Statsminister Paavo Lipponen i Hanken
EU och Finlands konkurrenskraft
Företagens och ekonomins internationalisering har inneburit att utvecklingen av en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för företagen har lyfts fram som ett viktigt ekonomisk-politiskt mål. Länderna försöker på olika sätt skapa sådana verksamhetsbetingelser för företagen som lockar nya företag att förlägga sina funktioner till området och redan fungerande företag att hållas kvar i området. Konkurrensen om företagsetableringarna har blivit hårdare och Finland kan inte stå utanför.
Med statens konkurrenskraft avses ofta den verksamhetsmiljö som landet erbjuder företagen. En definition och mätning av statens konkurrenskraft är problematisk. Trots att det också är svårt att definiera företagens konkurrenskraft, framgår den sist och slutligen av företagets ekonomiska resultat. Så är det inte för staternas del.
Konkurrenskraften skall granskas i ett vidare perspektiv än som en förmåga att locka företag till området. Konkurrenskraften kan definieras utgående från den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen: ju högre ekonomisk tillväxt och sysselsättning desto konkurrenskraftigare stat. Eller ju konkurrenskraftigare landet är desto högre levnadsstandard kan det erbjuda sina medborgare.
Många länder följer utvecklingen av sin konkurrenskraft med hjälp av olika jämförande undersökningar. Även flera internationella institutioner mäter konkurrenskraften. En av de mest kända är den årliga undersökning av konkurrenskraften som görs av World Economic Forum. I dessa jämförande undersökningar mäts konkurrenskraften med hjälp av ett stort antal olika indikatorer, allt från ekonomins stabilitet till den offentliga förvaltningens funktionsduglighet.
De senaste åren har Finland klarat sig bra i dessa jämförelser. Vi har inte alltid varit först, men bland de första.
Dessa internationella jämförelser har också fått befogad kritik. Kritiken har bl.a. gällt det faktum att jämförelserna åtminstone delvis baserar sig på enkäter som riktar sig till företagsledningen. Förmågan att förutsäga jämförelseresultaten har den senaste tiden undersökts av bl.a. Matti Pohjola. Enligt hans forskningsresultat garanterar framgångar i en jämförelse av konkurrenskraften inte en bättre ekonomisk tillväxt i förhållande till andra.
Jämförelserna ger dock en viss riktlinje om hur man ser på Finland som etableringsland för företag.
Jämförande undersökningar av länderna görs också ur andra perspektiv än företagens. Exempelvis World Economic Forum publicerar ett index för miljöhållbarhet och ett FN-index som mäter förutsättningarna för mänsklig utveckling. Även i dessa jämförelser har Finland placerat sig bland de ledande länderna. Olika forskare har den senaste tiden berömt Finland framför allt för att vi har utvecklat vårt samhälle på ett balanserat sätt som är såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt hållbart.
Med tanke på etableringen av företag är framför allt ekonomins stabilitet och en hållbar offentlig ekonomi viktiga faktorer som inverkar på företagens verksamhetsmiljö. Viktiga faktorer är också tillgången till arbetskraft och arbetskraftens utbildningsnivå. En betydande del av de nya arbetsplatserna uppkommer i dagens läge i kunskapsintensiva branscher. Viktiga faktorer är också en utvecklad vetenskaps- och teknologimiljö, en fungerande arbetsmarknad, den relativa lönenivån, infrastrukturen samt beskattningen.
Finlands styrka ligger framför allt i en högklassig vetenskaps- och teknologimiljö och ett högklassigt kunnande, ett fungerande innovationssystem och infrastrukturen för kommunikation.
Denna styrka är resultatet av en långsiktig vetenskaps- och teknologipolitik. Finlands satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet har ökat snabbt sedan medlet av 1990-talet och har redan i flera år varit i världsklass. I fjol satsades nästan fem miljarder euro på forsknings- och utvecklingsverksamhet, vilket motsvarar 3,6 procent av bruttonationalprodukten. Endast Sverige ligger före oss i detta avseende.
Som jämförelse kan man konstatera att EU:s toppmöte, dvs. Europeiska rådets möte i Barcelona i mars, ställde upp ett mål som syftar till att öka satsningarna på forskning och utveckling inom hela EU så att de motsvarar tre procent av bruttonationalprodukten år 2010. År 2000 var denna andel 1,9 procent.
