Bild:

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 24.7.2017

Månadens fråga: Hur ställer sig de finländare som bor i Storbritannien till brexit och de förändringar som Storbritanniens utträde ur EU innebär?

Brexit har skapat en helt ny och oförutsedd situation för de EU-medborgare som bor i Storbritannien och för de brittiska medborgare som bor i övriga EU. Den i Skottland bosatta forskardoktorn Tiina Sotkasiira har som ett led i sin forskning intervjuat finländare bosatta i Storbritannien om deras tankar kring brexit och de förändringar som Storbritanniens utträde ur EU innebär. Även om undersökningen nyligen inletts så har Sotkasiira redan intervjuat ett tjugotal finländare bosatta i Skottland

Vilka tankar har finländarna om brexitomröstningen och det resultat som omröstningen fick?

För största delen av de intervjuade kom valresultatet som en överraskning, för en del blev det till och med en chock. Många av de intervjuade upplevde att det inte informerades om fakta i tillräcklig omfattning före folkomröstningen. Några av de intervjuade ansåg att känslorna fick styra valet i alltför hög grad.

Bildtext: Tiina Sotkasiira, forskare vid Östra Finlands universitet, bor just nu i Skottland och är gästforskare vid University of Glasgow. Foto: Varpu Heiskanen, Östra Finlands universitet.

Finländare bosatta i Storbritannien har varierande kunskap om brexit. ”Några av de intervjuade har arbetsgivare som aktivt informerar arbetstagarna och erbjuder dem juridiska tjänster. Andra är däremot helt utlämnade åt sin vänkrets och den information som sprids på sociala medier”.

Sotkasiira berättar att det är många rykten i omlopp och att de intervjuade önskar mer omfattande och mer regelbunden information från myndigheterna. De förstår att ingen ännu kan informera om vilket resultat förhandlingarna får men ”också det att det inte finns något nytt att meddela är viktig information”.

Enligt Sotkasiira hänger många frågor i luften, frågor som ingen har något säkert svar på. Många av de öppna frågorna handlar om vardagliga saker, och det nya, osäkra läget väcker många känslor.

Vilka aspekter av brexit är det som oroar?

Sotkasiira delar in de intervjuades orosmoment i tre huvudkategorier: det ekonomiska, det samhällsrelaterade och det personliga. När det gäller ekonomin oroar sig de intervjuade till exempel över hur bostadspriserna kommer att utvecklas. Lönar det sig att köpa en bostad nu och vilka lånevillkor vore bäst?

Även studier och jobb får de intervjuade att bli fundersamma. Hur kommer brexit att påverka studierna, finansieringen av studierna och möjligheterna att senare få jobb i Storbritannien?

På samhällsnivå fruktar de intervjuade hårdare värderingar och attityder. De intervjuade berättar att brexit och utlänningars ställning har gett upphov till diskussioner, ibland väldigt hårda, på deras arbetsplatser och i familjen. Å andra sidan förhåller sig mångas bekantskapskrets positivt till internationalism så de intervjuade stöter sällan på hårdnande attityder gentemot utlänningar i sitt privatliv.

”Å andra sidan handlar det också om individers oro för den egna framtiden. Föräldrar blir till exempel tvungna att svara på barnens frågor om vad som händer om mamma måste flytta från landet” säger Sotkasiira. Många av de intervjuade tog valresultatet personligt. Det fick dem att fundera på om de fortfarande är lika välkomna i det land där de bor och som de upplever som sitt hem.

Framtid i Storbritannien?

Uppfattningarna om framtiden har enligt Sotkasiira varierat under det senaste året. Under våren rapporterades det i brittiska medier att EU-medborgare har svårigheter med att ansöka om dokument som visar att de är permanent bosatta i landet vilket fick många att fundera på att flytta bort. Nu har läget emellertid lugnat sig enligt Sotkasiira och folk vågar hoppas att förhandlarna kommer att ta önskemålen och ståndpunkterna hos dem som röstade emot brexit i beaktande.

Sotkasiira påpekar också att inte alla finländare befinner sig i samma ställning när de planerar sin framtid.

”Folks planer beror väldigt mycket på vilka sociala förhållanden de har, hur länge de har bott i landet och hur de ser sin ställning i Storbritannien efter utträdet ur EU.

De som har fasta band till Storbritannien och en etablerad position på arbetsmarknaden antar att de får stanna i landet medan de vars livssituation är rörligare och har en osäkrare arbetsmarknadsställning funderar på möjligheten att flytta bort.”

”Jag funderar själv på om det här innebär att man återgår till tanken att fri rörlighet bara gäller arbetstagare” säger Sotkasiira.

Du kan följa med Sotkasiiras undersökning på Facebook på sidan ”Brexit ja Britannian suomalaiset -tutkimus” (Undersökning Brexit och finländarna I Storbritannien). tutkimus” (Undersökningen Brexit och finländarna i Storbritannien).

 

 

Hur går förhandlingarna till?

  • EU:s medlemsstater anser att man i förhandlingarna först måste nå en överenskommelse om medborgarnas rättigheter, frågor som gäller gränsen mellan Irland och Nordirland och de avgifter som Storbritannien ska betala till EU efter brexit.
  • EU förutsätter att EU-medborgare får uppehållsrätt i Storbritannien efter fem års kontinuerlig vistelse.
  • Brexitförhandlingarna förväntas pågå från juni till oktober–november 2018. EU:s och Storbritanniens representanter sammanträder till förhandlingar en gång i månaden.
  • Finska ambassadens webbsida med lista över ofta ställda frågor.
  • Information om brexitförhandlingarna på EU-kommissionens webbplats.
  • Hur Finland förhåller sig till förhandlingarna går det att läsa om statsrådets strategi för påverkan inom EU.