Vilken riktning visar EU:s strategiska kompass?
EU:s strategiska kompass kan beskrivas som EU:s förvarsredogörelse, som omfattar ungefär de kommande 5–10 åren. EU-ländernas försvars- och utrikesministrar ställde sig bakom dokumentet för styrning av EU:s säkerhets- och försvarssamarbete den 21 mars 2022. EU-ländernas ledare godkände dokumentet den 25 mars 2022 i Europeiska rådet. Förhandlingarna om den strategiska kompassen pågick nästan två år och i slutskedet ökade dess betydelse genom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022.
Den strategiska kompassen ska precisera EU:s globala strategi från 2016. Kompassen utgör en handlingsplan för Europeiska unionen. Den gäller fram till 2030 och stärker EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Målet är att den strategiska kompassen ska göra EU till en allt starkare och mer handlingskraftig säkerhetsgarant och förbättra EU:s strategiska oberoende.
Enligt den strategiska kompassen ett EU som är starkare och har större förmåga på säkerhets- och försvarsområdet till ökad global säkerhet och kompletterar även Nato, som fortfarande utgör grunden för medlemmarnas kollektiva försvar. På så sätt stöder EU också den regelbaserade världsordningen med FN i centrum.
Gemensam hotbildsanalys
Kompassen bygger på EU:s genom tiderna första hotbildsanalys, som togs fram med hjälp av underrättelsetjänsterna i de 27 medlemsländerna. Kompassen ger en gemensam bedömning av EU:s strategiska miljö och av hot som riktas mot unionen. Dokumentet innehåller konkreta förslag med exakta tidsplaner för genomförande. Avsikten är att förbättra EU:s beredskap i krissituationer.
Den strategiska kompassen omfattar alla aspekter av säkerhets- och försvarspolitiken och är uppbyggd kring fyra pelare: handling, investeringar, partner och säkerhet.
Utveckling av EU:s verksamhet
För att kunna agera snabbt och målinriktat i krissituationer ska EU enligt den strategiska kompassen
- skapa ett snabbinsatsförband med upp till 5 000 soldater för EU
- förstärka civila och militäroperationer inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP)
- ha beredskap att ställa 200 fullt utrustade sakkunniga till förfogande i GSFP-insatser inom 30 dagar
- regelbundet ordna övningar på land och till sjöss
- förbättra den militära rörligheten
- stödja sina partner genom att utnyttja Europeiska fredsfaciliteten till fullo.
Skydd av Europa
För att bättre kunna förutse och reagera på hot som uppkommer snabbt ska EU
- öka sin förmåga vad gäller underrättelseanalys
- vidareutveckla hybridverktyg
- vidareutveckla verktygslådan för diplomati på cyberområdet och inrätta en EU-politik för cyberförsvar
- ta fram en verktygslåda för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning
- ta fram en rymdstrategi för EU inom området säkerhet och försvar
- stärka EU:s roll som aktör på området sjöfartsskydd.
Utveckling och investeringar
Medlemsländerna har åtagit sig att kraftigt öka sina försvarsutgifter. EU ämnar
- ge medlemsländerna ytterligare incitament att delta i gemensam förmågeutveckling och gemensamt investera i strategiska möjliggörande faktorer och nästa generations förmåga att agera i alla operativa miljöer: på land, till havs, i luften, i cyberomgivningen och i yttre rymden
- främja teknisk innovation på försvarsområdet för att fylla strategiska luckor och minska tekniska och industriella beroenden.
Samarbete och partner
För att möta gemensamma hot och utmaningar ska EU
- stärka samarbetet med partner (t.ex. Nato, FN)
- utveckla bilaterala partnerskap med likasinnade länder och strategiska partner, t.ex. Förenta staterna, Kanada, Norge, Storbritannien och Japan.
- utveckla skräddarsydda partnerskap på västra Balkan, i det östra och södra grannskapet, och i Afrika, Asien och Latinamerika.
Den strategiska kompassen och Finland
Den strategiska kompassen följer Finlands ståndpunkter och förhandlingsmål. Kompassen är ett omfattande och tillräckligt ambitiöst styrningsdokument, som infriar Finlands mål att stärka EU:s roll som säkerhets- och försvarspolitisk aktör.
EU:s förmåga att agera i kriser som drabbar Europa, och verkställandet av unionens solidaritetsklausul genom konkreta åtgärder samt att utvecklingen av försvar mot hybridhot är särskilt viktiga för Finland. Dessa har beaktats i den strategiska kompassen. Solidaritetsklausulen (artikel 222 i FEU-Fördraget) och biståndsklausulen (artikel 42.7 i EU-fördraget) stärker unionen som säkerhetsgemenskap och ökar medlemsstaternas inbördes solidaritet.
Mer information om den strategiska kompassen på Europeiska unionens råds webbplats
Mer information om den strategiska kompassen på riksdagens webbplats (på finska)
