EU hyvä vai huono – kansalaiset vastaavat
Folket har talat – den här gången i Europaparlamentets opinionsmätning. Det kan vara en lättnad för många beslutsfattare att stödet för unionen inte har sjunkit trots Brexit-debatten och flyktingsituationen. Mätningen är ändå ingen garanti för att man kommit förbi alla politiska grynnor i EU-länderna än.
EU-medborgarnas åsikter mäts regelbundet förutom av parlamentet också i Europeiska kommissionens Eurobarometer. Båda mätningarna avslöjar redan genom en snabb genomläsning vissa grundläggande indelningar i Europa. I norr bor de nöjdaste medborgarna: i de nordiska och baltiska länderna, i Tyskland, Benelux och Polen bor människor som anser att EU-medborgarskapet huvudsakligen är en positiv sak. Spanien utgör ett undantag i syd med nöjda medborgare. I Finland är visserligen bara 60 procent av befolkningen nöjda, men siffran är i alla fall betydligt högre än i Grekland, Tjeckien eller Italien där bara en tredjedel av befolkningen ger EU tummen upp. De här siffrorna är ur den senaste rapporten av parlamentet.
Trots högljutt missnöje i Finland hör vi ändå på EU-nivå till de nöjda länderna. I Finland råder också en uppfattning om att folkets röst blir hörd både i EU och nationellt. Det snart 100-åriga Finland kan med andra ord gratuleras för en trovärdig demokrati.
Den karta som ritas upp i parlamentets rapport ser vid första anblicken hoppingivande ut för EU, men färgerna är vilseledande. Endast på Irland tror hälften av de som svarade att EU överhuvudtaget är på väg i rätt riktning, och av finländarna är bara 37 procent optimister. Allra lägst är tron på EU:s riktning bland grekerna (11 %), fransmännen (14 %) och britterna (16 %). Greklands ekonomi är fortfarande i mycket dåligt skick, britterna röstade redan för att gå ur EU och nu väntar alla med spänning på vilken riktning Frankrike väljer efter vårens presidentval.
I en kategori har Finland första plats. Nio av tio finländare anser att de faktorer som förenar européerna är viktigare än de som skiljer dem åt. Trots att våra gener är ”från en annan planet” känner vi tillhörighet, och det är bra. Det är trösterikt att också över hälften av spanjorerna, som innehar jumboplatsen, tycker att de förenande faktorerna är mer betydande.
Under den senaste tiden har opinionsmätningar i allmänhet blivit föremål för kritik – de kunde ju varken förespå Brexit, Trump eller Fillon i Frankrike. Strunt prat. Problemet ligger hos läsarna och tolkarna som stirrar sig blinda på procenter, som inte idkar källkritik och inte analyserar svarens motiv och dolda motiv bättre. Hur frågorna är formulerade påverkar också svaren, leder dem till höger eller vänster, upp eller ner.
Jag skulle vilja se fler mätningar där man utöver åsikter också skulle mäta människors kunskaper om de frågor som opinionsmätningen handlar om. Européernas kunskaper om EU:s verksamhet och arbetsföredelningen mellan olika institutioner är nämligen usla. Också här i Belgien, utanför Bryssel, talar inte vanliga belgare om EU och vet inte just någonting. Finland har varit medlem i 21 år, men fortfarande får man förklara Bryssel från grunden för finländska grupper som besöker staden.
I vilken riktning skulle bättre kunskaper föra opinionen? Det vågar jag inte gissa mig till, kanske bättre kunskaper bara skulle öka kritiken.
Leena Brandt
Europaparlamentets Parlameter 2016
