Italiens tidigare premiärministrar Letta och Draghi vid rodret för EU:s konkurrenskraftspolitik
Utvecklingen av den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft är centrala teman under Europaparlamentsvalet i juni. Utredningar på hög nivå som Italiens två tidigare premiärministrar Enrico Letta och Mario Draghi gjort sätter fart på diskussionen. Lettas utredning, som publicerades i april och beställdes av Europeiska rådet, handlar om framtiden för Europas inre marknad. Till sommaren förväntas Draghi bli klar med sin utredning, som handlar om EU:s konkurrenskraft mera allmänt. En diskussion har varit väntad och viktig. En starkare strategisk konkurrenskraft är även en av Finlands prioriteringar för inflytande i EU.
Varför har konkurrenskraften hamnat i centrum för diskussionerna om EU?
Det här är inget nytt ämne. I Europeiska unionens råd sammanträder de ministrar som ansvarar för konkurrenskraften regelbundet till möten i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft för att främja Europas konkurrenskraft och hållbar tillväxt.
Problem som särskilt orsakats av coronaviruset, Rysslands invasion av Ukraina och de stigande energipriserna har börjat väcka oro. Till följd av de kriser som drabbat Europa började företag och beslutsfattare bland annat tänka på beroendeförhållanden mellan företagens värdekedjor. Även i Europa blev det brist på till exempel mikrochips och läkemedel. Grunderna för ett globalt system baserat på öppen handel är i gungning, vilket bland annat har lett till att statligt stöd har använts i större utsträckning för att trygga de egna företagens konkurrensställning.
Den inre marknaden skapar en ram för hållbar tillväxt för företag i EU
Verksamhetsmiljön och dess förutsägbarhet för de europeiska företagen har också väckt oro. Den inre marknaden är en hörnsten i EU:s konkurrenskraft. Den inre marknaden baseras på fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer inom EU. Ur företagens synvinkel är det till fördel att de kan sälja sina produkter i de 27 medlemsländerna i enlighet med samma regler. Detta hjälper också företagen att växa sig större och därigenom bli framgångsrika i den globala konkurrensen.
Reglerna, alltså de lagar som gäller företagens verksamhet, är emellertid samtidigt både en fördel och en nackdel för företagen. Avtal om gemensamma regler, alltså harmonisering av lagstiftningen, är ett viktigt verktyg i EU och syftet är att främja integrationen av den inre marknaden. Under de senaste åren har det införts många regler inom EU och syftet har varit att påskynda bland annat den gröna och digitala omställningen och ansvarsfull företagsverksamhet. EU har inom många områden strävat efter att sätta internationella standarder och önskat att även andra världsdelar ska följa efter.
Utvecklandet av EU:s inre marknad är ett ständigt pågående arbete
Det är inte alltid som reglerna kan genast helt och hållet ersätta de lagar som är i kraft i medlemsländerna. Problem orsakas också av olika tilläggsbestämmelser som medlemsländerna har och som de av olika skäl inte vill avstå från. Företagen belastas av att kraven ändras. Europeiska företag har därför slagit larm om att regleringstakten har varit för hög och att regleringen har blivit för omfattande i förhållande till företagen i konkurrerande regioner.
Lettas och Draghis rapporter lyfter fram många viktiga teman och diskussionsöppningar för diskussionerna under de kommande månaderna. Nu utformas riktlinjerna för EU:s kommande strategiska agenda och EU-kommissionens konkurrenskraftspolitik för de följande fem åren. De frågor som tas upp är bland annat finansieringen av konkurrenskraftspolitiken, inklusive eventuella nya riktlinjer för EU:s statsstödspolitik, vidareutveckling av den inre marknaden särskilt inom telekommunikations-, energi-, kapitalmarknads-/finans- och försvarssektorerna samt metoder för att minska den administrativa bördan.
Draghis utredning är fortfarande under beredning, men Draghi har redan på förhand betonat i sina tal att EU:s konkurrenskraftspolitik är i behov av en ”radikal förändring”. Draghis utredning lär betona diskussionen om finansiering och särskilt hur finansieringen ska möta de senaste årens kriser, som har påverkat EU:s konkurrenskraft i förhållande till Förenta staterna och Kina.
Med blicken mot framtiden – EU:s konkurrenskraft under de kommande åren
Finland anser att EU:s strategiska konkurrenskraft baserar sig på utveckling av unionens egna styrkor och på marknadsbaserade lösningar. Centrala i det här sammanhanget är bland annat en fungerande inre marknad baserad på fri rörlighet samt en väldigt effektiv statsstöds- och konkurrenspolitik. Utgångspunkten för den strategiska konkurrenskraften är att varje medlemsstat ansvarar för att dess offentliga finanser är hållbara. Finland har dessutom som mål att utnyttja bioekonomins potential i konkurrenskraften, industripolitiken samt i innovationer inom forskning och utveckling. Finland önskar att EU-lagstiftningen blir tydligare och att beredningen av EU-lagstiftningen baseras på omfattande och grundliga konsekvensbedömningar.
För små exportdrivna medlemsländer som Finland, som stöder sig på öppen världshandel, är det livsviktigt att EU:s marknad fungerar och att man tryggar framtiden.
Nina Alatalo och Iiro Kangas
specialsakkunniga i frågor som rör den inre marknaden, Finlands ständiga representation inom EU
Enrico Lettas rapport om den inre marknadens framtid (på engelska)
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 15 januari 2024:Finland föreslår ny horisontell EU-strategi för den inre marknaden
Om skribenten
