Anställd vid EU: internationella operationer
Tidigare officeren vid Gränsbevakningsväsendet och Tullens generaldirektör Antti Hartikainen har under sin karriär också deltagit i flera EU-uppdrag. Han har bland annat varit chef för EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina, EU:s gränsförvaltningsuppdrag i Libyen och EU:s rådgivande grupp för Armenien.
Det rådgivande uppdraget i Ukraina ska stödja de ukrainska myndigheterna i genomförandet av reformen av den civila säkerhetssektorn.
Efter krigets början i februari 2022 var vi tvungna att arbeta några månader, huvudsakligen utanför Ukraina. Det var mycket viktigt att vi inte vid något tillfälle avbröt vårt stöd till de ukrainska myndigheterna, utan snabbt anpassade våra åtgärder till förhållandena under kriget.
Vi återvände helt och hållet till Ukraina vid månadsskiftet september–oktober 2022. Vintern 2022–2023 var svår på grund av bland annat kontinuerliga luftlarm samt problem med el- och värmedistributionen. Nu är läget stabilt och personalen van vid att fungera under rådande förhållanden. Trots kriget är de ukrainska myndigheterna förvånansvärt duktiga på att fokusera på reformprojekt. I detta avseende är statusen som EU-kandidatland som Ukraina beviljades i juni 2022 en viktig motiverande faktor.
I hemlandet har jag senast varit generaldirektör för Tullen i fem år och dessförinnan i drygt 20 år officer vid Gränsbevakningsväsendet (överste i.a.). I mitt nuvarande uppdrag i Ukraina började jag den 1 juli 2019.
I internationella uppdrag har jag tidigare arbetat med bl.a. följande: Som chef för EU:s gränsförvaltningsuppdrag i Libyen, chef för EU:s rådgivande grupp för Armenien, chefsrådgivare för EU:s gränsförvaltningsreform för Georgien, biträdande chef för gränssäkerhetsuppdraget i Moldavien-Ukraina och äldre rådgivare till chefen för gränspolisen i EU:s polisuppdrag i Bosnien-Hercegovina.
Dessutom ledde jag 2019 en grupp EU-rådgivare på hög nivå som hjälpte Ukraina att utarbeta en strategi för gränssäkerhet som bygger på EU:s bästa praxis och en genomförandeplan för strategin. En tydlig genomförandeplan underlättar i väsentlig grad samordningen av bl.a. det internationella stödet. Det förändrade säkerhetsläget i Ukraina och statusen som EU-kandidatland kräver en uppdatering av strategin, och detta arbete håller nu på att inledas.
Vad motiverar dig att delta i internationella uppdrag?
Att testa och utveckla mitt kunnande har varit en viktig motiverande faktor. Uppgifterna i Östeuropa har i hög grad intresserat mig därför att jag känner till kulturen och i tidigare uppgifter har jag velat utnyttja och utveckla mina kunskaper i ryska. Varje arbetsuppgift i utlandet är ett visst äventyr, oftast ett mycket intressant sådant. Naturligtvis har även de ekonomiska förmånerna som utländska uppdrag medför haft sin betydelse, särskilt i fråga om de första uppdragen.
Uppdrag utomlands och särskilt internationella ledningsuppdrag kräver social kompetens, utåtriktad karaktär, flit och beredskap att arbeta långa arbetsdagar ofta även på helger, vidsynthet och vilja att lära sig nya saker.
Vad har varit det bästa med utlandsjobbet, vilket det mest utmanande?
Det bästa med utlandsjobbet har varit uppgiftsfältets omfattning och mångsidighet samt utmärkta möjligheter att själv påverka sina egna arbetsuppgifter och genomförandet av dem. Det har också varit mycket fint att lära känna olika länder och kulturer. Det som har varit mest utmanande i några av uppdragen har varit en periodvis mycket stressig arbetsmiljö, särskilt under kriget i Ukraina och i början av inbördeskriget i Libyen.
Jag är definitivt beredd att ytterligare några år delta i utlandsuppdrag, om och när en lämplig möjlighet dyker upp.
Vad har du lärt dig av att arbeta internationellt?
I uppdrag utomlands har jag lärt mig att nätverksbildande är en styrka och samarbete överlägsen styrka. Som ledare är kommunikationens betydelse mer uttalad än i Finland. Jag känner att jag har kunnat dra nytta av de avancerade färdigheterna i nätverksbildande, samarbete och kommunikation som jag utvecklat utomlands i mina arbetsuppgifter i Finland.
Det har inte varit några andra utmaningar efter att ha återvänt till Finland än att hitta en lämplig arbetsuppgift.
Vilka är finländarnas styrkor i internationella arbetsuppgifter och när man söker sig till dem, hur är det med svagheterna?
Finländarnas absoluta styrkor är kompetens- och utbildningsnivån samt den rådande organisationskulturen, som är väl anpassad till den internationella verksamhetsmiljön. Svagheter dyker ofta upp i samband med anställningsintervjuer – vi är en anings anspråkslösa och ibland till och med blyga.
Jag skulle ge dem som ämnar delta i ett utlandsuppdrag råd att det lönar sig att satsa på en karriär med avanceringsmöjligheter. Följande uppdrag bör alltid vara lite mer krävande än den förra. På så sätt bevaras motivationen och entusiasmen. Du behöver inte vara rädd om uppdraget förutsätter att du lär dig nya saker. Man måste lita på sin egen inlärningsförmåga. Språkkunskaperna kräver att de ständigt används och det finns alltid utrymme för utveckling. Det är svårast att få det första utlandsuppdraget och det är viktigt att lyckas i det, det vill säga då är det upp till bevis för både en själv och den internationella arbetsgemenskapen.
