Frågor och svar
I detta avsnitt har vi samlat vanliga frågor som gäller Europeiska unionen.
Vilka länder hör till Europeiska unionen?
Eu har tills vidare 27 medlemsländer.
Eu-länderna och deras anslutningsår:
- 1951 Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Tyskland
- 1973 Danmark, Irland, Storbritannien (lämnade unionen 2020)
- 1981 Grekland
- 1986 Portugal, Spanien
- 1995 Finland, Sverige, Österrike
- 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern
- 2007 Bulgarien, Rumänien
- 2013 Kroatien
Information om EU:s medlemsländer på Europeiska unionens webbplats.
Hur stor är EU:s befolkning?
I EU bor det ca. 450 miljoner människor (2023). (Eurostat)
Vilka länder hör till Schengenavtalet?
23 av EU:s medlemsstater tillämpar i dag Schengenregelverket fullt ut. Dessa länder är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Dessutom tillämpar Island, Norge och Schweiz Schengenregelverket.
Bulgarien, Cypern, Irland och Rumänien ingår inte i Schengenområdet.
I enlighet med Schengenavtalet har gränskontrollerna mellan medlemsstaterna slopats. Man kan ändå inte resa utan resedokument, utan man ska ha med sig antingen pass eller ID-kort. Med stöd av en säkerhetsklausul kan medlemsstaterna tillfälligt återinföra kontrollerna inom Europeiska unionen, om det finns ett allvarligt hot mot den allmänna politiken eller säkerheten.
Vilka länder hör till euroområdet?
Till Euroområdet hör i dag 20 av EU:s 27 medlemsländer: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.
I vilka andra länder används euro?
Europeiska länder som använder euro i avtal med Europeiska unionen: Monaco, San Marino och Vatikanstaten. Länder och områden där euro används utan ett officiellt avtal: Andorra, Montenegro och Kosovo.
Även de så kallade yttersta randområdena, dvs EU:s mest avlägnsa områden använder Euro. Dessa är:
- fem franska utomeuropeiska departement – Martinique, Mayotte, Guadeloupe, Franska Guyana och Réunion,
- ett franskt utomeuropeiskt förvaltningsområde – Saint-Martin,
- två portugisiska autonoma regioner – Madeira och Azorerna,
- en spansk autonom region – Kanarieöarna.
Vad kostar EU-medlemskapet Finland?
I 2021 betalade Finland EU 970 miljoner euro mer än man fick tillbaka i form av inkomster. Nettoavgiften steg jämfört med 2019 då den låg på 781 miljoner euro. Finlands nettobidrag till EU var 175 euro per invånare. Nettobidraget var 0,38 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst.
EU-avgifterna varierar bland annat beroende på tidtabellen för genomförandet av olika finansieringsprojekt
Vilka är EU:s fyra friheter?
Med de fyra friheterna avses fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster inom Europeiska unionens område. Alla EU-medborgare har till exempel rätt att arbeta och studera i vilket medlemsland som helst. Den inre marknaden infördes i huvudsak 1993 efter att gränserna hade öppnats mellan medlemsländerna, men processen är ännu inte helt färdig. Också efter det har den inre marknaden öppnats upp genom olika åtgärder, bland annat med hjälp av tjänstedirektivet som antogs 2006.
Vilka är EU:s grundfördrag?
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris den 18 april 1951. Det trädde i kraft den 23 juli 1952 och upphörde att gälla den 23 juli 2002.
Romfördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) undertecknades i Rom den 25 mars 1957 och det trädde i kraft den 1 januari 1958. Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) undertecknades samtidigt.
Fusionsfördraget undertecknades i Bryssel den 8 april 1965 och det har varit i kraft sedan den 1 juli 1967. Genom fördraget inrättades en gemensam kommission och ett gemensamt råd för de dåvarande tre separata gemenskaperna.
Europeiska enhetsakten undertecknades i Luxemburg och Haag och den trädde i kraft den 1 juli 1987. I enhetsakten fastställdes de ändringar som behövdes för inrättandet av den inre marknaden.
