Tillgänglighetsverktyg

Bild: Pixabay
Nyheter 26.9.2018

Förbjuds memerna och försvinner nyhetslänkarna? Vad innebär det nya upphovsrättsdirektivet?

Europaparlamentet antog sin omarbetade position om det nya direktivet om upphovsrätten på den digitala inre marknaden den 12 september. Ämnet har väckt livlig debatt med inlägg både för och emot. Konstnärer, beslutsfattare och aktivister har tagit ställning till förslaget. Vad går upphovsrättsdirektivet egentligen ut på och vad händer näst?

Vad innebär upphovsrätten på den digitala inre marknaden?

Genom upphovsrätten tryggas upphovsmannens ekonomiska och moraliska rätt till sitt eget verk. Verket kan till exempel vara en bok, en komposition eller ett datorprogram. Det finns också andra närliggande rättigheter, t.ex. när det gäller scenkonst, skivbolag och filmproducenter. Digitaliseringen utmanar emellertid branschens gamla regler. En allt större del av innehållet finns i digital form och upphovsmännen har allt svårare att övervaka användningen, och då blir det också svårt att få den ersättning som tillhör upphovsmannen.

2016 gav kommissionen ett förslag till uppdaterade och mer enhetliga upphovsrättsregler inom EU. I lagpaketet ingick ett direktiv om upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Lagpaketets syfte är att anpassa reglerna till de snabba förändringar som den digitala utvecklingen orsakar upphovsmän, producenter, distributörer och konsumenter.

Direktivet ska förbättra tillgången till skyddat material på webben över statsgränserna och underlätta användningen av skyddat material i undervisning, forskning och skydd av kulturarv. Det ska också säkerställa en välfungerande marknad för upphovsrätt som stöder produktion och spridning av kreativt innehåll. Genom gemensamma spelregler på EU-nivå försöker man hindra en splittring av den digitala inre marknaden, förbättra rättsinnehavarnas möjlighet att utöva sina rättigheter i en digital miljö och säkerställa jämlika möjligheter på marknaden.

Bild: rawpixel.com
Bild: rawpixel.com

Varför väcker direktivet debatt?

En del upphovsrättsinnehavare anser att den förändrade omvärlden kräver nya regler och att lagstiftningen måste moderniseras. Innehavarna av upphovsrätt upplever att plattformar på webben drar ekonomisk nytta av innehåll som skapats av andra utan att betala rimlig ersättning till dem som skapat verken. Bland annat musikern PaulMcCartney, kompositören Ennio Morricone och producenten David Guetta har uttryckt sitt stöd förr direktivet.

Fastän det finns ett klart behov av nya regler väcker förslaget också missnöje. En del användare upplever att starkare upphovsrätt begränsar yttrandefriheten på webben och i allt för hög grad filtrerar det material som användare delar på nätet. Det finns också frågetecken som gäller det praktiska genomförandet av direktivet.

Debatten har i synnerhet gällt artikel 11, som kallats ”länkskatt”, och artikel 13, som är känd som ”memeförbudet”. Den första innebär att plattformar som samlar nyheter från andra sidor, t.ex. Google News eller den finländska nyhetssajten Ampparit, skulle vara tvungna att betala rättsinnehavarna till de nyhetsartiklar de länkar till. Det är egentligen inte en skatt utan en avgift som webbtjänsten betalar utgivaren. Det är inte heller bara fråga om länkar utan om man behöver tillstånd för all användning av artiklar, fastän man citerar bara en mening, när det är en del av en hyperlänk. Tidningsutgivare skulle ha rätt att förbjuda användningen av deras artiklar. Det finns rentav farhågor om att nyheter monopoliseras och all diskussion i sociala medier försvåras på grund av artikel 11.

Artikel 13 förutsätter att plattformar som Youtube, Facebook och Twitter får tillstånd av upphovsrättsinnehavaren för innehåll som delas genom deras tjänster. Artikel 13 handlar alltså inte om att förbjuda memer. Men fastän delandet av en meme skulle vara tillåtet enligt nationell upphovsrätt, till exempel som parodi, är det sannolikt att de algoritmer som används för att filtrera innehållet inte kan känna igen att avsikten är att göra parodi. Med andra ord skulle innehåll filtreras bort om det återanvänder ett verk som hör till en rättsinnehavare. Mindre webbplatser kanske inte har kapacitet att upprätthålla tillräcklig kontroll vilket kan leda till att branschen koncentreras ännu mer i de stora teknikjättarnas händer. Det finns också farhågor om att regleringen inte leder till att rättsinnehavarnas andel av Youtubes reklamintäkter ökar.

Direktivet har också kritiserats hårt av forskare och experter. 70 personer har undertecknat ett öppet brev där det argumenteras för att artikel 13 ”hotar internet”. Bland undertecknarna finns Vint Cerf, som kallas ”internets fader”, Tim Berners-Lee, skaparen av World Wide Web, och Wikipedias grundare Jimmy Wales. Också forskare inom området, EU:s dataombudsman och FN:s särskilda sändebud har varnat för direktivet. Direktivets motståndare anser att det är otydligt, obalanserat och problematiskt med tanke på yttrandefriheten, användarnas rättsskydd och risken för missbruk. Många användare önskar att undantagen och begränsningarna borde uppdateras så att användarorienterat innehåll, som fankonst, memer och landskapsfotografier, tydligt skulle vara lagligt.

Vad händer härnäst?

Parlamentet fattar inte ensamt beslut om EU:s lagstiftning utan förhandlar och godkänner bestämmelserna tillsammans med Europeiska unionens råd. Resultatet av omröstningen i parlamentet gav med andra ord inte upphov till någon ny lagstiftning. Den text som godkändes genom omröstningen är emellertid parlamentets mandat i förhandlingarna med rådet.

Eftersom man följer EU:s ordinarie lagstiftningsförfarande fortsätter förhandlingarna under informella så kallade trepartsmöten där också kommissionen deltar. Under dessa försöker man finna en kompromiss mellan rådets och parlamentets ståndpunkter. När man når en kompromiss, antingen genom förhandlingar eller med hjälp av en förlikningskommitté, måste förslaget ännu godkännas under parlamentets plenum och rådets sammanträde. Eftersom det gäller ett direktiv ansvarar medlemsstaterna själva för att införliva det i sin nationella lagstiftning och genomföra det.                      

Läs mer:

Hur fungerar beslutsfattandet i EU?

Ordinarie lagstiftningsförfarandet

Parlamentets pressmeddelande

Mer om upphovsrätten

Följ oss