Vad är EU-sanktioner?
Internationella sanktioner är åtgärder för att begränsa ekonomiskt samarbete och till exempel trafik-, transport- och kommunikationsförbindelser eller diplomatiska förbindelser med det utpekade landet eller de utpekade grupperna.
Sanktioner är en viktig del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Syftet med sanktionerna är att åstadkomma en förändring i de utpekade aktörernas politik och verksamhet. Beslut om EU:s sanktioner fattas av Europeiska unionens råd.
EU kan införa sanktioner på eget initiativ eller utifrån resolutioner från FN:s säkerhetsråd. EU genomför alla sanktioner som FN:s säkerhetsråd antar och för en ständig dialog med FN för att bättre samordna EU-ländernas egna sanktionsåtgärder.
Målet med sanktionerna är till exempel att stärka och bidra till demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de folkrättsliga principerna.
Sanktioner kan vara riktade mot
- regeringar i länder utanför EU, beroende på deras politik
- organisationer (företag) som möjliggör en sådan politik
- grupper eller organisationer, till exempel terroristgrupper
- personer som understöder en sådan politik eller som är delaktiga i terrorism osv.
Avsikten är att minimera sanktionernas negativa konsekvenser för dem som inte är ansvariga för de åtgärder som lett till sanktionerna.
Rådet ska vara enhälligt i sina beslut om sanktionerna
Förslagen till sanktioner läggs fram av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, men besluten fattas av rådet. Det behövs enhälliga beslut av rådet.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har utvidgat sanktionera gradvis
EU har reagerat på Rysslands invasion av Ukraina genom omfattande sanktioner mot Ryssland. Som ett EU-land deltar Finland i att bereda, godkänna och genomföra sanktionerna. De sanktioner som EU har godkänt riktas mot finanssektorn, energisektorn, transportsektorn och tekniköverföringen.
Inom finanssektorn har man bland annat infört förbud mot export av sedlar utfärdade i euro och förbud mot finansiering av ryska staten, regeringen och centralbanken. Ryska banker har avstängts från det internationella SWIFT-systemet.
Det är också förbjudet att exportera vissa lyxvaror till Ryssland, och det har införts importförbud från Ryssland till EU av järn- och stålvaror.
Därtill har man förbjudit vissa ryska statsägda mediekanalers verksamhet för att förhindra spridningen av desinformation.
Sanktionerna mot personer och enheter har utvidgats betydligt. På sanktionslistan har det också införts politiska och militära beslutsfattare, aktörer som sprider desinformation och ekonomiska påverkare. Ett stort antal ryska företag inom bland annat vapenindustrin finns med på sanktionslistan.
Sanktionerna mot Belarus har också utvidgats. Belarus betraktas som delaktigt i invasionen eftersom Ryssland har använt belarusiskt territorium för att attackera Ukraina.
Utöver Ryssland och Belarus har EU infört sanktioner mot cirka 30 andra länder.
