Det ekonomiska Europa och det sociala Europa på skilda vägar?

På Europainformationens evenemang för allmänheten i Lahtis i början av oktober diskuterades EU:s framtid och Finlands roll i det europeiska samarbetet.  Invånarna i Päijänne-Tavastland dryftade särskilt hur det ekonomiska och det sociala Europa glidit isär, hurdana framtidsutsikter unga har och vem som leder EU.

Debatten om EU:s framtid höjer sig över alla andra EU-teman också i höst. Europeiska kommissionen lade fram en vitbok om temat i våras. Därefter offentliggjordes som stöd för medborgardebatten ytterligare fem diskussionsunderlag om hanteringen av globaliseringen, framtiden för EU:s försvar, framtiden för EU:s finansiering, framtiden för den ekonomiska och monetära unionen och den sociala dimensionen i Europa. Europainformationens  framtidsdiskussionsturné öppnar möjligheter för medborgardiskussion om dessa teman på olika håll i Finland i höst och nästa vår.

Frankrike och Tyskland har en stark roll i framtidsdebatten

”Strax efter brexit i fjol fanns det inte något större intresse av att diskutera en reform av EU. Men i år ser vi tydligt att ett fönster av politiska möjligheter har öppnats för att diskutera EU:s framtid”, konstaterade programdirektör Juha Jokela från Utrikespolitiska institutet i sitt öppningsanförande i Lahtis.

I Finland finns en oro om de små medlemsländernas ställning och inflytande i EU som med jämna mellanrum bubblar upp till ytan.

”Traditionellt sett är Frankrike den politiska ledaren inom EU och Tyskland den ekonomiska motorn. Trots sin storlek vill Tyskland ovilligt ta på sig en ledande roll inom EU och lutar sig också i detta avseende mot Frankrike”, påpekar Jokela.

Åsikterna om hur EMU ska utvecklas går isär

De centrala smärtpunkterna i debatten om EU:s framtid gäller enligt Jokela utvecklingen av den ekonomiska och monetära unionen. På denna punkt går också de nationella åsikterna tydligast isär, vilket syns i Frankrikes och Tysklands ståndpunkter.

”Tyskland framhäver betydelsen av att iaktta regler och utöva marknadsdisciplin. Frankrike i sin tur efterlyser rum för politiskt övervägande och centraliserad styrning inom EMU. Också i övrigt är reformen av EMU förknippad med en lång lista över önskemål som omfattar allt från en europeisk valutaunion till en gemensam budget för euroområdet. Det har rentav höjts röster för ett eget parlament inom euroområdet.”

”Finland har valt en försiktig linje i förhållande till reformen av EMU. I vilket fall som helst kan vi redan i slutet av året förvänta oss att Europeiska rådet kommer att lägga fram riktlinjer om EU:s framtid. Reformen av EMU kommer inom kort att tas upp på EU:s politiska agenda”, bedömer Jokela.

Det sociala Europa åter på agendan

I samband med det framtidspaket som kommissionen offentliggjorde i våras har debatten om det sociala Europa åter åkt upp på EU:s agenda. Att det handlar om ett aktuellt tema framgår också av att medlemsländernas ledare i november ska samlas i Göteborg för ett toppmöte kring sociala frågor.

Ville Korhonen, specialsakkunnig i EU-ärenden, konstaterade i sitt inlägg på framtidsevenemanget i Lahtis att man redan för två år sedan kunde se tecken på det sociala Europas återkomst utifrån ett tal om unionens tillstånd, som hölls av kommissionens ordförande Juncker. Då fäste Juncker uppmärksamhet på det försämrade sociala läget som orsakats av den ekonomiska krisen i många medlemsländer och på medborgarnas förväntningar. I bakgrunden finns också de förändringar i arbetslivet som digitaliseringen och globaliseringen medfört och det dåliga sysselsättningsläget i en del av medlemsländerna.

