Månadens fråga: Vilka följder har brexit haft för unga?
När britterna röstade om sitt lands utträde ur EU år 2016 var valdeltagandet bland unga lägre än bland äldre åldersklasser. Också i Europaparlamentsvalet 2019 röstade bara 23,3 procent av 20–24-åringarna i Finland. Inför nästa Europaparlamentsval frågade vi hur de ungas valdeltagande påverkade resultatet av folkomröstningen i Storbritannien och vilka följder brexit har haft för brittiska ungas liv. Frågan besvarades av Art O’Mahony från den brittiska Europarörelsen.
Den 23 juni 2016 röstade 51,89 procent av de brittiska väljarna för Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen efter 43 år av medlemskap. Detta chockbeslut har haft en djupgående inverkan på Storbritanniens politiska, ekonomiska och sociala förhållanden under det senaste årtiondet. Inte ens de ivrigaste förespråkarna för brexit hade kunnat förutse följderna av beslutet.
En efter annan på 10 Downing Street har utnyttjat mandatet från folkomröstningens knappa majoritet för att utrota alla spår av samarbete mellan Storbritannien och EU. Storbritannien är inte längre med på den europeiska inre marknaden, tusentals företag har gått i konkurs och brittiska medborgare får inte längre fritt bo och arbeta i EU.
Studerande och unga är den grupp som drabbats hårdast av brexit trots att 75 procent av den gruppen röstade för att stanna kvar i EU. De har blivit berövade sin möjlighet till Erasmus+-finansiering och sin rätt att leva på kontinenten utan visum.
Varför är de unga tvungna att leva med ett beslut som strider mot deras egna värderingar? Det finns två enkla svar på den frågan. För det första var det inte tillräckligt många röstberättigade unga som registrerade sig för att rösta. För det andra var det inte tillräckligt många röstberättigade unga som verkligen röstade efter att ha registrerat sig för att göra det.
Trots att hela 64 procent av de registrerade väljarna i åldern 18–24 år röstade den 23 juni 2016, röstade enligt studier också 90 procent av väljarna över 65 år – för det mesta på motsatt sätt än de unga. Om fler unga hade registrerat sig för att rösta i folkomröstningen och om fler unga verkligen hade tagit sig till vallokalerna, skulle de i dag kunna bo i ett mycket annorlunda Storbritannien.
Det låga valdeltagandet bland brittiska unga fungerar som ett varnande exempel för unga överallt i Europa, särskilt som vi lever i en tid av ökande populism och högerextrem retorik. Det visar hur viktigt det är att unga förstår hur politiska beslut påverkar deras liv och att de aktivt deltar i den demokratiska processen. Skillnaderna i deltagande mellan olika generationer understryker att unga bör erkänna sin makt och ta ansvar för i vilken riktning deras hemland utvecklas.
Unga på alla håll i Europa bör dra lärdom av brexits negativa återverkningar på de unga i Storbritannien. Politiska beslut kan ha långtgående effekter på de ungas möjligheter, friheter och livskvalitet. De ungas erfarenheter i Storbritannien bör uppmuntra alla unga att delta i den demokratiska processen och göra sin röst hörd.
Medan Europaparlamentsvalet 2024 närmar sig är det absolut nödvändigt att unga registrerar sig för att rösta och aktivt bidrar till utformningen av kontinentens framtid. Lärdomarna från brexit understryker vikten av sammanhållning och samarbete för att skydda unga generationers rättigheter och möjligheter.
Brexit har onekligen kastat en skugga över framtidsutsikterna och möjligheterna för unga i Storbritannien. Förlusten av program som Erasmus+ och av den fria rörligheten inom EU har haft en påtaglig inverkan på de ungas liv. Skillnaderna i valdeltagandet mellan unga och äldre befolkningsgrupper under folkomröstningen är en viktig läxa för unga i hela Europa. Aldrig tidigare har betydelsen av att aktivt delta i den demokratiska processen varit lika uppenbar.
Art O’Mahony
Youth Engagement Manager with European Movement UK Member of Young European Movement UK
