Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 1.9.2005

Landskapen 10 år i EU; minister Tuomiojas synpunkter

Europainformationen inleder en intervjuserie på sin webbplats. I intervjuerna behandlas Finlands EU-medlemskap ur landskapens perspektiv.

I den inledande intervjun ger minister Tuomioja sin syn på EU-medlemskapets betydelse.

1. Minister Tuomioja, Finland har nu varit medlem av EU i 10 år. På vilket sätt anser ni att Finland och landskapen i Finland har dragit nytta av medlemskapet, och vilka svårigheter har medlemskapet fört med sig?

EU-medlemskapet har haft uppenbara positiva effekter för landskapen i synnerhet i norra och östra Finland. Under de 10 år Finland varit med i EU har EU-pengar för över 3 miljarder euro placerats i finländska regionala program. De regionala EU-programmen investerar i förnyelse av näringslivet och utveckling av dess verksamhetsbetingelser. Programmen skapar förutsättningar för företagsverksamhet.

Merparten av EU-programmens pengar går till landskapen i norra och östra Finland, som har drabbats av en hög arbetslöshet och strukturella ekonomiska problem. Utan satsningarna från programmen skulle utvecklingen av regionernas konkurrenskraft utan tvekan ha varit sämre.

Konkreta åtgärder har varit främjande av företagsverksamheten och en mångsidigare näringsstruktur, en förstärkning av kunnandet och förbättring av arbetskraftens yrkesskicklighet samt nya utkomstmöjligheter. Satsningarna på kunnande (universitet, yrkeshögskolor), marknadsföring och utbildning av arbetskraft har spelat en central roll i Finland. Landsbygdsprogrammen och specialprogrammen för lantbruket har i sin tur skapat förutsättningar för att utveckla landsbygden.

Dessutom har landskapen fått bättre möjligheter till internationellt samarbete, i och med att det beviljats EU-medel för landskapssamarbete med grannländerna och grannregionerna i Europeiska unionen och i dess gränsområden.

Administrationen av EU-programmen har säkert varit en utmaning för landskapen.

2. Vad anser ni att har varit det svåraste för medborgarna i EU – och finns det något överraskande positivt?

Medborgarna har säkert tyckt att det varit rätt så bevärligt att sätta sig in i EU:s system för beslutsfattande. Jag kan tro att det stundtals är svårt för dem att förstå EU:s innersta väsen och begripa sig på dess verksamhet. I så fall kan man tycka att det inte är möjligt att påverka EU-politiken.

Men det finns ett flertal påverkningsmöjligheter, allt från att rösta i Europaparlamentsvalen till att ta del av olika organisationers verksamhet. Därtill deltar Finlands riksdag mycket aktivare i besluten om EU-ärendena än parlamenten i andra EU-länder.

I de nordiska länderna är vi också vana vid en öppnare förvaltningskultur än i Centraleuropa och även av denna orsak kan finländarna stå främmande inför EU. Men unionens beslutsfattande har blivit betydligt öppnare efter att Finland och Sverige blev EU-medlemmar.

Medborgarna var rätt skeptiska till den gemensamma valutan euron på förhand, men min uppfattning är att erfarenheterna har varit övervägande positiva. Euron har underlättat de aktiva EU-medborgarnas vardagsliv på ett märkbart sätt bl.a. under utlandsresor och vid bankkontakter. Dessutom har priserna på många varor sjunkit tack vare medlemskapet och sortimentet blivit mångsidigare. Hur euron klarar sig under en verkligt svår ekonomisk nedgång har vi inte testat, men det är ju någonting som vi inte heller annars önskar oss.

3. Hur ser den finländska EU-medborgarens vardag ut om tio år, år 2015?

EU-medlemskapet medförde ingen stor omvälvning i finländarnas vardag, och jag tror inte att de följande 10 medlemsåren gör det heller. Möjligheterna till internationalisering har ökat märkbart och de utnyttjas också hela tiden allt mer. Olika samarbetsnätverk inom civilsamhället ökar i antal och kontakterna blir allt tätare inom EU. Utvidgningen av EU ökar också möjligheterna till samarbete och dialog. Studier, arbete och företagsverksamhet i ett annat EU-land blir vanligare och underlättas ytterligare. Världen krymper och vi blir allt mer beroende av varandra, och vi måste hela tiden fästa mer uppmärksamhet vid miljöns tillstånd.

Betydelsen av att vara medborgare i Europeiska unionen ökar. I framtiden får medborgarna när de vistas utanför EU samma tjänster och stöd av EU eller ett annat medlemsland som de får av sitt eget lands ambassad eller konsulat. Att unionens ekonomiska och politiska tyngd ökar förstärker också unionsmedborgarnas ställning.

Gatubilden i Finland kommer att förändras: en omvälvning är på gång i Europas befolkningsstruktur och vi kommer att få allt fler invandrare från icke-europeiska länder. Arbetsplatserna inom tjänstesektorn ökar och industriarbetsplatserna minskar.

Vi tackar minister Tuomioja för dessa intressanta synpunkter.

I de följande intervjuerna i serien kommer vi att intervjua personer i varje landskap i Finland. I intervjuerna skall vi ta reda på vad EU-medlemskapet har betytt för landskapen och invånarna i dem.

Nästa vecka får vi synpunkter från Egentliga Finland.

Följ oss