”EU har följaktligen tagit ett nytt omfattande initiativ i form av den europeiska pelaren om sociala rättigheter. Pelaren består av 20 allmänna sociala principer och rättigheter som gäller bland annat lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering. Pelaren riktar sig till euroländerna, eftersom det alltjämt finns stora sociala skillnader mellan dem. Pelaren är givetvis öppen också för andra medlemsländer.”

Det önskas mer stöd av EU i många medlemsländer

Trots de gemensamma målen påpekar Korhonen att det sociala Europa och EU:s roll fortfarande uppfattas ytterst olika på olika håll i Europa.

”I de östra och de nya medlemsländerna framhävs konvergensen, dvs. den ekonomiska likriktningen, och man betraktar högre levnadsstandard och ökad sysselsättning som en lösning på sociala problem. Ett annat vanligt önskemål är gemensam EU-finansiering för socialpolitiska ändamål. I söder fäster man vikt vid flexibilitetsklausuler som gör det möjligt att tänja på ramarna för stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att främja sociala mål. Dessutom vill man ha finansiellt stöd av EU.”

De norra medlemsländerna har enligt Korhonen ett helt annorlunda perspektiv.

”De norra medlemsländerna anser att det behövs gemensamma standarder på den inre marknaden för att förhindra social dumpning och därtill relaterad osund konkurrens. Främjandet av EU:s sociala pelare får inte heller leda till inkomstöverföringar mellan medlemsländerna eller delegering av befogenheter. I norr vill man att EU ska fokusera på ekonomiskt samarbete och utveckling av den inre marknaden.”

Finlands syn på det sociala Europa ligger närmast den norra gruppen, samtidigt som enigheten inom EU framhävs.

”Hos oss anses det viktigt att befogenhetsgränserna är tydliga och att ytterligare makt eller finansieringsansvar inte ska överföras på unionen. Man vill inte heller ge en alltför optimistisk och därmed felaktig bild av EU:s faktiska handlingsmöjligheter, i och med att ansvaret för sociala frågor i första hand ligger på medlemsländerna. I Finland förespråkas en lösning bestående av tillväxt, sysselsättning och en rättvis inre marknad. Utvecklingen av EU:s sociala pelare ska dessutom vara öppen för alla medlemsländer, inte bara euroländerna”, sammanfattar Korhonen.

Finlands situation bra jämfört med det övriga Europa

I Lahtis uttalade sig också två riksdagsledamöter från Päijänne-Tavastland, Ville Skinnari (SDP) och Martti Talja (C), om utsikterna för det sociala Europa.

”Det sociala Europa är inte bara en vacker tanke, utan man har faktiskt åstadkommit en hel del inom området”, konstaterar Ville Skinnari nöjt.

”Den sociala pelaren bör utvecklas i en mer konkret riktning, och det är någonting vi finländare är bra på. Vi kan också föregå med gott exempel i Europa när det gäller att främja den sociala dialogen, såsom ungdomsgarantin och arbetsmarknadssystemet.”

Enligt Skinnari är de ungas dåliga ställning på arbetsmarknaden en utmaning för hela Europa, och man kan i vissa länder redan tala om en förlorad generation. Som lösning erbjuder han en högre utbildningsnivå bland unga.

Martti Talja anser att Finlands situation är bra med tanke på den sociala pelarens mål.

”Finland har ett utmärkt socialtrygghetssystem, men till exempel redan i Tyskland är situationen en annan. Bland annat en betydande andel av den äldre befolkningen får inte en tillräcklig pension, vilket leder till att äldre inte kan sluta arbeta när de når pensionsåldern. Hos oss är dock till exempel korttidsjobb ett problem med tanke på den sociala tryggheten.”

I fråga om utvecklingen på EU-nivå framhäver Talja behovet av att åtgärda utmaningarna i hemlandet så effektivt som möjligt innan man förbinder sig till ett mer omfattande internationellt samarbete.

”Det är inte meningen att främjandet av den sociala pelaren ska leda till ett gemensamt socialtrygghetssystem inom EU”, framhåller han.

Finland och EU:s framtid -evenemangsserie fortsätter i St. Michel den 6 november. Då talas det om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och försvarsdimensionen.