Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 12.11.2004

Europeiska kommissionen och det konstitutionella fördraget

Intervju av Marjatta Hautala, informationschef vid Europeiska kommissionens representation i Finland

informationschef Marjatta Hautala

1. Hur förändras kommissionens och kommissionens ordförandes uppgifter till följd av det konstitutionella fördraget?

Kommissionens uppgifter förändras inte genom det konstitutionella fördraget. Kommissionens viktigaste uppgift är även i framtiden den exklusiva initiativrätten inom unionens lagstiftning. Dessutom övervakar kommissionen hur lagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna, ansvarar för ingåendet av avtal med tredje länder och företräder unionen i internationella sammanhang. Kommissionen administrerar även alla politikområden som omfattas av unionens befogenheter, till exempel hur konkurrenslagstiftningen fungerar i medlemsstaterna bland annat när det gäller bolagsfusioner.

Även kommissionsordförandens uppgifter är de samma som tidigare. Då kommissionen byts ut den 1 november 2004 fungerar man emellertid redan i en utvidgad union bestående av 25 länder, och inom två år kan ytterligare medlemsstater tillkomma. För närvarande förs ju medlemskapsförhandlingar med Bulgarien och Rumänien. Ordföranden har mycket arbete med att leda en så stor kommission. Det vill säga att trots att kommissionens och ordförandens uppgifter förblir i stort sett de samma efter det konstitutionella fördragets ikraftträdande blir kommissionens och ordförandens uppgifter allt mer krävande i och med att uppgiftsfältet växer och medlemsantalet ökar.

Förutom att kommissionens storlek ändras ökar även andelen beslut som fattas med kvalificerad majoritet i och med det konstitutionella fördraget. På detta sätt försöker man effektivera kommissionens verksamhet. Det är klart att det går snabbare att fatta beslut när det allt oftare räcker med ett beslut med kvalificerad majoritet. Det är inte lätt att uppnå enhällighet inom den utvidgade unionens kommission, och detta fördröjer ofta beslutsfattandet i kommissionen.

2. Är kommissionens roll inom lagstiftningsarbetet starkare än tidigare? Vad innebär kommissionens exklusiva initiativrätt?

Ingen annan institution än kommissionen har initiativrätt i fråga om ny lagstiftning inom unionen. Det konstitutionella fördraget innebär vissa ändringar i detta, eftersom även medborgarna nu ges rätt att framlägga lagstiftningsinitiativ för kommissionen. För ett sådant initiativ krävs emellertid minst en miljon unionsmedborgares underskrifter. Avsikten är att medborgarinitiativet skall fungera precis som kommissionens lagstiftningsinitiativ. Det vill säga att om medborgarna önskar att man inom något område skall stifta en europeisk lag, och lagen omfattas av EU:s befogenhet, utarbetar kommissionen ett förslag som därefter behandlas inom EU-institutionerna.

3. Om kommissionens sammansättning:

– Varför har alla länder inte längre en egen kommissionär?

En av de viktigaste utgångspunkterna för grundlagsprojektet var att garantera funktionsförmågan för nuvarande union bestående av 25 medlemsstater och en framtida ännu större union. Detta försöker man åstadkomma genom vissa ändringar gällande beslutsfattandet och institutionerna. Även i kommissionens sammansättning har man gjort sådana ändringar. Vid kommissionen finns från och med den 1 november 2004 en representant från varje medlemsstat. Från och med 2014 minskas antalet ledamöter i kommissionen till att motsvara två tredjedelar av antalet medlemsstater. Kommissionens ledamöter väljs härefter på basis av ett roterande system så att alla medlemsstater är jämlika. I en mindre grupp är beslutsfattandet och arbetet effektivare.

Detta betyder emellertid inte att de små länderna skulle vara i en sämre ställning i detta hänseende. Kommissionärens uppgifter beror inte på medlemsstatens storlek.

– Blir ett land som inte har en egen kommissionär åsidosatt i kommissionens arbete?

Informationen om kommissionens arbete går fram även om medlemsstaten inte hela tiden skulle ha en egen kommissionär, de nationella intressena förbises inte i detta sammanhang. I framtiden arbetar kommissionären, precis som nu, uteslutande för Europeiska unionen och representerar inte sitt eget hemland.

