Tillgänglighetsverktyg

Bild: MMM
Nyheter 13.11.2017

Finlands nettobidrag till EU minskade kraftigt i fjol

PRESSMEDDELANDE Finansministeriet  3.11.2017

Enligt statistik från EU-kommissionen var Finlands nettobidragsandel till EU 294 miljoner euro i fjol. Nettobidraget minskade kraftigt jämfört med året innan, då det uppgick till 570 miljoner euro. Samtidigt blev Finland unionens minsta nettobetalare vid sidan om Italien.

Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU.

”Nettobidraget återspeglar inte hela den nytta som också Finland får av t.ex. den gemensamma inre marknaden eller arbetskraftens fria rörlighet. Samtidigt jobbar kommissionen unisont för att bekämpa klimatförändringen samt försvarar sina medborgare och löser problem som gäller flyktingskap och invandring. Dessa frågor kräver gemensamma lösningar på EU-nivå och ger alla mervärde, om de genomförs”, säger finansminister Petteri Orpo.

Finlands nettobidrag till EU var i fjol 54 euro per invånare, medan motsvarande belopp året innan var 104 euro. Nettobidraget var 0,14 euro i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,27 procent år 2015).

Orsaken till att nettobidragen för olika år varierar är att i siffrorna syns bl.a. avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nuvarande ramperiod (2014–2020).

Finland den minsta nettobidragsgivaren

De olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.

Finland var i fjol tillsammans med Italien den minsta nettobidragsgivaren i EU i förhållande till bruttonationalprodukten. Finlands nettobidrag har varit lägre senast 2007. Finland är en klart mindre bidragsgivare än t.ex. Holland, Sverige, Tyskland, Danmark, Österrike och Storbritannien, fast dessa länder får betydande betalningsnedsättningar.

”Finlands nettobetalningssituation torde stiga något när finansieringsperiodens program och till dem hörande utbetalningar etableras. De förbättrade utsikterna för ekonomin i Finland kommer dessutom att höja vårt bidrag till EU”, uppskattar budgetrådet Panu Kukkonen.

I fjol var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,63 procent (jämfört med 1,52 procent 2015). Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,30 procent (1,02 procent året innan).

Stöd till byggande av trafiknät

Finlands inkomster från EU ökade i fjol med sammanlagt 200 miljoner euro till 1 531 miljoner euro jämfört med året innan.

Jämfört med året innan fick Finland också betydligt mer inkomster, totalt ca 64 miljoner euro, från det finansiella instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa. Med investeringar som beviljas ur instrumentet stöder man transeuropeiska nät inom sektorerna för transport, energi och digitala tjänster. Av detta riktades 50 miljoner till byggande av trafiknät

Även de strukturpolitiska stöden steg med inemot 38 miljoner euro. Jordbruksstöden och stöden för landsbygdsutveckling ökade med inemot 19 miljoner euro. Inkomsterna med anknytning till säkerhet och medborgarskap, såsom invandring, ökade med 33 miljoner euro.

Betalningarna till EU steg måttligt trots de nya betalningsnedsättningarna

Finland betalade i fjol sammanlagt 1 829 miljoner euro till EU. Betalningarna steg med 39 miljoner euro från året innan. I oktober 2016 trädde ett nytt beslut i kraft om EU:s egna budgetmedel, dvs. om inkomstsidan. Beslutet innebar nya betalningsnedsättningar för en del av medlemsstaterna. De retroaktiva effekterna av beslutet har beaktats i uppgifterna för budgetåren 2014 och 2015.

Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad i fjol var 164 miljoner euro.  Av Finlands betalningar stod andelen betalningslättnader för inalles cirka 10 procent.

Finland tog i fjol ut tullar och sockeravgifter till ett belopp av 166 miljoner euro för EU:s räkning. Av denna summa intäktfördes 33 miljoner euro som uppbördsprovision i statsbudgeten.

Tyskland den största nettobidragsgivaren, Bulgarien den största nettobidragstagaren

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,40 procent), Frankrike (0,36 procent) och Sverige (0,33 procent). De största nettobidragsgivarna i förhållande till antalet invånare var Sverige (158 euro/invånare), Tyskland (157 euro/invånare) och Danmark (137 euro/invånare) (figur 2).

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Bulgarien (4,17 procent), Rumänien (3,64 procent) och Ungern (3,34 procent). Mest EU-stöd per invånare fick Grekland (403 euro/invånare), Litauen (403 euro/invånare) och Slovakien (372 euro/invånare).

  • Tabell och figurer om EU-nettobidragen 2016 (på finska)
  • EU-kommissionens rapport (kommissionens webbsidor, på engelska)

 

Ytterligare upplysningar: Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 0295 530 134, panu.kukkonen(at)vm.fi, Elisa Tarkiainen, specialmedarbetare, tfn 0400 774 789, elisa.tarkiainen(at)vm.fi

Följ oss