Fördraget om Europeiska unionen undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992 och det trädde i kraft den 1 november 1993. Genom Maastrichtfördraget ändrades Europeiska ekonomiska gemenskapens namn till Europeiska gemenskapen. I fördraget fastslogs också nya former för regeringssamarbete mellan medlemsstaterna, bland annat inom försvaret och rättsliga och inrikes frågor. Genom Maastrichtfördraget ersattes på så sätt det gamla gemenskapssystemet med en ny struktur med ”tre pelare”, vilken till sitt innehåll var dels politisk och dels ekonomisk. Denna struktur kallades Europeiska unionen (EU).
Amsterdamfördraget undertecknades den 2 oktober 1997 och det trädde i kraft den 1 maj 1999. Genom Amsterdamfördraget ändrades fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Nicefördraget undertecknades den 26 februari 2001 och det trädde i kraft den 1 februari 2003. Ett viktigt mål med fördraget var att förnya institutionerna så att unionen skulle kunna fungera effektivt också när den år 2004 utvidgades till att omfatta 25 medlemsstater. Nicefördraget, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har sammanställts till en gemensam, konsoliderad version.
Lissabonfördraget undertecknades den 13 december 2007 och det trädde i kraft den 1 december 2009. Genom fördraget ändrades fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som fick det nya namnet fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lissabonfördraget ersätter inte de tidigare fördragen, utan är en ändring av dem. Syftet var att göra beslutsfattandet tydligare. Fördraget gjorde Europeiska unionen till en juridisk person.
Vilka är EU:s institutioner och deras uppgifter?
För EU:s lagstiftning ansvarar tre institutioner: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Dessa institutioner utarbetar den politik och de rättsakter som tillämpas inom unionen.
Beslutsfattandet sker i regel i det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där parlamentet och rådet har en likvärdig ställning som lagstiftare.
Det vanligaste beslutsförfarande (medbeslutsförfarande):
- Kommissionen, som som ansvarar för hela unionens intressen, föreslår en lag
- Europaparlamentet (som representerar EU:s medborgare) och Europeiska Unionens råd (som representerar medlemsstaterna) behandlar lagförslaget
- Efter revideringar och ändringsförslag godkänns lagförslaget av Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd.
Europeiska Rådet, är ett toppmöte som medlemsländernas statsöverhuvuden samlas till fyra gånger om året. Det bestämmer riktlinjer för den kommande EU-politiken. Europeiska rådet har ingen lagstiftande makt, men beslutar om stora helheter och allmänna prioriteringar.
Andra institutionerna är Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten och Europeiska centralbanken. Europeiska unionens domstol ska försvara den europeiska rättsstaten och revisionsrätten övervakar EU:s finansiella frågor. Europeiska centralbanken har till uppgift att upprätthålla eurons köpkraft och därmed prisstabiliteten i området.
Europeiska unionens institutioner och övriga organ
Vad är skillnaden mellan Europeiska rådet och Europeiska unionens råd?
Med Europeiska Rådet avses de regelbundna mötena mellan medlemsstaternas stats- och regeringschefer, dvs. toppmötena. Europeiska rådet drar upp riktlinjerna för unionens utveckling och kan lösa meningsskiljaktigheter som inte kan lösas på annat sätt. Europeiska rådet sammanträder formellt fyra gånger om året, men kan också hålla extra möten. Statsministern representerar Finland vid Europeiska rådet.
Europeiska Unionens råd är EU:s viktigaste beslutsorgan. Tillsammans med parlamentet godkänner rådet rättsakter, förordningar och direktiv. Rådet representerar EU:s medlemsstater och i dess möten deltar en minister från varje medlemsstats regering.
De ärenden som finns på dagordningen avgör vilka ministrar som deltar i mötet. Om rådet behandlar exempelvis miljöfrågor deltar miljöministern från varje land. Då kallas mötet miljörådet. Några av de viktigaste uppgifterna för Europeiska unionens råd är att samordna EU:s gemensamma ekonomiska politik, godkänna EU:s budget tillsammans med parlamentet, godkänna internationella avtal och utveckla EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Vem är ordförande för kommissionen? Hur många ledamöter har kommissionen?
Kommissionen leds av Ursula von der Leyen. Kommissionen har totalt 27 ledamöter, dvs. en från varje medlemsstat.
Vem är Finlands kommissionär?
Henna Virkkunen är Finlands kommissionärskandidat.