Vid kommissionen arbetar även tjänstemän från alla medlemsstater och vid kommissionärernas kabinett måste redan enligt reglerna finnas personer från flera medlemsstater.

– Hur bestäms rotationen mellan kommissionärerna, vilka länder är representerade samtidigt?

Rådet godkänner i samförstånd med kommissionens nya ordförande en förteckning över kommissionens nya ledamöter som baserar sig på medlemsstaternas förslag. Precis som nu röstar Europaparlamentet därefter om godkännandet av kommissionens ordförande och kommissionens ledamöter som en helhet..

Europeiska kommissionens Berlaymont-byggnad (bild: Europeiska kommissionens representation i Finland)

4. Vilken roll spelar unionens utrikesminister i kommissionen?

Utrikesministern ansvarar för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Man har velat att det i det nya EU skall finnas en person som ansvarar för dessa frågor. De yttre förbindelserna blir allt viktigare även för EU. Europeiska unionen kan inte enbart fungera ensam, utan man har mycket att göra med tredje länder. EU har även förbindelser med internationella organisationer. Avsikten med inrättandet av utrikesministerämbetet är att göra EU:s verksamhet utåt mera konsekvent.

Utrikesministerns roll är unik såtillvida att utrikesministern på sätt och vis sitter på två stolar. Utrikesministern fungerar både vid ministerrådet och vid kommissionen. Detta är naturligt eftersom kommissionen och rådet även i övrigt har mycket att göra med varandra. Därför är det logiskt och rationellt att utrikesministern kan fungera vid bägge institutioner.

5. Innebär det konstitutionella fördraget att kommissionen blir mera demokratisk?

Det konstitutionella fördraget innebär inga större förändringar i kommissionens uppgifter. Även kommissionen har i uppgift att främja genomförandet av demokrati inom unionen. Man är medveten om behovet av att öka demokratin även inom kommissionen. Medborgarnas rättigheter uppräknas i det konstitutionella fördragets avdelning ”unionens demokratiska liv”. Medborgarna bör ha en möjlighet att uttrycka och utbyta åsikter om alla aspekter av unionens verksamhet samt rätt att ta del av EU-institutionernas handlingar, även kommissionens. Kommissionens nya ordförande Barroso betonar betydelsen av att närma Europeiska unionen till medborgarna. Här är de som ansvarar för EU-informationen i nyckelställning. Medborgarna måste få klara svar på sina frågor om EU.

Det känns som om det verkligen fanns en klyfta mellan EU och medborgarna – eller snarare kunde situationen beskrivas som avsaknad av EU-information. I grundlagen beaktas medborgarna bättre, medborgarnas grundläggande rättigheter har införts i fördraget. När det gäller avsaknaden av information kunde bollen även rullas över till medborgarna. Om det är något angående EU som orsakar huvudbry eller förvånar finns det säkert information. Många olika organ informerar om EU, såväl Europeiska kommissionen och Europaparlamentet som utrikesministeriets Europainformation. Internet svämmar över av information om EU. Problemet kan ofta ligga i om man kan fråga rätt frågor eller om man förstår den information som man får. Då måste man bara fråga igen. Det är viktigt att de saker som man funderar över förklaras och görs förståeliga för medborgarna. Även juridiska texter bör översättas till klarspråk.

EU:s kontakter till medborgarna är viktiga. Kommissionen och övriga EU-institutioner kritiseras ofta för bristande öppenhet. Alla har emellertid rätt att få information om de beslut som fattas. Problemet kan vara att man inte exakt vet vad man vill ha för information. Det råder även ofta oklarhet om vilka uppgifter som EU sköter och vilka uppgifter som hör till medlemsstaternas exklusiva befogenhet. Om frågor i beredningsskedet är den tillgängliga informationen mera begränsad, men även då hör kommissionen många olika parter, såsom intressentorganisationer, medborgarorganisationer och övriga parter som berörs av ärendet. Kommissionen bedriver även diskussioner på webben om vissa ämnen, där den vill höra medborgarna. För närvarande pågår fram till den 30 november 2004 till exempel ett offentligt samråd bland annat om hur det ekonomiska partnerskapet mellan EU och Förenta staterna kan stärkas (europa.eu.int/yourvoice). Även lobbyisterna i EU är goda förmedlare av budskap från medborgarna.

Följ oss