Månadens fråga: vad för EU:s program för klimatmål Fit for 55 med sig?
Den 14 juli offentliggör Europeiska kommissionen Fit for 55, ett omfattande paket med lagstiftningsinitiativ, i syfte att skärpa EU:s klimatmål. Paketets namn syftar till målet att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030 jämfört med nivån för 1990. Vi frågade Ismo Ulvila, kommunikationschef vid EU-kommissionens representation i Finland, vilka åtgärder som ingår i klimatpaketet och varför EU:s klimatåtgärder är viktiga.
Varför vill man skärpa EU:s klimatmål?
Under den senaste tiden har vissa medlemmar inom forskarsamhället diskuterat huruvida klimatologin beklagligt nog har haft fel under de senaste årtiondena. Forskningens meddelande till oss har varit att det ännu tar några år innan en oåterkallelig förändring sker, men nu frågas det, har denna så kallade kritiska punkt redan uppnåtts? Vi har fortfarande i färskt minne de förfärliga skogsbränderna i Australien i fjol och hettan i Sibirien, för att inte tala om de rekordhöga temperaturerna i Kanada och Finland denna sommar.
Klimatförändringen har inte blivit utan uppmärksamhet av människorna i EU – enligt Eurobarometern som publicerades förra veckan anser 93 procent av medborgarna i EU att klimatförändringen är ett allvarligt hot och 90 procent vill minska växthusgasutsläppen till en miniminivå och göra EU klimatneutralt senast 2050. Det är inte längre fråga om hur mycket vi ska minska utsläppen, utan om hur vi ska göra det.
Det är inte längre fråga om hur mycket vi ska minska utsläppen, utan om hur vi ska göra det.
Den europeiska gröna given, på engelska European Green Deal, är Europas svar på vetenskapliga bevis om att klimatförändringen tilltar och de åtgärder som krävs. Under ett par årtionden har de globala utsläppen ökat betydligt och den internationella klimatpanelen (IPCC) har modellerat följderna av ökningen på ett allt tillförlitligare sätt. Budskapet i Parisavtalet från 2015 är tydligt: vi behöver globala insatser för att begränsa utsläppen för att jordens temperatur endast ska stiga med 1,5–2 grader. Med de nuvarande åtgärderna går riktningen mot en uppvärmning på något under 3 grader, vilket enligt uppskattningar som gjorts av Finlands klimatpanel skulle ha betydande konsekvenser även för Finland.
Det är alltså mycket som ska bevakas av 55-beredskapspaketet för klimatlagstiftning, Fit for 55, som offentliggörs i morgon. Lagstiftningshelheten genomför den europeiska gröna given och är en djärv färdplan av aldrig skådat slag mot en omvälvning av samhället och framtiden på en tidsaxel som sträcker sig fram till 2050. Somliga har träffande nog jämfört den med en lika fundamental förändring som det var att skapa EU:s inre marknad från mitten av 1980-talet. Även EU:s nyligen antagna klimatlag ger ett utmärkt stöd för processer, eftersom klimatåtgärder nu på ett bindande sätt har skrivits in i lagen.
Vad ingår i EU:s klimatpaket Fit for 55?
Lagstiftningspaketet Fit for 55 är det första stora lagstiftningspaketet som är en del av en ännu större helhet, den europeiska gröna given. Genom lagpaketet lyfts målnivån på EU:s klimatåtgärder med kort varsel och man svarar direkt på de önskemål från EU-medborgare som även Eurobarometern lyft fram. Som det första steget – på väg mot nettonollutsläpp 2050 – ska utsläppen i EU 2030 vara på en 55 procent lägre nivå jämfört med jämförelsetiden 1990 (vårt gamla mål var -40 procent). Vi fortsätter alltså vårt arbete från den redan nu uppnådda minskningsnivån på 25 procent. Det bör observeras att EU:s ekonomi samtidigt har växt med 65 procent och vi är den första stora ekonomin som har lyckats frigöra sina utsläpp från ekonomisk tillväxt.
Den tilltagande omställningen mot nollutsläpp omfattar nästan alla områden i samhället. EU:s utsläppshandel utvidgas och stramas åt. Den som förorenar betalar och riktningen går mot ren och hållbar energi – för alla. Cirkulär ekonomi minskar användningen av energi och resurser. Transport och jordbruk är tvungna att för sin del delta i talkoarbetet genom att elektrifieras, införa ny teknik för koldioxidbindning och effektivisera värdekedjorna. Bilar med förbränningsmotorer förbjuds inte, men försäljningen av dem som nya kommer troligen att upphöra inom EU under nästa årtionde. Ytterligare resurser tilldelas för att främja energieffektivitet och förnybara energikällor. Användningen av gift som är skadliga för miljön begränsas och en ökad biologisk mångfald eftersträvas.
