Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 17.10.2005

Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Satakunta

Ett av de bästa resultaten som EU uppnått är att den gemensamma valutan euron tagits i bruk. Euron är till konkret nytta både för EU-medborgare när de reser från ett land till ett annat och för företagen i form av stabila valutakurser och minskade valutarisker.

Eteläranta i Björneborg. Foto: Satakuntaliitto.

Detta konstaterar Kari Hietala, verkställande direktör för Porin Seudun Kehittämiskeskus Oy, när han funderar över betydelsen av EU-medlemskapet.

EU-medlemskapet har erbjudit Satakunta möjligheter via EU:s regional- och strukturpolitik

Satakunta hör till Västra Finlands mål-2 program och sydöstra Satakunta till områden som erhåller stöd under en övergångsperiod. Tack vare detta har landskapet under snart två programperioder kunnat dra nytta av EU:s strukturfonder.

Inför den nya strukturfondsperioden (2007–2013) befinner sig programmen nu i ett tillstånd av förändring. Det torde gå så att i och med strukturfondsreformen kommer stöden att minska även i Satakunta och man kan inte räkna med lika stora strukturfondsstöd som för närvarande. I den nya situationen måste man fundera över vilka de allra viktigaste objekten är som stöden skall inriktas på. Hietala nämner också att det troligen behövs nationell tilläggsfinansiering för ytterligare resurser bl.a. till kompetenscentrumprogrammet och för TEKES-finansiering som fokuserar på FoU-verksamhet.

Kari Hietala, vd för Porin Seudun Kehittämiskeskus Oy.

En minskning av strukturfondsstöden ökar behovet av att bättre kunna utnyttja internationellt samarbete och EU:s separatprogram. När det gäller internationella samarbetsprojekt ser Hietala en utmaning i att man måste definiera sina egna utvecklingsbehov, identifiera sitt kunnande och skapa internationella nätverk. Själva ansökningen är inte det största problemet.

Samarbetsklimatet i landskapet har blivit bättre

Tack vare de möjligheter som EU-medlemskapet erbjuder har man i Satakunta kunnat stödja nytt kunnande, som Björneborgs universitetscentrum som inrättats av fem moderuniversitet.

Teknologicentret Prizztech och till exempel det innovativa projektet med smarta kläder som utnyttjar ny teknik, vilket pågår i Kankaanpää i norra Satakunta, bidrar för sin del till att höja nivån på landskapets know-how och teknologiska kunnande. Med EU-finansiering har man också kunnat stödja traditionella branscher som hamnarna i Björneborg och Raumo, vilka är viktiga för det industridominerade landskapet och dess näringsliv.

Ur Satakuntas synvinkel har den projektkultur som EU medfört också skapat nya verksamhetsmodeller, tvingat aktörer till samarbete till förmån för det gemensamma intresset och därmed också enat landskapet, säger Hietala. Ytterligare har man lärt sig programbaserad utveckling, EU-projektarbete och evaluering av projektens genomslagskraft.

Saldot på plus

EU-medlemskapet påverkar folks liv på olika sätt. Inverkan kan vara direkt och konkret, men ofta också indirekt och svårare att lägga märke till.

Euroavtalet undertecknas 1998. Foto: UM, Pekka Keskitalo.

Hietala anser att ett av de bästa resultaten som EU uppnått är den gemensamma valutan euron. Euron är till konkret nytta både för EU-medborgare när de reser från ett land till ett annat och för företagen i form av stabila valutakurser och minskade valutarisker. Det har också blivit lättare för folk att röra sig inom EU-området. Studerande kan till exempel använda sig av möjligheten att delta i EU:s utbildningsprogram. En avigsida med att gränsformaliteterna avskaffats är visserligen att det också blivit lättare för kriminella att resa mellan olika länder. Ett problem är också att EU-maskineriet och dess påverkningsmöjligheter ofta känns avlägset och främmande för medborgarna, säger Hietala.

Tack vare vårt medlemskap i EU och vår EU-ordförandeperiod 1999 känner man i Europa betydligt bättre till Finland än tidigare. Hietala, som i fyra år var direktör för Västra Finlands Europakontor i Bryssel, märkte då konkret att tack vare EU-medlemskapet känner man också bättre i Europa till landskapen. I landskapens Europa har områdena och regionerna aktiverat sig på internationell nivå samtidigt som de främjar internationalisering och allt mer samarbetar med andra regioner.

På det hela taget är saldot på plus. – EU-medlemskapet var den rätta lösningen för oss. Vi skulle i alla fall ha hört till influensområdet för EU:s åtgärder, även om vi inte varit medlemmar. Nu får vi vara med och besluta om frågor som påverkar oss, säger Hietala.

Framtida utmaningar

Även om utvidgningen av unionen har skärpt konkurrensen, så finns de framtida utmaningarna för Satakunta, och för hela Finland, enligt Hietalas åsikt i allt högre grad utanför EU. Det är främst globaliseringen som står för utmaningarna.

I synnerhet basindustrin har flyttat verksamhet till länder med låg kostnadsnivå i Fjärran Östern och Kina. Att kunna svara på konkurrensen utgör en speciell utmaning för basindustrin.

Inom utvecklingsarbetet är nyckelorden konkurrenskraft och produktivitet. Detta gäller såväl regionernas som hela Europas utveckling, konstaterar Hietala.

Text: regioninformatör Tiina Viitanen

Europainformationen i Satakunta

Nästa vecka tankar från Norra Karelen.

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland

Följ oss