Månadens fråga: Vad för Gymnichmöte, utrikesminister Pekka Haavisto?
EU-ländernas utrikesministrar samlas i Helsingfors den 29 och 30 augusti för att hålla ett informellt utrikesministermöte, som kallas Gymnichmöte. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini är mötets ordförande.Utrikesminister Pekka Haavisto berättar om mötets bakgrund och teman och om Finlands mål.
Det är viktigt för Finland att EU:s globala roll stärks
Gymnichmötet hålls en gång per halvår i EU:s ordförandeland. Mötet har fått sitt namn efter ett slott i Erftstadt i Tyskland, Schloss Gymnich, där det första mötet av det här slaget ordnades. Under de informella mötena fattas inga egentliga beslut, men de är ett viktigt forum för diskussion mellan kolleger om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
När det gäller EU:s säkerhets- och försvarssamarbete har vi framskridit snabbast med utvecklandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta är nödvändigt för att EU ska kunna stärka sina medborgares säkerhet och samtidigt vara en trovärdig aktör och partner när det gäller säkerheten också utanför EU:s gränser, i synnerhet i våra närområden, till exempel Ukraina och Mellanöstern.
EU bör också satsa mer på konfliktförebyggande verksamhet, som till exempel fredsmedling. Ett konkret mål för hösten är att uppdatera EU:s koncept för fredsmedling.
Populism, nationalism, protektionism och auktoritära ledare utmanar de sätt som vi bedrivit internationellt samarbete på i flera årtionden. EU måste finna konkreta metoder för att främja den regelbaserade världsordningen. En grundläggande förutsättning för detta är att EU är enigt. Utan enighet är EU inte tillräckligt starkt för att sitta vid samma bord som stormakterna.
Under Gymnichmötet diskuteras bland annat Mellanöstern och Arktis
När utrikesministrarna samlas i Finlandiahuset kommer vi att diskutera läget i Mellanöstern med fokus på Persiska viken, med också västra Balkan, hybridhot och Arktisfrågor.
När det gäller det ytterst känsliga läget kring Persiska viken är det EU:s främsta mål att med alla tillgängliga diplomatiska medel minska spänningarna. Det är mycket viktigt att Iran förblir engagerat i kärnteknikavtalet. Avtalet har en avgörande betydelse för regionens säkerhet och för att hindra spridningen av massförstörelsevapen.
Principen om frihet till sjöfart måste iakttas också i Hormuzsundet. Det sade jag också till Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif när han besökte Helsingfors för en vecka sedan.
Finland har en särskild roll när det gäller Iran eftersom vi representerar Europeiska unionen i Teheran under vårt EU-ordförandeskap. EU har ingen egen delegation i landet.
EU:s utvidgning åter aktuell
När det gäller EU:s utvidgning på västra Balkan är Finlands utgångspunkt, att om en stat fyller kriterierna för att inleda medlemskapsförhandlingar så bör förhandlingar inledas. Nordmakedonien och Albanien är nu aktuella i detta hänseende.
Under mötet kommer vi i synnerhet att diskutera det regionala samarbetet. Ett välfungerande regionalt samarbete utvecklar samhällena, för med sig konkret nytta för medborgarna och förbereder länderna inför EU-medlemskapet.
Om inte EU är aktivt på västra Balkan kan vi vara säkra på att det finns andra aktörer som kommer att öka sitt inflytande där.
Finland vill öka kunskapen om hybridhot
Hybridhot har blivit ett bestående inslag i vår säkerhetspolitiska verklighet. I Finland har vi redan länge haft ett välfungerande samarbete mellan myndigheter, medier och civilsamhället för att möta denna typ av hot.
Målet under vårt EU-ordförandeskap är att öka medlemsländernas kunskap om hybridhot och om EU:s befintliga verktyg samt att vid behov utveckla dessa verktyg. Det är viktigt att EU:s interna kommunikation och förmåga att analysera och förstå hybridhot stärks.
EU bör bli en aktivare aktör i Arktis
Arktisfrågor är ett naturligt prioriterat område för Finland som ett medlemsland i norr.
Enligt vårt regeringsprogram ska kampen mot klimatförändringar stå i centrum för Arktispolitiken. Även näringarna och ursprungsfolkens rättigheter bör tryggas.
Den senaste tidens nyheter om Grönland har visat att det finns ett allt större geopolitiskt intresse bland stormakterna för den arktiska regionen. Därför måste också EU bli aktivare i förhållande till Arktis.
Det är viktigt att den arktiska regionen hålls utanför alla militära spänningar.
Det svåraste av allt: klimatförändringen
Utanför den egentliga agendan vill jag ännu lyfta fram klimatförändringen – det överlägset största och svåraste hotet mot Finlands, Europas och hela världens säkerhet.
Regeringsprogrammets viktigaste mål när det gäller kampen mot klimatförändringen är att Finland ska vara koldioxidneutralt 2035. Jag hoppas att vi genom vårt exempel också inspirerar andra länder. Sverige och Danmark har redan valt samma väg.
Finlands gåva till besökare under EU-ordförandeskapet är en immateriell klimatåtgärd, en liten men konkret gest, vilket säkert är något som många gäster kommer att minnas.
