Europeiska unionens riktning: politiska riktningsförändringar är en utmaning för EU:s jämställdhetspolitik
Principen om att främja jämställdhet mellan könen har ingått i Europeiska unionens grundfördrag från första början. I Romfördraget (1957) togs in en snäv föresats om jämställdhet som gällde frågan om lika lön för kvinnor och män.
I dag är jämställdhet en av unionens grundläggande värden, och EU har åtagit sig att främja jämställdhet mellan könen även ur en vidare synvinkel än lönefrågor. Den rättsliga grunden, det vill säga den befogenhet att främja jämställdhet som bestäms utifrån unionsfördragen, finns till för att avhjälpa diskriminering i arbetslivet, socialskyddssystemet och utbudet av varor och tjänster.
Utöver åtgärderna mot diskriminering kan jämställdhetspolitiken enligt grundfördragen drivas genom positiva särskilda åtgärder och integrering av könsperspektivet. Den princip från 1950-talet som gick ut på att man får samma lön för samma arbete har utvidgats till att omfatta rätten till lika lön för likvärdigt arbete.
Jämställdhet beaktas brett i EU:s rättsliga grund
På 2000-talet blev arbetet mot människohandel och särskilt mot kvinno- och barnhandel en viktig fråga inom EU:s jämställdhetspolitik. Det har gjorts betydande ansträngningar för att merfinansiera även arbetet mot könsrelaterat våld.
Lissabonfördraget innehåller en deklaration som går ut på att unionen och medlemsländerna åtar sig att bekämpa alla former av familjevåld, att förebygga och bestraffa dessa brott samt att stötta och skydda brottsoffren. Som juridisk person har EU undertecknat Europarådets Istanbulkonvention som är en internationell konvention om bekämpning av våld mot kvinnor.
Frågor som gäller jämställdhet mellan könen är alltså vittgående och mångfacetterade, inte minst ur perspektivet för unionens grundfördrag.
Skillnader mellan medlemsländerna
Medlemsländernas olika sociala situationer samt politiska och kulturella skillnader har påverkat hur effektiva jämställdhetsåtgärderna har visat sig vara i olika delar av unionen.
”Förståelsen av begreppet diskriminering och lagstiftningen mot diskriminering har varit svaga till exempel i de nordiska länderna, och EU har stärkt det genom sin lagstiftning. I Sydeuropa, såsom i Grekland och Spanien, har man däremot med hjälp av finansieringsinstrumenten lyckats förbättra jämställdheten mellan könen”, säger Johanna Kantola, professor i genusforskning vid Tammerfors universitet.
Positiv utveckling i början av 2000-talet
EU drev stark jämställdhetspolitik vid ingången av 2000-talet. Som positiv utveckling sågs bland annat att begreppet jämställdhet mellan könen utvidgades till att även omfatta likabehandling, det vill säga frågor som gäller ras och etnisk tillhörighet, religion och övertygelse, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning, samt att genomföra till dessa frågor relaterade direktiv.
Integreringen av könsperspektivet utvidgade perspektivet och skyldigheten till att främja jämställdhet även utanför de sedvanliga arbetslivsområdena, till exempel inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Trots detta kunde man redan tydligt se vilka som var de varaktiga problemen i EU:s jämställdhetspolitik: det fanns stora skillnader i hur medlemsländerna genomförde direktiven, och det främjade inte alltid jämställdheten så som det var tänkt.
Att i stället för tydliga lagstiftningsmässiga kriterier tillämpa enbart rekommendationer och sprida bästa praxis försämrade jämställdhetspolitiken.
Ekonomisk prioritering, högerpopulism och covid-19-pandemi utgör hinder
Den ekonomiska prioriteringen har ofta gått före jämställdheten mellan könen. I synnerhet den ekonomiska krisen som började 2008 stoppade jämställdhetspolitikens framsteg i EU. På 2020-talet har kampen kring jämställdhet och jämställdhetspolitik eskalerat eftersom högerpopulism vunnit utbredning. Alla medlemsländer, såsom Polen och Ungern, ser inte jämställdhet mellan könen som ett värde och en grundläggande rättighet.
”Trots att jämställdhet i och med kommissionen von der Leyen igen finns på EU:s agenda, beror framtiden för EU:s jämställdhetspolitik på hur den kan svara på sådana frågor som ekonomisk prioritering och högerpopulismens framfart”, säger Anna Elomäki, filosofie doktor, universitetsforskare.
Bild: Den mest jämlika kommissionen von der Layen: 12 kvinnor och 15 män
Vidare medför covid-19-pandemin nya utmaningar för EU:s jämställdhetspolitik. På samma sätt som många andra samhälleliga, politiska och ekonomiska kriser kan också covid-19-pandemin öka ojämlikheten i samhällena.
”Pandemins hälsorelaterade, ekonomiska och sociala konsekvenser har oftare och allvarligare drabbat dem som redan är mest utsatta. Pandemin har också försämrat jämställdheten mellan könen i EU”, säger Johanna Kantola.
Europainformationens senaste publikation Förenade i mångfalden? Europeiska unionens riktning kartlägger hur EU:s politik utformas och förändras och dryftar framtida lösningar. I artikelserien Europeiska unionens riktning presenterar vi bokens teman och diskuterar unionens framtid med bokens författare. Du kan beställa boken gratis i Europainformationens webbshop. Den svenska översättningen ges ut under våren.
