Bild:

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 19.5.2020

Månadens fråga: Hur ska det gå för Schengen?

Den fria rörligheten inom Schengenområdet har utsatts för påfrestningar under coronakrisen. Alla Schengenländer har i praktiken stängt den yttre gränsen för annat än absolut nödvändig trafik, och majoriteten av länderna begränsar också resor över den inre gränsen, mellan Schengenländerna. Vi frågade Saila Heinikoski, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, hur ska det gå för Schengen.

Situationen kan te dig dyster, men det är bra att minnas att det finns en rättslig grund för restriktionerna som gäller EU-medborgarnas rörlighet. Enligt direktivet om fri rörlighet kan EU-medborgares fria rörlighet begränsas på grund av ”en sjukdom som kan vara epidemisk”. Gränskodexen tillåter att ett medlemsland återinför gränskontroll vid den inre gränsen på grund av ett hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, och Europeiska kommissionen anser att coronaviruset kan utgöra ett sådant hot.

Två månader efter coronautbrottet i Europa börjar gränserna så småningom öppnas på nytt. De baltiska länderna upphörde med sina gränskontroller vid den inre gränsen i mitten av maj och samtidigt tilläts arbetsresor och annan nödvändig trafik även i andra länder, däribland Finland. Kommissionen har också gett en rekommendation om att gradvis öppna de inre gränserna.

Inre gränskontroll från undantag till regel?

Å andra sidan verkar gränskontrollen vid de inre gränserna, som var avsedd som en tillfällig åtgärd, ha blivit mer en regel än ett undantag. I sex Schengenländer (Tyskland, Frankrike, Österrike, Sverige, Danmark och Norge) har gränskontrollen nu pågått utan avbrott i snart fem år, eftersom länderna meddelat att de fortsätter kontrollen åtminstone till hösten 2020. Med tanke på den gemensamma lagstiftningen är det beklagligt att Schengenregelverket tolkas på olika sätt, att man inte behöver bry sig om maximiperioden på sex månader bara man med sex månaders mellanrum meddelar att gränskontrollen fortsätter utan avbrott.

Det är klart att bestående gränskontroll vid de inre gränserna inom Schengenområdet inte är en hållbar lösning. Kommissionen har därför lovat se över Schengenregelverket. Kommissionären för inre frågor, Ylva Johansson, berättade i maj i Europaparlamentets utskott att det i reformförslaget bland annat ingår att man ersätter gränskontrollen med poliskontroller inom länderna, effektivare tekniska lösningar och samordning mellan medlemsstaterna.

Ett nytt Schengen?

Schengen uppdateras med andra ord för att bättre svara mot framtidens utmaningar. När reformen bereds är det emellertid viktigt att hålla några saker i minnet.

För det första är det viktigt att det råder samförstånd om hur gemensamma EU-regler ska tillämpas. Reglerna bör vara så klara och entydiga att medlemsstaterna inte kan fiffla och till exempel kombinera olika artiklar och fortsätta gränskontrollen vid de inre gränserna i all evighet.

För det andra är det bra att minnas att den fria rörligheten tillsvidare alltid har placerat sig i toppen när man frågar EU-medborgarna vad de uppskattar med unionen. Den fria rörligheten innebär inte bara rätten att arbeta och studera i andra länder utan också smidiga resor utan passkontroller. Det blir i och för sig intressant att se om den fria rörligheten bevarar sin popularitet också efter coronavåren eller om medborgarna rentav börjar önska mindre fri rörlighet.

För det tredje måste man säkerställa principen om likabehandling. Fastän man gradvis börjar öppna gränserna, börjandes med grannländerna, får inte kontroller eller avvisande vid gränsen ske på basis av nationalitet. Schengenområdet innebär avsaknad av gränskontroll inom ett geografiskt område, inte vissa människors rätt till fri rörlighet. Var och en ska ha rätt att resa inom Schengenområdet utan gränskontroller på samma sätt som man kan resa fritt inom ett land.

Genom vettiga reformer kan vi få ett Schengenområde där reglerna tillämpas på ett enhetligt sätt, där EU:s legitimitet upprätthålls och resor över den inre gränsen inte hänger på ditt pass.

Saila Heinikoski, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet