Arbeta i Bryssel: Tiina Astola – för likabehandling och öppenhet
Dörrarna till Bryssel öppnade sig för Tiina Astola första gången redan på 1980-talet när hon avlade sina magisterstudier i Europarätt. Efter en lång karriär i Finland hittade Astola tillbaka till sina gamla kvarter i Bryssel våren 2016, denna gång för att inleda sin nya tjänst som generaldirektör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor.
EU en röd tråd genom karriären
EU har följt Astola genom hela hennes yrkesliv, från uppdrag till uppdrag. Studierna i Bryssel var till stor nytta i arbetet med värdepapperslagstiftning vid justitieministeriet, där en av Astolas utgångspunkter var att undersöka lagstiftningen i olika EU-länder. Senare var hon bland annat chef för justitieministeriets Europarättsenhet och kanslichef med ansvar för EU-ledningsgruppen.
Chefspositionen vid generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor ledigförklarades under en tid då EU i allt högre grad blev tvungen att motivera sin existens. När EU mest syns i rubrikerna på grund av kriser, såsom Brexit, den ekonomiska krisen och flyktingströmmen, hamnar det dagliga lagstiftningsarbetet för att förbättra medborgarnas vardag lätt i skuggan.
Rättsliga frågor och konsumentfrågor
Projekten vid generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor fokuserar ofta på utmaningar i européernas vardag. I arbetet ingår bland annat bestämmelser om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas och vilket lands domstol som är behörig i olika situationer, till exempel när det gäller vårdnad om barn, bortförande av barn eller mångnationella äktenskap. I den fria rörlighetens Europa rör denna typs frågor allt fler, men ämnet intresserar inte media nämnvärt.
”Vårt generaldirektorat arbetar med frågor som är nära medborgarna, men de öppnar sig inte alltid för den stora allmänheten. Vem klarar av att skriva på ett sätt som intresserar någon annan än en jurist till exempel om vilket lands lag som ska tillämpas? Och ändå är det en fråga av enorm betydelse”, funderar Astola.
Till generaldirektoratet hör också frågor som rör konsumentskydd och jämställdhet.
Likabehandling och jämställdhet
Likabehandling och jämställdhet är ärenden som står Astolas hjärta nära.
Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor är enligt Astola glädjande jämställt: kvinnornas andel både av den högsta ledningen och av mellanskiktet är över 50 procent. Generaldirektoratet har uppnått sitt 2019-mål om att främja jämställdhet.
I kommissionen finns emellertid generaldirektorat som är mandominerade och emellanåt kan man förundra sig över ”all male panels” i EU-debatter.
”Jag tror att en av de bakomliggande orsakerna, precis som i Finland, är att yrken är segregerade. Det tekniska området är nästan helt dominerat av män. Det här är komplexa samhälleliga frågor som bland annat har att göra med utbildning.”
För öppenhet
Astola har alltid arbetat för öppenhet. När hon var chef för Europarättsenheten var hon med om att främja öppenhet på EU-nivå genom beredningen av öppenhetsförordningen. Projektet krävde mycket förhandlingar i Bryssel och Astola njöt av uppgiften.
”För oss finländare var öppenhetsförordningen ett enkelt och klart projekt som alla drog nytta av. Att jobba för handlingsoffentlighet var en lätt uppgift mentalt”, konstaterar hon nöjd.
Under årens lopp har det gjorts stora framsteg gällande öppenheten, men det finns ännu utmaningar både på EU-nivå och i Finland. Det har tagit sin tid för tjänstemännen att i praktiken omfatta en öppnare inställning till hanterandet av handlingar.
”Utgångspunkten är att handlingar är offentliga. Trots det händer det också i Finland att tjänstemän förhåller sig tveksamt till att ge ut handlingar. Reaktionen är mänsklig men det är viktigt att man inte är rädd för att sprida information och dokument.
Att utveckla tydliga EU-bestämmelser har enligt Astola varit ytterst viktigt med tanke på att EU-tjänstemännen kommer från så många olika öppenhetskulturer.
Det 100-åriga Finlands styrka
Finland förbereder sig för sitt 100-årsjubileum och under året kommer Finlands starka sidor att framhållas i festprogrammet i hemlandet och utomlands. För Astola är det finska samhällets styrkor framförallt jämlikheten, likabehandlingen och utbildningen, och dem måste vi värna om.
”Finland är byggt på jämlikhet och på kvinnors deltagande. Vid sidan om jämlikeheten är det idag också viktigt att tala om likabehandling”, påminner hon.
Likabehandlingsdiskussionen kan inte föras utan att man tar ställning till flyktingar och invandring.
”Finland borde vara ett öppet land. Våra landsmän gav sig i tiden iväg till Amerika och Sverige i hopp om ett bättre liv. Tanken om ett skyddat litet samhälle är fel – om man kunnat ge sig av från Finland måste andra också vara välkomna till oss”, betonar Astola.
I Astolas släkt har utbildning uppskattats högt redan i flera generationer och man har strävat efter att utbilda sina barn så långt som möjligt. Att satsa på utbildningen är enormt viktigt för Finland också i framtiden anser Astola. Dessutom är utbildningen ett flaggskepp för Finland i världen.
Text och foto: Johanna Kaprio och Katri Puhakainen