Det mest glädjande när det gäller ökningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten är att två tredjedelar av satsningarna sker inom den privata sektorn. I internationella jämförelser har man konstaterat att samarbetet mellan forskningen och näringslivet fungerar bra i Finland. En faktor som medverkat till detta har varit den samtidiga ökningen av offentlig och privat forskningsfinansiering. Dessa har stärkt varandra.
Satsningarna på forsknings- och utvecklingsverksamhet har haft stor positiv inverkan. Enligt undersökningar baserade sig t.ex. den ekonomiska tillväxten efter depressionen till centrala delar på utnyttjandet av ny teknologi. Vår produktionsstruktur har blivit mångsidigare och den andel de högteknologiska branscherna utgör av värdet på hela industriproduktionen har ökat snabbt.
Redan en femtedel av hela vår export består av högteknologiska produkter. Detta är mera än i EU-länderna i genomsnitt. Finsk toppteknologi och nivån på kunnandet har lockat utländska investeringar uttryckligen till högteknologiska branscher i Finland.
Forsknings- och utvecklingsverksamheten spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa konkurrenskraften. Den ekonomiska konkurrensen mellan industriländerna är till stor del konkurrens om innovationer, teknologier och kunnande i anslutning därtill. Dessutom måste man komma ihåg att innovationerna och framför allt utvecklingen och utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken spelar en avgörande roll när det gäller tillväxten av produktiviteten och den därav följande ekonomiska tillväxten.
* * *
Vilken betydelse har EU för Finlands konkurrenskraft?
Det faktum att Finland är medlem i EU och den monetära unionen har stor betydelse för företagens verksamhetsbetingelser och för Finlands konkurrenskraft. Och det är inte enbart fråga om att medlemskapet i den monetära unionen stabiliserar vår ekonomi eller att hemmamarknaden för våra företag har utvidgats till att omfatta hela EU-området.
Vi har övergått från en sluten ekonomi till en öppen ekonomi genom en avreglering av de begränsningar som gäller t.ex. utländska investeringar. Vår egen hemmamarknad har öppnats för europeiska företag. Detta ökar för sin del konkurrensen och den ekonomiska effektiviteten hos oss. Den ökade konkurrensen kommer förhoppningsvis också att kunna skönjas i form av lägre priser för konsumenterna.
Med tanke på utvecklingen av Finlands konkurrenskraft är det också viktigt att man deltar i det arbete som pågår inom EU och som syftar till att förbättra hela unionens konkurrenskraft. Enligt den strategi som antogs i Lissabon år 2000 är målet att utveckla Europeiska unionen till världens konkurrenskraftigaste och mest dynamiska ekonomi som grundar sig på kunskap och som har förmåga att upprätthålla en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa nya arbetsplatser och öka den sociala sammanhållningen.
De åtgärder genom vilka man vill förbättra konkurrenskraften är inte främmande eller nya för oss. De gäller bl.a. utvecklandet av informationssamhället, främjande av företagsamhet och en hållbar utveckling, för att nämna några exempel. World Economic Forum publicerade nyligen en bedömning av hur de mål som uppställdes i Lissabon har uppnåtts. Enligt resultaten av bedömningen är Finland det enda medlemsland som inom alla delområden för de olika åtgärderna placerade sig bland de tre bästa EU-länderna, och i fråga om gemensamt index var vi klart första före Sverige.
Med tanke på hela Europeiska unionen kan vi inte vara nöjda med det vi uppnått. Flera stora medlemsstater har undvikit reformer. Förenta Staternas försprång i förhållande till Europa ökar och målen i fråga om konkurrenskraften hotar att glida oss ur händerna. Oförmågan till strukturella reformer återspeglas också i medlemsstaternas avkall på att uppfylla förpliktelserna i avtalet om stabilitet och tillväxt.
Eftersom man inte i alla medlemsländer med tillräckligt eftertryck eftersträvat balans i den offentliga ekonomin under åren med god ekonomisk tillväxt, står vi nu inför en mycket svårare utmaning. Framför allt i Europa har man förberett sig dåligt inför en eventuell kommande ekonomisk recession. Trots att situationen i Finland är god kommer problemen i de stora samhällsekonomierna i Europa oundvikligen att ha verkningar också på oss.
