EU samarbetar på två nivåer inom det östliga partnerskapet

EU:s östliga partnerskap har som mål att stödja stabilitet, demokrati, en rättsstatsutveckling och en liberalisering av handeln i partnerländer i Östeuropa och Sydkaukasien. Det östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik. Det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet hålls i Bryssel den 24 november.

Det östliga partnerskapsprogrammet inleddes 2009 efter kriget i Georgien. Syftet med programmet är att samhälleligt och ekonomiskt föra sex länder från det forna Sovjetunionen närmare Europeiska unionen och samtidigt sporra deras egna reformprocesser.

Sex olika länder

Ett partnerskap är inte samma sak som en anslutning till EU och ett EU-medlemskap för partnerländerna är inte EU:s officiella mål. Varje land väljer själv sin ambitionsnivå och de resultat som landet vill uppnå i sina förbindelser med Europeiska unionen.

EU:s sex östliga partnerländer är

• Armenien
• Azerbajdzjan
• Vitryssland
• Georgien
• Moldavien
• Ukraina

Ryssland och Turkiet ingår inte i det östliga partnerskapet eftersom båda har en annan status i sina förbindelser med Europeiska unionen. Turkiet för anslutningsförhandlingar och unionens relationer till Ryssland styrs av ett så kallat strategiskt partnerskap.

Även om endast sex länder är med i det egentliga samarbetet gynnar deras EU-närmande, och i synnerhet stärkandet av handelsrelationerna och de ekonomiska relationerna med EU, även ett större område, inklusive Ryssland.

En del av grannskapspolitiken

Det östliga partnerskapet är en specifik östlig dimension i Europas grannskapspolitik. Genom grannskapspolitiken strävar EU efter en fördjupad politisk anknytning och största möjliga ekonomiska integration med sina partner Medelhavsområdet i söder och sina grannar i öst.

Grannskapspolitiken definieras för närvarande av EU:s globala strategi.

Samarbete med sex olika länder – på två nivåer

Partnerländernas samarbete med EU löper på två nivåer: dels multilateralt samarbete, där alla sex länder deltar i tematiska diskussioner inom ramen för samarbetet och dels bilateralt samarbete, inom vilket varje partnerland självständigt går vidare i sina egna avtalsförhandlingar.

Ukraina, Georgien och Moldavien undertecknade 2014 associerings- och frihandelsavtal med EU. Samma länder har för närvarande även viseringsfrihet med EU.

Avtal om förenklade visumförfaranden har ingåtts med Armenien och Azerbajdzjan.

Det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet

Det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet hålls i Bryssel den 24 november. Då kommer stats- och regeringscheferna i EU:s medlemsländer och de sex östliga partnerländerna att diskutera det kommande samarbetet. Vid toppmötet representeras Finland av statsminister Juha Sipilä.

Vid mötet utvärderas resultaten från föregående möte, toppmötet i Riga 2015, och i synnerhet de konkreta fördelarna för medborgarna i de sex östliga partnerländerna. Genom partnerskapet har det förutom viseringsfrihet för Moldavien, Ukraina och Georgien också bland annat uppnåtts ett ökat studentutbyte, ett förbättrat ekonomiskt samarbete och sektorsspecifika program för att stödja ländernas reformer.

Toppmötet ska godkänna 20 huvudsakliga mål för samarbetet. Målen bygger på de fyra prioriterade samarbetsområden som man enades om i Riga 2015: starkare ekonomi, starkare förvaltning, starkare samhälle och starkare förbindelser mellan EU och partnerländerna, särskilt inom transport och energi. I arbetet för att uppnå alla de 20 huvudsakliga målen betonas jämlikhet, det civila samhället och strategisk kommunikation.

I samband med toppmötet i Bryssel undertecknas även ett förnyat partnerskapsavtal mellan EU och Armenien.

YTTERLIGARE INFORMATION: Myter om det östliga partnerskapet

En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik

Eastern Partnership – Focusing on key priorities and deliverables