Turkiet och Kroatien påbörjar förhandlingar om medlemskap i EU
Utrikesministrarna i EU:s medlemsländer kom den 3 oktober i Luxemburg överens om att inleda medlemsförhandlingar med Turkiet och Kroatien.
Österrike föreslog i sista stund innan förhandlingarna inleddes ett lösare samarbete som ett alternativ till ett fullvärdigt medlemskap för Turkiet. Turkiet meddelade att man förhandlar endast om fullvärdigt medlemskap. Samförstånd nåddes efter att domstolen mot krigsförbrytelser i Haag konstaterat att Kroatien samarbetar med den, och därmed försvann de hinder som låg i vägen för inledandet av medlemsförhandlingarna med Kroatien. Österrike hade strävat efter att medlemsförhandlingarna med Kroatien kunde inledas.
Turkiet och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) ingick 1963 ett associationsavtal kallat Ankaraavtalet. Syftet var att utveckla de ekonomiska relationerna mellan Turkiet och EEG, stödja Turkiet ekonomiskt och att inrätta en tullunion. Turkiet lämnade in sin ansökan om medlemskap i Europeiska gemenskapen i april 1987. Tullunionen trädde i kraft i början av 1996. I och med den blev handeln mellan EU och Turkiet handel på den inre marknaden, där varor med vissa undantag kan röra sig fritt.
Turkiet fick status som kandidatland vid toppmötet i Helsingfors 1999 under Finlands ordförandeperiod. Men Europeiska rådet konstaterade dock att Turkiet inte uppfyller de s.k. Köpenhamnskriterierna och därför påbörjades inte medlemsförhandlingarna.
Därefter genomförde Turkiet flera reformer som EU krävde. År 2002 godkände det turkiska parlamentet ett reformpaket om de mänskliga rättigheterna, i vilket bl.a. dödsstraffet avskaffades. År 2003 beslutade parlamentet tillåta radio- och tv-sändningar på kurdiska. Dessutom beslutades att det nationella säkerhetsrådet, där militären hade majoritet, inte längre hade någon verkställande makt. År 2004 upplöste parlamentet de statliga säkerhetsdomstolarna, som utfärdat domar gällande brott i politiska frågor och säkerhetsfrågor. Grundlagen ändrades också så att könsdiskriminering förbjöds.
I december 2004 konstaterade Europeiska rådet att Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna, och man fastställde att förhandlingarna inleds den 3 oktober 2005. Innan förhandlingarna kunde inledas måste Turkiet underteckna ett protokoll där Ankaraavtalet utvidgades att gälla också EU:s nya medlemsländer. I juli 2005 undertecknade Turkiet utvidgningsdelen av Ankaraavtalet, men gav samtidigt en ensidig deklaration om att undertecknandet inte innebär ett erkännande av republiken Cypern. I september framhöll EU:s medlemsländer i en deklaration att erkännandet av alla medlemsstater är en förutsättning för att Turkiet kan ansluta sig till unionen. Man önskade att relationerna skall normaliseras så snabbt som möjligt, men någon tidsfrist nämndes inte.
Kroatiens väg fram till medlemsförhandlingar med EU är kort. Efter att stabiliserings- och associeringsprocessen gällande västra Balkan inletts lämnade Kroatien in sin ansökan om medlemskap i EU i februari 2003. Kommissionen meddelade i april 2004 att den förordar Kroatiens ansökan och i juni 2004 godkände Europeiska rådet Kroatien som kandidatland. I december 2004 fastslog Europeiska rådet att medlemsförhandlingarna med Kroatien inleds den 17 mars 2005, men endast en dag före detta datum beslutade medlemsländerna att skjuta upp medlemsförhandlingarna, eftersom det ansågs att Kroatiens samarbete med domstolen mot krigsförbrytelser i Haag var bristfälligt.
För Turkiets del väntas medlemsförhandlingarna dra ut på tiden. Enligt kommissionens uppskattning kan förhandlingarna med Turkiet avslutas tidigast 2014. Innan någotdera landet kan bli medlem i EU, måste såväl länderna själva som EU:s alla medlemsländer godkänna anslutningsfördragen enligt ländernas egna nationella förfaranden.
Turkiets förhandlingar om EU-medlemskap; Europainformationens infoblad 7b/2005
Turkiet mot Europeiska unionen; Europainformationens infoblad 1b/2005
Europeiska kommissionens webbsidor om utvidgningen (sidorna innehåller huvudsakligen material på eng
Statsrådets meddelande 3.10 om agendan för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser
