Vad betyder flerårig budgetram?
Den fleråriga budgetramen (Multiannual Financial Framework, MFF) är EU:s långtidsbudget. Den fastställs för sju år i taget. Enligt planen ska den följande fleråriga budgetramen, för perioden 2021–2027, fastställas under hösten 2019, medan Finland är ordförande i EU. Kommissionen har föreslagit en budgetram på 1 161 miljarder euro. Vad innehåller den fleråriga budgetramen och vad är Finlands roll i förhandlingarna om den?
Kommissionens förslag
I maj 2018 lade kommissionen fram sitt förslag till budgetram för perioden 2021–2027. Förslaget har sedan behandlats av rådets arbetsgrupper, av de ständiga representanternas kommitté och av rådet.
Enligt kommissionens förslag ska långtidsbudgeten bestå av sju sektorspecifika rubriker:
- inre marknad, innovation och digitalt
- sammanhållning och värderingar (inkluderar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningsfinansieringen)
- naturresurser och miljö
- migration och gränsförvaltning
- säkerhet och försvar
- grannskapet och omvärlden
- europeisk offentlig förvaltning.
Dessutom innehåller kommissionens förslag instrument utöver budgetramens tak (reserven för katastrofbistånd, fonden för justering för globaliseringseffekter, flexibilitetmekanismen, den europeiska fredsbevarande resursen). Med beaktande av dem är det totala beloppet för kommissionens ramförslag 1 161 miljarder euro (enligt 2018 års fasta priser), vilket motsvarar 1,14 procent av bruttonationalinkomsten för EU:s 27 medlemsländer.
Kommissionen föreslår en betydande ökning av finansieringen till forskning, utveckling och innovation, migrationshantering samt säkerhets- och försvarsåtgärder. De största nedskärningarna gäller jordbruk och sammanhållningsfinansieringen. Som en del av sitt ramförslag gav kommissionen ett separat förslag till förordning som ska stärka budgetramens koppling till rättsstatsprincipen. Till kommissionens ramförslag hör cirka 40 separata förslag till förordningar för olika sektorer.
När det gäller EU:s inkomster, eller egna medel, föreslår kommissionen att systemet ska moderniseras och förenklas, men också att man ska ta i bruk nya inkomstkällor.
Beslutsfattandet
I december 2018 ställde Europeiska rådet upp målet att nå enighet om budgetramen i Europeiska unionens råd under hösten 2019. Det är i sista hand Europeiska rådets ordförande som beslutar om den exakta tidsplanen för förhandlingarna.
Under sitt ordförandeskap kommer Finland att arbeta som en opartisk medlare för att förhandlingarna ska framskrida så långt att budgetramen kan tas upp i Europeiska rådet under hösten 2019. Det förutsätter intensiv dialog med alla medlemsländer och EU-institutioner. Den nationella beredningen i Finland leds och samordnas vid statsrådets kansli.
I praktiken beslutar medlemsländerna först enhälligt i Europeiska rådet om utgifter och inkomster och därefter inleds förhandlingarna med Europaparlamentet. Europaparlamentet ska godkänna rådets förslag med enkel majoritet. Parlamentet får också uttala sig om sin egen finansiering.
Skribenter: Joanna Tikkanen, specialsakkunnig i EU-ärenden, och Johanna Kaunisvaara, EU-assistent, statsrådets kansli
