Vanliga frågor om statsunderstöd för Europainformation
Vad kan understödet användas till?
Syftet med understödet är att öka kunskapen och främja diskussionen om EU i Finland. Det beviljade understödet är statsunderstöd för organisationens egen spridning av kunskap om Europa. Det är fråga om ett informationsstöd som endast kan beviljas projekt där det ingår kommunikation riktad till allmänheten. Understödet ska användas inom det år som det beviljats för.
Oanvänt stöd kan inte överföras till följande år. Enligt reglerna får högst 30 procent av den beviljade stödsumman användas till lönekostnader och högst 10 procent till förvaltningskostnader för informationsprojektet.
Vad kan stödet inte användas till?
Det ettåriga stödet är avsett för informationsverksamhet i Finland. Understödet kan bara användas till nödvändiga och rimliga utgifter för projektets genomförande och på det sätt som uppgetts i ansökan och som utrikesministeriet har förutsatt då stödet beviljades. I verksamheten och i förvaltningen av projektets ekonomi ska organisationen iaktta ändamålsenlig sparsamhet.
Understöd kan inte beviljas för följande typer av kostnader:
• utgifter som kan betraktas som organisationens normala förvaltningsutgifter (t.ex. hyreskostnader),
• representationskostnader (t.ex. restaurangbesök, gåvor till föreläsare)
• anskaffning av utrustning (t.ex. datorer, kamerautrustning)
• publikationer som presenterar organisationen eller dess verksamhet (t.ex. organisationens tidning eller webbplats)
• utlandsresor, om inte resan är av väsentlig betydelse för projektet (särskilda motiveringar ska framläggas),
• personalens planeringsmöten och serveringskostnader
• informationsverksamhet som redan bedrivits.
Om verksamhetsplanen eller kostnadskalkylen för informationsprojektet ändras, eller om man vill använda understödet för något annat ändamål än vad det beviljats för, ska organisationen ansöka om tillstånd för ändring av användningsändamål av utrikesministeriet skriftligen och alltid före den egentliga verksamheten inleds. Organisationen ska utan dröjsmål meddela utrikesministeriet om ändringar i informationsprojektets tidsplan eller om andra ändringar som har betydande inverkan på användningen av stödet.
Vad innebär olika teman varje år?
I utlysningen betonas olika aktuella EU-teman varje år. Vanligtvis är det kring fem teman. I projektet ska det alltså ingå minst ett av temana. För att understöd ska beviljas räcker det inte att temat nämns i ansökan – projektet ska också behandla ämnet.
Utlysningen för understöd 2022 hade t.ex. följande temaområden:
• EU för ungdomar
• EU som människorättsaktör och främjare av demokratin
• En hållbar framtid i EU – den digitala och gröna omställningen
• EU:s globala roll, yttre förbindelser och säkerhetspolitik
Kan understöd användas för lönekostnader?
Enligt reglerna får högst 30 procent av den beviljade stödsumman användas till lönekostnader (till exempel löner för föreningens egen personal) inklusive lönebikostnader.
Vad avses med självfinansieringsandel?
Organisationerna förutsätts själva svara för en del av kostnaderna för informationsprojektet. Frivilligt arbete kan räknas som egen finansiering. Självfinansieringsandelen ska komma från inhemska källor och man ska redovisa för dess ursprung.
I statsunderstödet för Europainformation finns det ingen exakt definition på andelen självfinansiering. Det måste ingå egen finansiering men organisationen kan själv fastställa hur till exempel mängden eller värdet på frivilligt arbete räknas. Självfinansieringsandelen ska vara trovärdig i förhållande till budgeten och projektets omfattning.
Enligt 6 § i statsunderstödlagen får bidraget inte täcka projektets utgifter helt. Organisationerna ska själva svara för en del av kostnaderna för det projekt som understöds. Självfinansieringsandelen kan inte betalas med annat offentligt understöd.
Hur ska man fastställa pris på frivilligt arbete?
Organisationen kan själv ange hur mängden frivilligt arbete och värdet på det räknas. Summan måste vara trovärdig.
Har en del av stödet öronmärkts?
I samband med utlysningen 2016 ändrades bestämmelserna så att det inte längre finns öronmärkta medel. Vilken organisation som helst som uppfyller behörighetsvillkoren kan ansöka om understöd.
Hur ser en god projektansökan ut?
Alla punkter i ansökan måste fyllas i omsorgsfullt. Längden på ansökan har ingen betydelse, men det är bra med en så fullständig beskrivning som möjligt.
Vid beviljandet av stöd fästs särskild uppmärksamhet vid bl.a. följande faktorer:
• att målen med informationen, metoderna för genomförandet och de önskade resultaten fastställs så tydligt som möjligt
• att målgruppen i första hand är någon annan än organisationens egna medlemmar
• organisationens förmåga att genomföra den planerade informationsverksamheten
• målgrupp och målgruppens omfattning
• organisationens rapportering om stöd som beviljats tidigare.
Dokument som krävs för ansökan:
• ansökningsblankett
• projektplan
• senaste årsberättelse och bokslut
• verksamhetsplan och budget
• organisationens stadgar (om det är första gången organisationen ansöker)
• kopia av registreringen i föreningsregistret (om det är första gången organisationen söker eller om det skett förändringar).
På vilket språk ska ansökan göras?
Ansökan kan göras på finska eller svenska.
Hur ska ansökan lämnas in till utrikesministeriet?
Ansökan kan sändas per post eller per e-post eller lämnas in personligen. Försenade ansökningar behandlas inte. Märk kuvertet eller e-postmeddelandet ”Stöd för Europainformation” och organisationens namn.
Postadress:
Utrikesministeriet, Registratorskontoret, PB 176, 00023 Statsrådet
Besöksadress: Statsrådets gemensamma servicepunkt, Riddargatan 2 B, Helsingfors
E-postadress: kirjaamo.um@formin.fi
Hur länge räcker processen?
Behandlingen av ansökningarna vid utrikesministeriet räcker cirka två månader. Stödbesluten kommer sannolikt i mitten av februari.
När kan man bli tvungen att återbetala stöd?
Om genomförandet av projektet inte har lyckats på det sätt som uppgivits i ansökan kan utrikesministeriet avbryta utbetalningen av understödet eller återkräva summan.