EU-domstolen tryggar lagenligheten och EU:s värden
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har sedan den inrättades 1952 haft till uppgift att se till att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av EU:s grundfördrag. Ett krav för att EU ska kunna fungera är att medlemsländernas domstolar kan tillämpa unionens lagstiftning på ett oberoende och objektivt sätt, säger Niilo Jääskinen, Finlands domare vid EU-domstolen.
Niilo Jääskinen, vad är EU-domstolens viktigaste uppgift ur medborgarnas synvinkel?
EU-domstolen ska se till att unionens verksamhet följer lagen. Detta kräver att alla medlemsländer tolkar unionsrätten på samma sätt och att medborgare och företag kan få ett effektivt rättsskydd. Det primära ansvaret för rättsskyddet axlas av de nationella domstolarna. För att säkra en enhetlig rättspraxis, ger EU-domstolen de nationella domstolarna förhandsavgöranden om tolkningen av unionens lagstiftning.
En stor del av de mål som tas upp i EU-domstolen gäller vanliga människors ärenden, till exempel flygpassagerares rättigheter, konsumentkrediter, konsumentavtal, dataskydd på webben, beskattning, internationella tvister om vårdnad om barn eller arbetslivsfrågor. Under de senaste 10 åren har också arbetet med att på ett effektivt sätt skydda de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna blivit en viktigare del av EU-domstolens verksamhet.
På vilket sätt kan EU-domstolen förbättra öppenheten och angreppssättet gentemot medborgarna?
EU-domstolen är kanske det allra öppnaste organet efter parlamentet. Rättegångarna är offentliga och uttömmande information om besluten ges på alla EU-språk. Alla beslut läggs dessutom ut på webben. Varje år tar domstolen emot stora grupper av studenter och delegationer från olika branscher och länder. År 2021 var antalet besökare över 5 500.
Direktsändning av sessionerna är tills vidare ett försök och av säkerhetsskäl visas sändningarna med fördröjning. Många TV-bolag har redan länge visat direktsändningar från nationellt intressanta sessioner och avkunnande av viktiga domar. Samtidigt varierar mediernas intresse för EU-domstolens verksamhet stort från medlemsland till medlemsland. Av någon anledning är finska medier, i likhet med svenska, föga intresserade av EU-domstolen. Även de viktigaste avgörandena tycks ha nyhetsvärde bara då och då.
Hur fungerar och syns flerspråkigheten i domarnas vardag?
Rättegångsspråket i EU-domstolen kan vara vilket som helst av EU:s 23 officiella språk, det vill säga medlemsländernas officiella språk. Till exempel i ett mål som gäller en finsk domstols begäran om förhandsavgörande är rättegångsspråket finska eller svenska beroende på vilketdera språket den finska domstolen använder i målet. Parterna och medlemsländerna har rätt att använda sitt eget språk i EU-domstolen både muntligt och skriftligt. Vid muntliga förhandlingar ordnas alltid simultantolkning på rättegångsspråket, på de deltagande medlemsländernas språk och på franska. I mån av möjlighet ordnas tolkning också på de deltagande domarnas och generaladvokatens modersmål samt på engelska.
Eftersom ingen domare kan förstå alla EU-språk och eftersom tolkar inte får närvara vid domförhandlingarna har domstolen bara ett arbetsspråk. Av historiska och praktiska skäl är det språket franska. Alla rättegångshandlingar översätts till franska. Utkasten till dom skrivs på franska som också används vid domstolsförhandlingarna. I nästan alla mål offentliggörs domen på rättegångsspråket, franska och på andra EU-språk.
Som domare arbetar jag i första hand på franska, men jag försöker sätta mig in i de handlingar som rör mina egna mål på alla de språk som jag förstår. Vid muntliga förhandlingar lyssnar jag på parterna om de använder något av de språk som jag kan, och i övrigt beroende på situationen lyssnar jag på finska, franska eller engelska tolkar.
Vissa medlemsländer har ifrågasatt Europas grundläggande värden och principer. Syns detta i EU-domstolen?
EU-domstolen är tvungen att ge ett avgörande. Om ett ärende har inletts på behörigt sätt, ska domstolen ge ett avgörande. Domstolen kan inte undvika svåra frågor på grund av att de är politiskt kontroversiella. Under de fem senaste åren har vissa medlemsländers rättsstatsutveckling gått i en oroväckande riktning. Domstolar i dessa länder har sänt en rad begäranden om förhandsavgöranden som gäller denna utveckling, och kommissionen har inlett överträdelseförfaranden i ärendet. I sina avgöranden har EU-domstolen betonat vikten av unionens grundläggande värden, i synnerhet rättsstatsprincipen och skyddet av de grundläggande fri- och rättigheterna.
Ett krav för att EU ska kunna fungera är att medlemsländernas domstolar kan tillämpa unionens lagstiftning på ett oberoende och objektivt sätt. Att på något sätt tvinga domstolsväsendet under politisk kontroll, utöva påtryckning på eller rentav förfölja domare riskerar både unionens verksamhet och medborgarnas rättigheter.
EU-domstolen kan dock inte ha någon politisk agenda, utan dess uppgift är att tolka och tillämpa de bestämmelser om rättsstaten och principen om ett effektivt rättsskydd som ingår i unionens grundfördrag och stadga om de grundläggande rättigheterna. Det politiska ansvaret för att lösa situationen hör till andra organ, särskilt till Europeiska rådet inom ramen för tillsynsmekanismen enligt artikel 7 i unionens grundfördrag. Anklagelserna om att EU-domstolen gör avgöranden på politiska grunder kan avfärdas. Till exempel Polen och Ungern vann 2021 kommissionen i två ekonomiskt betydande och principiellt viktiga skatteärenden samtidigt som domstolen behandlade ärenden som rörde tillämpningen av rättsstatsprincipen i dessa länder.
Inför domstolen är alla medlemsländer lika, men inget land har en särskild rätt att lämna EU:s grundläggande värden obeaktade.
EU-domstolen
- Inrättades: 1952
- Plats: Luxemburg
- Ser till att alla EU-länder tolkar och tillämpar EU:s lagstiftning på samma sätt och att medlemsländerna och EU-organen följer EU:s lagstiftning.
- Består av EU-domstolen och tribunalen.
- I EU-domstolen finns en domare från varje EU-land, vid tribunalen två domare från varje EU-land.
- Rättegångsspråket kan vara vilket som helst av unionens officiella språk.
- Ytterligare information: Europeiska unionens domstol