Hur många finländska ledamöter finns det i Europaparlamentet och vilka är de?
FÖR MANDATPERIODEN 2019–2024 invaldes 13 finländska europaparlamentariker (Members of the European Parliament). Alviina Alametsä från De Grönä blev Europaparlamentariker efter Storbritannien lämnade unionen den första februari 2020. Parlamentet har totalt 705 ledamöter.
De finländska ledamöterna är:
- Mika Aaltola (saml, EPP)
- Aura Salla (saml, EPP)
- Pekka Toveri (saml, EPP)
- Henna Virkkunen (saml, EPP)
- Li Andersson (VF, GUE/NGL The Left)
- Merja Kyllönen (VF, GUE/NGL The Left)
- Jussi Saramo (VF, GUE/NGL The Left)
- Maria Guzenina (sdp, S&D)
- Eero Heinäluoma (sdp, S&D)
- Elsi Katainen (C, Renew Europe)
- Kari Kulmuni (C, Renew Europe)
- Ville Niinistö (De Gröna, Greens/EFA)
- Maria Ohisalo (De Gröna, Greens/EFA)
- Sebastian Tynkkynen (Sannf, ECR)
- Anna-Maja Henriksson (SFP, Renew Europe)
Europaparlamentets informationskontor i Finland
Vilka språk används i EU:s institutioner?
EU HAR 24 officiella språk. De är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, holländska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.
Vad är skillnaden mellan EU och EG?
Den Europeiska integrationen började med upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) år 1951. År 1957 ingicks fördragen om Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Deras verkställande organ sammanslogs 1967 och man började kalla dem EG. Europeiska unionens strukturer skapades genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993.
Genom Lissabonfördraget upphörde indelningen i Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen och unionen blev en enhetlig juridisk person. Unionen ersätter gemenskapen i all verksamhet.
Vilka länder vill bli EU-medlemmar?
Medlemsförhandlingar pågår med Montenegro, Serbien och Turkiet. På grund av det politiska läget i Turkiet har medlemsförhandlingarna framskridit långsamt. Albanien, Montenegro, Ukraina och Moldavien har ställning som kandidatländer. Potentiella kandidatländer är Bosnien och Hercegovina, Kosovo samt Georgien. Island har avbrutit medlemsförhandlingarna.
Vad är villkoren för medlemskap?
Villkoren för medlemsskap, de så kallade Köpenhamnskriterierna, fastställdes 1993 vid ett toppmöte i Köpenhamn:
- Kandidatlandet ska ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
- Landet ska ha en fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.
- Landet ska kunna uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, vilket även inbegriper förmåga att ansluta sig till målen för den politiska unionen och den ekonomiska och monetära unionen EMU.
Om anslutningsprocessen på Europeiska kommissionens webbsidor
Hur sker ett utträde ur EU?
Enligt Lissabonfördraget får varje medlemsstat ”i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur Europeiska unionen”.
En medlemsstat som beslutar att utträda ska anmäla sin avsikt till Europeiska rådet, som ska behandla anmälan. Efter det förhandlar EU med medlemsstaten om villkoren för dess utträde och om dess framtida förbindelser med unionen. Om man inte lyckas nå ett avtal om utträde, träder utträdet i kraft två år efter utträdesanmälan.
Storbritannien trädde ut ur unionen den första februari 2020. Grönland, som tillhör Danmark, utträdde ur unionen år 1979 genom en folkomröstning och även Färöarna har stannat utanför unionen.
Hur kan jag söka EU-medel?
EU-medel kan sökas av företag och sammanslutningar. Stöd söks hos de nationella myndigheterna, såsom landskapsförbunden, regionförvaltningsverken och NTM-centralerna. Projekt som stöds genom särskilda program förutsätter i allmänhet samarbetsparter i flera länder. Sådant stöd söks direkt hos Europeiska kommissionen på basis av meddelanden i Europeiska unionens officiella tidning om att stöd kan sökas.
Europeiska unionens officiella tidning
Hur stöder EU det finländska lantbruket?
