Förhandlingar inleds om Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen – Finland banade vägen för förhandlingarna
Förhandlingar om Europeiska unionens anslutning till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) inleds i Strasbourg i mars 2020. Ärendet framskred under Finland EU-ordförandeskap denna höst i och med att Europeiska unionens råd i oktober utfärdade kompletterande förhandlingsdirektiv för kommissionen, som förhandlar på EU:s vägnar, och bekräftade EU:s vilja att återvända till förhandlingsbordet med Europakonventionens parter.
EU skulle bli den 48:e parten i Europakonventionen. En anslutning har betydande konsekvenser för alla européer, eftersom det ger enskilda personer och företag en möjlighet att överklaga EU-institutionernas åtgärder till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). En anslutning skulle stärka EU:s arbete för Europarådets centrala värden, det vill säga demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.
EU:s grundläggande värden stärks
Lissabonfördraget som trädde i kraft 2009 ålägger EU att ansluta sig till Europakonventionen. EU blir då en del av en gemenskap av 47 europeiska stater som redan är parter i konventionen och som har samtyckt till att Europadomstolen övervakar att de iakttar konventionen. Alla EU:s medlemsstater har ratificerat konventionen.
”EU:s anslutning till Europakonventionen är viktig både på ett symboliskt plan och för att individens rättigheter ska tillgodoses fullt ut. Efter att EU har anslutit sig till konventionen kan alla fysiska och juridiska personer vända sig till Europadomstolen när de har klagomål mot EU om kränkningar av de rättigheter som tryggas i konventionen i sådana fall där EU-rätten har tillämpats i ett enskilt fall”, säger lagstiftningsrådet Maria Guseff vid utrikesministeriets rättstjänst.
”EU:s anslutning till Europakonventionen kompletterar skyddet av EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och stärker EU:s grundläggande värden. Det leder också till att EU-lagstiftningen fungerar bättre och att skyddet av de grundläggande fri- och rättigheterna blir mer enhetligt.”
En lång process
Förhandlingar om Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen, det viktigaste avtalet för att trygga de mänskliga rättigheterna i Europa, har förts sedan slutet av 1970-talet. År 2013 nådde EU och konventionens parter en preliminär överenskommelse om utkastet till anslutningsfördrag. I sitt yttrande 2/13 av den 18 december 2014 ansåg emellertid Europeiska unionens domstol att utkastet till anslutningsfördrag till vissa delar inte var förenligt med EU-rätten.
Rådet har upprepade gånger uttryckt sin vilja att främja EU:s anslutning till Europakonventionen. Samtidigt har rådet påpekat att det finns behov av att finna hållbara lösningar på alla de rättsliga frågor som EU-domstolen lyfte fram i sitt yttrande från december 2014.
Nu närmast förhandlar kommissionen, som är EU:s förhandlare, med parterna i konventionen om de ändringar som behövs i anslutningsfördraget.
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna undertecknades 1950 och har ratificerats av alla de 47 medlemsstaterna i Europarådet. Europarådet är ett samarbetsorgan för europeiska stater och inte en del av EU.
