Tillgänglighetsverktyg

Bild:

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 10.6.2019

Månadens fråga: Kommer valet att förändra EU, Tapio Raunio?

Valet till Europaparlamentet ordnas i alla medlemsländer den 23–26 maj 2019. I Finland var den egentliga valdagen söndagen den 26 maj. Hur kommer valresultatet att påverka Europeiska unionen?  Vi ställde frågan till professorn i statskunskap vid Tammerfors universitet Tapio Raunio.

De EU-positiva vann oberoende av nationalisternas och populisternas framgångar

Tapio Raunio är professor i statskunskap vid Tammerfors universitet.

När valet till Europaparlamentet närmade sig började medierna ivrigt förutspå olika nationalistiska och populistiska partiers framgång. Prognosen stämde också delvis. EU-kritiska partier klarade sig bra särskilt i Ungern, Polen, Italien, Frankrike och Storbritannien, som förbereder sig på att lämna EU. De här partierna har svårt att bilda en enhetlig grupp i parlamentet, de har så pass olika mål, till exempel vad gäller placeringen av asylsökande eller Europas integration. De nationalistiska partierna får emellertid mer synlighet än tidigare tack vare sina framgångar i valet.

Parlamentet mer splittrat

Valresultatet innebär att parlamentet är mer splittrat än tidigare. Denna utveckling har också skett i medlemsländernas politik: de traditionella stora partierna har förlorat stöd till nyare partier, och det har blivit svårare att förutspå den politiska väderleken.

De två största grupperna i parlamentet, det vill säga center-högerpartiet Europeiska folkpartiet (EPP) och socialdemokraterna (S&D) har för första gången mindre än hälften av platserna. Samtidigt gick liberalerna (ALDE), med förstärkning av Macrons parti En Marche, och den gröna gruppen (G/EFA) märkbart framåt. Det lär därför bli svårare att bygga upp vinnande koalitioner och de två stora grupperna måste söka stöd bland de mindre grupperna.

I vilket fall som helst företräder en klar majoritet av Europaparlamentets medlemmar EU-positiva partier under perioden 2019–2024.

Valresultatet påverkar inte grundkonstellationerna i EU:s beslutsfattande

EU:s politiska system är också i fortsättningen en kombination av transnationellt beslutsfattande och förhandlingar mellan medlemsländernas regeringar. Makten är uppdelad mellan flera institutioner och alla de största integrationsbesluten, till exempel centrala personval, ändringar av fördragen eller beslut om utvidgning, fattas fortfarande i första hand av medlemsländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.

Resultatet i EU-valet påverkar visserligen i allra högsta grad kommissionens sammansättning, men kommissionen är trots allt inte EU:s regering. Parlamentet utövar framförallt sitt inflytande genom lagstiftningen, men delvis på grund av svag synlighet i medierna har medborgarna svårt att förstå hur EU:s lagstiftning utformas. Valresultatet kommer med all sannolikhet ändå inte att förändra grundkonstellationen, det vill säga att parlamentet stöder fördjupad integration och utveckling av den inre marknaden. Samtidigt ska vi inte glömma hur svårt det är att spå framtiden: vid tiden för parlamentsvalet 2009 kunde ingen förutspå Greklands konkurs och eurokrisen, och under valet 2014 var ingen beredd på ”flyktingkrisen” nästa år.

Valdeltagandet i EU-valet steg

Man brukar anse att den främsta orsaken till det låga valdeltagandet i EU-valet är att unionen är för oöverskådlig och avlägsen. I valet i maj överraskades många av att valdeltagandet steg: när röstningsprocenten legat mellan 43 och 46 procent under 2000-talet, var den nu 51 procent i hela EU. Valdeltagandet steg i 20 medlemsländer, inklusive Finland. Med tanke på parlamentets och hela unionens legitimitet är denna ökning ytterst betydelsefull, integrationskritikerna brukar nämligen använda det låga valdeltagandet som ett bevis på den transnationella demokratins omöjlighet.

När detta skrivs har det inte ännu publicerats några studier om vilka faktorer som har styrt väljarna, men enligt uppgifter från vissa medlemsländer har så kallade europeiska teman lyckats hävda sig på den politiska agendan. Klimatförändringen, migrationen, EU:s utrikespolitik, brexit och integrationens utveckling har varit viktiga frågor både i kandidaternas och partiernas kampanjer och i valdebatterna. Det var glädjande nog fallet också i Finland.

EU kanske inte nu heller kommer att bli ett forum för gemensam offentlig debatt, men åtminstone erbjuder parlamentsvalet en chans att med fem års mellanrum diskutera och debattera vår kontinents framtid. I framtiden skulle det vara fint om debatten skulle pågå också mellan valen.

Följ oss