Jordbrukspolitiken hör till EU:s exklusiva befogenheter och ett enskilt medlemsland får inte ha stödsystem som avviker från målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Målen ska i första hand uppnås genom den gemensamma politiken. Om det därefter återstår problem kan de skötas med nationella specialarrangemang. Stöden kan finansieras helt och hållet av EU, samfinansieras av EU och ett medlemsland eller så kan de i sin helhet finansieras med nationella medel.
Jord- och skogsbruksministeriet
Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik
Arbete i en annan medlemsstat?
Finlands medborgare har rätt att arbeta i ett annat EU- eller EES-land på samma villkor som landets egna medborgare. Läs mera här.
Vilka handlingar behöver jag när jag reser inom EU-området?
Finska medborgare reser inom EU behöver ett resedokument, dvs. ett pass eller ett ID-kort. Inom Schengenområdet finns det inga gränskontroller, men vid behov ska man kunna legitimera sig. Som nordisk medborgare behöver du inget resedokument då du reser i de nordiska länderna. Vid behov ska du dock kunna styrka din identitet och ditt medborgarskap.
Passet är fortfarande det säkraste och mest kända resedokumentet.
Om den som reser inte är medborgare i ett EU-land, ska inresebestämmelserna kontrolleras hos det egna landets ambassad eller konsulat.
I och med den ökade migrationen och flyktingkrisen kan det ha införts gränskontroller mellan olika EU-länder, vilket det lönar sig att kontrollera med myndigheterna i varje enskilt land.
Resandeinförsel från andra EU-länder till Finland (utom Åland)
Du har rätt att i ett annat EU-land köpa varor avsedda för eget bruk och ta med dem till Finland om du i inköpslandet har betalat mervärdesskatt och andra eventuella avgifter av skattenatur, såsom punktskatt, på varorna.
Bland annat följande varor omfattas dock av begränsningar:
- läkemedel
- tobaksvaror
- alkohol
- bränslen
- skjutvapen
- antika föremålbilar.
Det lönar sig att kontrollera med Tullen vilka bestämmelser som gäller för resandeinförsel.
Bestämmelser om bilar och kommersiell import finns på Skatteförvaltningens webbplats.
Vistelse i ett annat EU-land
Medborgare i EU-länder får vistas fritt i ett annat EU-land i tre månader. Efter den tiden ska vistelsen registreras. Detsamma gäller även för medborgare från Liechtenstein och Schweiz. EU-medborgare får börja arbeta genast då de anländer till det andra landet. För vistelsen krävs ett gällande ID-kort eller pass.
Att bosätta sig som pensionär i Spanien eller Estland?
Medborgare inom EU/EES-området får vistas fritt i ett annat EU/EES-land i tre månader. Vistelse i mer än tre månader kräver registrering. Pensionärer får bo i ett annat EU/EES-land om de kan bevisa att inkomsten är tillräcklig.
När du flyttar till ett annat EU-land övergår du till det landets hälsovårdssystem. Tjänsterna kan vara annorlunda än motsvarande service i Finland. Till exempel nivån på läkemedelsersättningar varierar från land till land. Det är skäl att minnas att om du till exempel omfattas av Spaniens hälsovårdssystem har du inte rätt till samma förmåner i Finland som om du bodde där.
Beskattningen i ett annat EU-land bestäms enligt landets egen lagstiftning och eventuella skatteavtal som landet ingått med Finland. Det lönar sig alltid att kontrollera pensionsbetalningar och beskattning hos pensionsskyddscentralen och skatteförvaltningen.
Får man pension även för arbetsår i utlandet?
EU/EES-avtalet garanterar att pension som intjänats i ett annat land betalas till arbetstagaren i det land där han eller hon är bosatt under pensioneringen. Pension söks hos den myndighet som ansvarar för pensionsskyddet i det land där man bor.
I vissa fall intjänas pension för anställningsförhållanden i utlandet inom både det lagstadgade pensionssystemet och arbetsgivarens pensionssystem. Det bästa sättet att säkerställa att man får de förmåner man har rätt till är att spara verifikationer på arbetet.
Pensionsbeloppet påverkas även av de bilaterala mellanstatliga avtal om social trygghet som Finland har ingått med vissa länder.
Hur får jag nödvändig vård om jag insjuknar utomlands?
