Efter brexit – ett närmare samarbete i sikte?
EU-utträdet såldes till britterna med hjälp av löften som inte kommer att gå i uppfyllelse. De lovades mer pengar av EU. Det kommer knappast att hända, man kan inte hålla kvar medlemsförmånerna men avsäga sig alla utgifter och allt ansvar.
För Finland och de 20 000 finländare som är bosatta i Storbritannien är det viktigt att samarbetet mellan länderna förblir nära också i framtiden.
52 procent av britterna röstade för brexit, 48 röstade emot. Röstningsprocenten var 71,8, vilket innebär att över 30 miljoner människor gav sin röst. England och Wales ville ut, Skottland och Nordirland ville stanna.
Ur finländskt perspektiv och med tanke på vår rättspraxis är den diskussion som förts nu i efterhand i Storbritannien, om folkomröstningen var rådgivande eller bindande, underlig.
Lika förbryllande var diskussionen om parlamentet måste godkänna utträdet eller inte. I Finland är riksdagen ett viktigt led i EU-beslutsfattandet och vår parlamentarism skiljer sig mycket från den brittiska common law-kulturen.
– Men tanke på rättsstatsprincipen och demokratin är förhållandet mellan den verkställande makten, det vill säga regeringen, och den lagstiftande makten, det vill säga parlamentet, en avgörande fråga, kommenterar professorn i Europarätt vid Helsingfors universitet Juha Raitio den brittiska debatten.
Till sist fastställde den brittiska högsta domstolen att parlamentet måste höras. Storbritannien lämnade in sin utträdesansökan till Europeiska rådet den 29 mars varvid den tvååriga förhandlingsperioden inleddes enligt artikel 50 i Lissabonfördraget.
I EU kräver utträdesavtalet inte enhällighet utan det är rådet som fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande. Om ett avtal uppnås på två år vidtar förhandlingarna om ett handelsavtal och det kommer att ta ytterligare flera år.
Om man inte får till stånd ett avtal om utträdet inom den utsatta perioden och om inte Storbritannien och ett enhälligt Europeiska rådet enas om att förlänga tiden blir Storbritannien bara ett annat land utanför EU.
Det är ännu öppet hur Skottlands och Nordirlands situation ska lösas, de ville ju inte lämna unionen. Högsta domstolen fastställde att de regionala parlamenten inte har vetorätt i Storbritanniens beslut att gå ur EU.
Flera avtal?
Vad kommer att hända efter det brittiska parlamentsvalet den 8 juni? Kommer det att bli två eller tre avtal; utträdesavtalet, ett avtal om att förlänga förhandlingarna och ett handelsavtal?
– Tillsvidare är EU:s 27 medlemsländer ense om att EU först endast ska förhandla om utträdesavtalet. Men hurudant det blir är helt öppet, säger Raitio.
– Situationen blir inte enklare av att det finns flera stridande målsättningar i Storbritannien, till exempel om landet ska lämna tullunionen men förbli en del av området utan tulltaxor. Det finns också flera mallar för handesavtalet, varav knappast en enda kommer att passa som sådan. Det enda vi vet i detta skede är att förhandlingarna kommer att vara svåra, konstaterar Raitio.
Både i EU och i Finland bemödar man sig om att Storbritanniens utträde ska orsaka alla parter så lite skada som möjligt. Finland och EU:s övriga medlemsländer har samma bekymmer och farhågor och det är viktigt att vi aktivt försvarar får enhetlighet.
– För Finland är medlemskapet förutom ett säkerhetspolitiskt val också viktigt bland annat på grund av euron, den fria rörligheten, roamingpriserna och Erasmusutbytet.
De stora problemen förblir olösta
De globala problemen försvinner knappast någonstans under de kommande åren, vare sig i EU eller i Storbritannien. Snarare tvärtom. Migrationen kommer inte att avta, det finns till exempel över en miljon somalier i Kenya och torkan i Afrika förvärrar situationen och ökar pressen på Europa. Klimatförändringen kommer att göra vissa områden helt obeboeliga.
Storbritannien kommer att bli skyldig EU pengar när de går ur unionen. Biståndet till Afrika eller betalningarna till Turkiet är förbindelser som man inte så där bara kan lösgöra sig från. Vad händer med det kärnavfall som transporterats till Storbritannien för förvaring? EU utgår från att det förblir på britternas ansvar.
– Det finns många som är intresserade av till exempel EU:s läkemedelsmyndighet som nu ligger i London. Också Finland tar gärna emot det, säger Sari Rautio från utrikesministeriets enhet för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
De viktigaste ärendena i brexitförhandlingarna är enligt Rautio människornas rättigheter och handelsfrågor. Ett nära samarbete med Storbritannien ligger också i Finlands intresse. Trots att vissa banker redan håller på att flytta från London City till Frankfurt, har Storbritannien en överlägsen kapacitet också ur EU:s synvinkel.
– EU skulle ha nytta av Storbritanniens militära försvarsförmåga och av landets enorma underrättelsekapacitet, påpekar Rautio.
Sari Rautio och Juha Raitio är eniga om att tullfrågorna är besvärliga. För Storbritannien skulle en tullmur vara förödande. Det är bara att hoppas, både i Storbritannien och i Finland, att förhandlingarna utgår från realiteterna, för allas bästa.
