Det europeiska medborgarinitiativet – en direkt kanal för påverkan i EU:s politik
Möjligheten att väcka och underteckna medborgarinitiativ är redan för många finländare ett bekant sätt att påverka politiska beslut. Det är dock färre som vet att man också i Europeiska unionen kan starta ett medborgarinitiativ. Trots att både det finländska och europeiska medborgarinitiativet trädde i kraft 2012 har det senare förblivit ett mer främmande påverkningsalternativ för finländarna. Vad är således ett europeiskt medborgarinitiativ och hur skiljer det sig från sin finländska motsvarighet?
Det europeiska medborgarinitiativet skapades genom Lissabonfördraget 2009, men det trädde i kraft 2012. För att dra igång ett europeiskt medborgarinitiativ krävs sju röstberättigade EU-medborgare från sju olika EU-länder. Dessa sju EU-medborgare måste grunda en särskild medborgarkommitté för att starta initiativet.
Medborgarinitiativet måste registreras på Europeiska kommissionens webbplats innan man kan börja samla in underskrifter. Medborgarinitiativ kan bara väckas om sådana saker som faller under kommissionens beslutanderätt. Detta begränsar något vilka ämnen man kan dra igång ett europeiskt medborgarinitiativ om. Till kommissionens behörighet hör till exempel miljöskydd, jordbruk och trafik.
En miljon underskrifter från flera olika medlemsländer
För att kommissionen ska kunna ta upp ett initiativ till behandling måste initiativet undertecknas av en miljon medborgare från minst sju medlemsländer. Varje medlemsland har ett minimiantal för underskrifter som ställts i proportion till befolkningsmängden. Detta innebär att minst sju olika medlemsländer måste få ihop en viss mängd underskrifter så att initiativet kan behandlas. Minimiantalet underskrifter som krävs i Finland är 9 750.
Medborgarinitiativet kan undertecknas av alla röstberättigade EU-medborgare. Underskrifterna samlas in med en stödförklaringsblankett som initiativtagarna levererar och som kan fyllas i antingen elektroniskt eller i pappersform.
Då ett europeiskt medborgarinitiativ har uppfyllt kravet på en miljon undertecknare från minst sju olika medlemsländer, inleder kommissionen en tre månader lång utvärderingsprocess där det bedöms om initiativet framskrider till en lagstiftningsprocess. Kommissionen är skyldig att höra dem som dragit igång initiativet. De får också presentera initiativet för Europaparlamentet. Slutligen utfärdar kommissionen ett tillkännagivande där kommissionen motiverar sitt beslut om medborgarinitiativets framskridande. Kommissionen är dock inte tvungen att lägga fram ett lagförslag utifrån medborgarinitiativet. Om ett lagförslag läggs fram, går medborgarinitiativet vidare till en normal lagstiftningsprocess.
Vad har det väckts medborgarinitiativ om?
För närvarande har fyra medborgarinitiativ uppfyllt de krav som kommissionen ställt och därtill är fem initiativ öppna. De initiativ som redan har behandlats har gällt till exempel förbud av glyfosatbaserade bekämpningsmedel för ogräs och avskaffning av djurförsök. Flest underskrifter har man lyckats samla till ett initiativ som strävar efter att skydda embryon. Initiativet undertecknades av över 1,7 miljoner medborgare. Kommissionen har vidtagit åtgärder i nästan alla initiativ, men åtgärderna har inte alltid varit lagstiftningsbaserade.
I skrivande stund är bland annat initiativen om att undanröja löneskillnader mellan EU:s medlemsländer och om att hindra ikraftträdandet av TTIP-avtalet öppna. Öppna medborgarinitiativ kan läsas här.
Ytterligare information om det europeiska medborgarinitiativet finns på kommissionens webbplats.