EU har i syfte att även styra finansieringsflöden mot en hållbar riktning genom att främja användningen av gröna obligationer samt genom en så kallad taxonomi. Med taxonomi avses ett klassificeringssystem som fastställer hurdana investeringar som är hållbara. Dessa åtgärder svarar direkt på Parisavtalets mål att ställa alla finansieringsflöden på en hållbar grund.
Digitaliseringen erbjuder många olika möjligheter till effektivisering till exempel med hjälp av smarta överföringsnät eller effektivare transport. Som en ny åtgärd föreslår kommissionen även koldioxidtullar till EU:s yttre gränser för vissa produkter i syfte att balansera den globala konkurrensen. Inom skogssektorn som är viktig för Finland är syftet att öka EU:s nettokoldioxidsänka och i en större grand beakta frågor kring biologisk mångfald avseende skogar.
Det kommer dock säkert att ta länge att finslipa det stora antalet detaljer och göra kompromisser mellan medlemsländerna, Europaparlamentet och kommissionen då man börjar föra lagstiftningsinitiativen framåt, och alla parternas ståndpunkter kommer att prövas till sina yttersta gränser.
Hurdana ekonomiska konsekvenser uppskattas det att paketet Fit for 55 kommer att ha?
Genomförandet av klimatmålen kräver mer pengar, till exempel cirka 350 miljarder euro tilläggsinvesteringar per år fram till 2030, vilket emellertid endast är en liten del av EU:s årliga bruttonationalprodukt. Pengar är dock inte den största utmaningen, eftersom finansiering med låg ränta är tillgänglig. En mycket större utmaning är allokeringen av finansieringen till klimatresilienta projekt genom rätt styrning, prissättning och standarder. Dessutom är de fördelar som fås från den gröna given bland annat till följd av ökad effektivitet, minskade kostnader, nya arbetstillfällen, ökad konkurrenskraft och förbättrad miljö enligt uppskattningar betydligt större än investeringskostnaderna, år 2050 uppskattningsvis +2 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Genom den gröna given stöds till exempel koldioxidsnåla investeringar i Europa eller framtagandet av nya utsläppsnåla produktionstekniker med tiotals miljarder via EU:s innovationsfond. Av EU:s hela budget används nu 30 procent till klimatåtgärder.
Alla i EU ska kunna delta och gynnas av de möjligheter som den gröna given erbjuder – därför stöds grupper i en utsatt ställning genom särskilda stödmekanismer. Då till exempel kostnaderna för uppvärmning på kort sikt kommer att öka är det viktigt att det allokerade stödet till exempel genom krav på energieffektivitet i byggnader även skapar nya möjligheter för företag. I EU finns redan nu över 4 miljoner gröna arbetsplatser – ofta på landsbygden – och tillväxten fortsätter.
Varför är EU:s klimatåtgärder viktiga?
I EU är vi på väg mot ett utsläppsfritt, hållbart och konkurrenskraftigt samhälle som erbjuder en bättre livskvalitet för alla. Det är fråga om det överlägset mest långtgående och omfattande paketet som något industriland eller någon tillväxtekonomi har framfört – och Europa är på väg att bli den första klimatneutrala stora ekonomin. Dessutom, och det här är mycket viktigt, grundar sig våra mål och vår reglering i EU på forskningsrön.
Samtidigt som vi själv föregår med gott exempel utvecklar vi även internationella partnerskap. Jag påstår att lyftandet av målnivån för EU:s klimatfrågor har haft en avgörande inverkan på att olika industriländer och tillväxtländer under den senaste tiden har skärpt sin klimatpolitik och ställt upp nya mål. Utvecklingsbiståndet som beviljas från EU:s budget har även ändrats på ett avgörande sätt för att stödja partnerskap: vi stödjer progressivt klimatarbete i olika länder och kallar samtidigt den privata sektorn för att investera i lönsamma projekt. I detta har Finland också sina chanser.
Vi kommer att leva med dagens investeringsbeslut ännu 2050. Vad gäller EU:s klimatåtgärder har historian visat att klimatåtgärder, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft går hand i hand.
Vi kommer att leva med dagens investeringsbeslut ännu 2050. Vad gäller EU:s klimatåtgärder har historian visat att klimatåtgärder, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft går hand i hand. Handelsbalansen för produkter som tillverkats har uppvisat ett överskott på cirka en miljard euro per dag i över tio år i EU även om vi bedriver världens stramaste klimatpolitik och inga koldioxidläckage har inträffat. Genom att skapa nytt och hållbart ger vi även upphov till tillväxt och välfärd i Europa. Därför är det i våra gemensamma intressen – och våra barns intressen – att vi bedriver vår klimatpolitik med tillräcklig ambition och framförhållning, att våra produkter är konkurrenskraftiga och högre uppe i värdekedjan och att EU fortsätter att ta ansvar som global klimatledare.
Ismo Ulvila, kommunikationschef vid EU-kommissionens representation i Finland, har arbetat med klimatpolitik i 20 år, varav 10 år vid kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik. Han har förhandlat på EU:s vägnar om flera punkter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatf
