Det nyvalda Europaparlamentet förbereder sig för en ny period
EU:s medborgare har valt 720 ledamöter till Europaparlamentet för femårsperioden 2024–2029. Vilket arv kommer det avgående parlamentet att lämna, och vad kommer att förändras under den kommande perioden – eller kommer det alls att ske någon väsentlig ändring? Och hur förbereder sig parlamentet för EU:s nya femårsperiod?
Man kan ha olika åsikter om det preliminära resultatet av EU-valet. Antalet meppar på högerkanten ökar under den kommande perioden, medan antalet liberala och gröna meppar i parlamentet minskar. Till exempel i Frankrike och Tyskland led de regerande partierna en svindlande förlust och ur deras synvinkel förskjutning till höger till och med dramatisk. Det är just av denna anledning som Frankrikes president Emmanuel Macron förklarade att han med snabb tidtabell kommer att hålla nationalförsamlingsval.
Å andra sidan minskas dramatiken i övergången av att de drygt 400 ledamöterna i den koalition som består av EPP, S&D och Renew Europe och som höll makten i parlamentet 2019–2024 lätt räcker till för att bygga upp koalitionen även under denna period. Vinnaren i valet, Europeiska folkpartiets grupp EPP, behåller sin ställning som den största gruppen i parlamentet. Den näststörsta gruppen är Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S&D, och den tredje största gruppen är Förnya Europa (Renew Europe). Grupperna har också indikerat att de vill fortsätta med denna koalition.
Om en överenskommelse nås mellan EPP, S&D och Renew kan slutresultatet också ses som en signal om kontinuitet i Europaparlamentet.
De nya mepparna registrerades genast efter valet
Organiseringen av parlamentets politiska grupper inleddes omedelbart efter valet och redan från och med den 11 juni har de nya grupperna kunnat registrera sig i parlamentets Welcome Village. Under de kommande veckorna kommer de politiska grupperna att försöka rekrytera nya meppar och partier från nästan hundra ledamöter som fortfarande saknar en politisk grupp för att öka sin egen gruppstorlek och sitt inflytande. Dock accepteras inte alla kandidater direkt till politiska grupper, man har redan sett svårigheter i bland annat de skandalomsusade tyska AfD:s och ungerska Fidesz strävanden.
De politiska grupperna har kommit överens om att tillkännage sin sammansättning senast den 4 juli. Till och med helt nya grupper kan uppstå till följd av dessa förhandlingar antingen på grundval av gamla grupper eller helt grupplösa ledamöter, förutsatt att gruppen har minst 23 ledamöter från 7 olika medlemsländer. Under plenarveckan i Strasbourg den 15–18 juli kommer parlamentets talman, vice talmän och kvestorer att väljas för de kommande 2,5 åren. I slutet av veckan bekräftas utskottens nominella sammansättning och under utskottsveckan den 22–25 juli kommer parlamentet att koncentrera sig på att organisera utskotten.
En fortsättning på Von der Leyen-koalitionen?
År 2019 gjorde koalitionen mellan EPP, S&D och Renew det möjligt att godkänna tyska Ursula von der Leyen som kommissionens ordförande.
Ledarna för EPP, S&D och Renew arbetar för närvarande med att skapa en majoritet bakom von der Leyen, den ledande kandidaten från EPP. För majoritet behövs 361/720 meppar. Koalitionens sammanlagt över 400 ledamöter kan visa sig vara ett knapphändigt antal i denna särskilda omröstning, eftersom gruppdisciplinen i parlamentet inte är särskilt sträng, särskilt inte vid val av kommissionens ordförande genom omröstning med slutna sedlar.
Ekvationen kan ännu komma att behöva till exempel röster från de gröna och/eller konservativa mepparna. Det är möjligt att det köpslås om dessa röster som en del av ett helhetspaket, till och med helt utanför parlamentet – till exempel mot en bra kommissionärsportfölj.
Under dessa spännande veckor är det alltid möjligt att det inte finns någon gemensam syn till stöd för von der Leyen, antingen mellan grupperna eller mellan medlemsländernas EU-statschefer. Är detta fallet kommer vi att befinna oss i samma situation som 2019, då det inte fanns något stöd för EPP:s ledande kandidat.
Om von der Leyen skulle väljas till ordförande för kommissionen för en andra period, skulle det också signalera om någon form av kontinuitet i EU-politiken.
Koalitioner som påskyndare och bromsare
I lagstiftningsarbetet under valperioden 2019–2024 bildades parlamentets koalitioner från fall till fall. Samarbetet mellan EPP, S&D och Renew förseglades med ett skriftligt koalitionsavtal som garanterade att de centrala lagstiftningarna framskred, bland annat när det gäller den gröna omställningen och regleringen om digitalisering.
Motsvarande förhandlingar förs redan mellan dessa grupper. Parlamentets politiska åsikter definieras av de nya mepparna, men i och med koalitionen av centergrupperna kan man anta att någon slags kontinuitet utlovas även inom de olika politiska sektorerna.
Grön omställning
Parlamentet utlyste genast i början av perioden 2019–2024 ett klimatnödläge och stödde särskilt under början av säsongen det ambitiösa Green Deal, som bland annat omfattar EU:s klimatlag och lagstiftningsinitiativen FitFor55. Samarbetet inom koalitionen började spricka halvvägs in i säsongen bland annat i SUR-omröstningen och omröstningen om naturrestaurering.
I det nya parlamentet torde naturpolitiken förbli ett tema som delar grupper. Även om viljan att öka ambitionen inom klimatpolitiken kan minska, lär en kontinuitet kunna skönjas särskilt i verkställandet av de redan beslutade åtgärderna inom klimatpolitiken.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina förenade
Rysslands attack mot Ukraina förenade de politiska grupperna i Europaparlamentet. I sin resolution den 1 mars 2022 fördömde parlamentet nästan enhälligt attacken mot Ukraina. Parlamentet har stött både Ukraina och sanktionerna mot Ryssland starkt. Dess samarbete med det ukrainska parlamentet har varit aktivt. Även det nya parlamentet torde fortsätta att starkt stödja Ukrainas och EU:s gemensamma linje.
Rättsstatsprincipen som centralt tema
Rättsstatsprincipen blev ett av de centrala temana under valperioden och ingen av koalitionsgrupperna har visat tecken på att dess betydelse har minskat. Parlamentet röstade redan 2018 med klara röster för att inleda behandlingen av artikel 7 om Ungern. Med hjälp av artikel 7 kan man bland annat införa sanktioner mot eller till och med utesluta Ungern från EU:s beslutsfattande. Ännu i april 2024 antog parlamentet med tydliga röster en resolution om Ungern, artikel 7 och dess budgeteffekter.
Utvidgningen som ett geopolitiskt och stabiliserande verktyg
EU:s utvidgning har varit en prioritet för Europaparlamentet och har därför välkomnat de beslut som redan fattats i Europeiska rådet. Parlamentet ser utvidgningen som ett geopolitiskt och stabiliserande verktyg. Å andra sidan har man i kandidatländernas anslutningsprocesser betonat att fokus ska ligga på rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption, demokratisk kontroll, mänskliga rättigheter och begränsning av oligarkiernas makt. Man betonar uppnåendet av de fastställda kriterierna samt behovet av en tydlig tidslinje för att avsluta anslutningsförhandlingarna före 2030. Även i det framtida parlamentet torde majoriteten välkomna utvidgningen.
Ökad makt för Europaparlamentet
Hösten 2023 godkände parlamentet ett betänkande där man föreslog mycket ambitiösa ändringar i EU-fördragen. Många av förslagen i betänkandet, som antogs med ett snävt antal röster, handlar om att öka parlamentets egen behörighet. Den majoritet av medlemsstater som krävs för att öppna EU-fördragen vid Europeiska rådet verkar inte trolig inom den närmaste framtiden. Processen för att ändra fördragen kan inledas med enkel majoritet av medlemsstaterna, men beslutet förutsätter att medlemsstaterna är eniga och att ändringarna ratificeras i alla medlemsstater. På grund av den snäva majoriteten kan parlamentets förhållningssätt ändras efter valet.
*
Det torde vara säkrare att göra en mer omfattande bedömning av kontinuiteten och förändringarna först när de politiska grupperna har fastställts, när majoriteten i parlamentet gett sitt stöd till kandidaten till kommissionens ordförande och bildat sig en uppfattning om prioriteringarna för den kommande perioden. Traditionellt har bildandet av koalitioner och utnämningspaket varit komplicerat och man har inte kunnat undvika dramatik. Som man säger i parlamentets korridorer: Nog vore det konstigt om allt gick såhär smidigt!
Tuomas Nirkkonen
Sakkunnig i förhållandena till Europaparlamentet vid Finlands ständiga representation vid EU
Om skribenten