De viktigaste utmaningarna den närmaste framtiden gäller både uppnåendet av de avtalade gemensamma målen inom Europeiska unionen och Finlands egen ekonomi. Kommissionen kräver att medlemsländerna nu på allvar åtgärdar de stora underskotten. De länder som har underskott måste givetvis granskas vart för sig. Om världsekonomin inte vänder uppåt måste vi med gemensamma krafter bedöma den ekonomiska politiken och finanspolitiken.
Ett viktigt mål som inverkar på Finlands konkurrenskraft är säkerställandet av en hållbar offentlig ekonomi. Endast på detta sätt kan vi skapa stabila ekonomiska förhållanden i vårt land för företagen att verka i.
I framtiden kommer trycket på den offentliga ekonomin att öka framför allt på grund av den snabbt åldrande befolkningen. De avtalade pensionslösningarna kommer för sin del att göra det lättare att klara av framtida utgiftstryck.
När man bereder sig på att befolkningen blir allt äldre är det dessutom viktigt att sysselsättningen ökar. Trots att arbetslösheten sjönk avsevärt efter depressionen har minskningen avstannat. Största delen av arbetslösheten är dessutom strukturell arbetslöshet. Arbetskraften börjar minska redan år 2004 då den andel som lämnar arbetsmarknaden snabbt ökar till följd av den snabbt åldrande befolkningen. Med tanke på både den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins och pensionssystemens hållbarhet är det viktigt att arbetskraftsresurserna kan utnyttjas fullt ut.
I medlet av september tillsatte jag en arbetsgrupp som har till uppgift att bereda ekonomisk-politiska och sysselsättningspolitiska riktlinjer med hjälp av vilka sysselsättningsgraden i Finland kan höjas till 75 procent och arbetslösheten sänkas till mindre än fem procent. Målet är utmanande men nödvändigt för att vi skall kunna bibehålla vår konkurrenskraft även i framtiden. Genom en höjning av sysselsättningsgraden kan vi på ett positivt sätt även medverka till att förebygga utslagningen av unga och trygga stabiliteten i samhället.
En viktig utmaning i den allt hårdare konkurrensen är också att utveckla beskattningen så att den är konkurrenskraftig utan att strukturerna för vår välfärdsstat äventyras. I anslutning till beskattningen måste också servicestrukturerna utvecklas för att vi skall kunna garantera tillgången till de välfärdstjänster som den allt äldre befolkningen behöver och finansieringen av dem även i framtiden.
Med tanke på bibehållandet av vår konkurrenskraft är det viktigt att också bibehålla den höga nivån på forsknings- och utvecklingsverksamheten och utveckla vår innovationspolitik. Satsningarna på kunnande, vårt utbildningssystem och livslångt lärande skapar en grund för en utveckling av vår ekonomi och för vår konkurrenskraft i framtiden.
Trots att utbildningsnivån för tillfället är vår styrka måste vi ingripa i de problem som ansluter sig därtill. Av dessa kan nämnas de långa studietiderna. En utmaning är också att öka intresset för den yrkesinriktade grundutbildningen. Även införandet av ny teknologi kräver ytterligare ansträngningar. Om informations- och kommunikationsteknologin utnyttjas i större omfattning än för närvarande i synnerhet inom servicesektorn kan vi öka produktiviteten och inverka positivt på den ekonomiska tillväxten.
Ett utvecklingsmål är främjandet av företagsamhet. Trots att inställningarna till företagsamhet är positiva i Finland ligger antalet företagare i Finland alltjämt under medeltalet för EU. Företagarnas andel utgör hos oss endast sju procent av den vuxna befolkningen. Den nuvarande regeringen har strävat efter att främja företagsamhet t.ex. genom en eliminering av hindren och de administrativa belastningarna för företagsamhet samt genom en utökning av företagarutbildningen i läroanstalterna.
Medlemskapet i EU och den monetära unionen har på ett avgörande sätt förbättrat vårt lands konkurrenskraft. Vi kan påverka den verksamhetsmiljö som Finland erbjuder företagen framför allt genom vår egen ekonomiska politik, teknologipolitik, konkurrenspolitik och sysselsättningspolitik. Genom en långsiktig politik som stärker strukturerna i vår ekonomi behåller vi vår konkurrenskraft också i framtiden. Vi måste sköta om vår konkurrenskraft och fortsätta med en konsekvent utveckling av den.
