
