Om du plötsligt blir sjuk under en kortvarig vistelse i ett EU/EES-land eller i Schweiz, får du vård när du visar det europeiska sjukvårdskortet. Kortet berättigar till nödvändig sjukvård vid till exempel olycksfall och kroniska sjukdomar som kräver behandling på samma villkor och till samma kostnad som för landets invånare.
Du får vård även om du saknar kortet, men kortet underlättar och snabbar upp de praktiska arrangemangen. Det europeiska sjukvårdskortet får du hos Folkpensionsanstalten. Dessutom lönar det sig att teckna en lämplig reseförsäkring innan resan.
Får man föräldraledighet i alla EU-länder?
EU:s lagstiftning garanterar att föräldrarna har rätt till minst fyra månaders föräldraledighet när ett barn föds eller adopteras till en familj. Medlemsländerna kan även bevilja längre ledigheter. Moderskapsledighetens längd och de ersättningar som betalas under ledigheten varierar mycket från land till land.
Hur kan jag klaga till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna?
Klagomål lämnas direkt till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Frankrike. Europadomstolen och Europarådets ministerkommitté, som övervakar det nationella verkställandet av domstolens beslut, ska säkerställa att Europakonventionen följs. Utrikesministeriet företräder Finland i de internationella rättstillämpande och undersökande organ som behandlar människorättsfrågor.
Förutsättningar för klagomål:
- påstående om att en konventionsenlig rättighet har blivit kränkt av en myndighet,
- alla inhemska rättsmedel har uttömts och
- klagomålet måste inkomma till domstolen inom sex månader från det att högsta nationella
- rättsinstans eller myndighet har meddelat sitt slutliga avgörande i ärendet.
Europadomstolen (på engelska)
Vilken ställning har Åland i EU?
Åland anslöt sig till Europeiska unionen 1995 tillsammans med Finland. För att trygga självstyrelsen och den äganderätt som är knuten till hembygdsrätten förhandlades det fram ett separat tilläggsprotokoll för Åland, det så kallade Ålandsprotokollet, som en del av Finlands anslutningsfördrag.
Det arranferades två folkomröstningar om anslutningen till EU på Åland. Först röstade man tillsammans med det övriga Finland och då understödde 51,9 procent av ålänningarna en anslutning till Europeiska unionen. Den andra omröstningen gällde om Åland skulle ansluta sig tillsammans med Finland, och då röstade 73,6 procent för ett medlemskap.
EU:s lagstiftning om indirekta skatter gäller inte på Åland, utan när det gäller import och export står landskapet utanför EU:s skatteområde. Detta gör det möjligt att fortsätta med den skattefria (tax free) försäljningen mellan Åland och de övriga EU-länderna. Genom att hålla kvar den skattefria försäljningen ville man trygga en livskraftig åländsk ekonomi.
För resenärer betyder den skattefria försäljningen att en person som reser till eller från Åland eller via Åland tullfritt och skattefritt får medföra varor i samma mängd och till samma värde (175 €) som en person som reser till eller från länder utanför EU. I fråga om alkohol betyder detta 1 l starka alkoholdrycker eller 2 l aperitifer eller mousserande vin. En person som reser mellan Åland och Fastlandsfinland får skattefritt köpa högst två liter öl.
Vad är Europol?
Europeiska polisbyrån (EUROPOL) har fungerat sedan 1999. I sin nuvarande form föregicks Europol av Europols narkotikaenhet (EDU), som verkade 1994–1999 och vars uppgifter senare överfördes till Europol.
Europol fungerar som samarbetsorganisation för förebyggandet av allvarlig brottslighet, såsom narkotikahandel, organiserad illegal invandring, människohandel, penningförfalskning och terrorism.
Europol har inga egna polisstyrkor, utan dess verksamhet baserar sig på informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter och gemensamma datasystem. Europol har sitt säte i Haag.
Europol (på engelska)
Vad är Frontex?
Frontex, dvs. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, inrättades 2004. Byrån, som har sitt säte i Polen, hjälper EU- och Schengenländerna att skydda sina yttre gränser. Frontex bidrar dessutom till enhetligare gränskontroller inom EU. Byrån underlättar samarbetet mellan EU-ländernas gränsmyndigheter och erbjuder tekniskt stöd och sakkunskap.
Frontex (på engelska)