Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 7.11.2005

Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Östra Nyland

Per-Håkan Slotte, stadsdirektör i Borgå, har följt utvecklingen i Östra Nyland från första parkett under hela den tid Finland varit medlem i EU. Hans bedömning är att medborgarnas inställning till Europeiska unionen har blivit en aning negativare under denna tid.

Stadsdirektör Per-Håkan Slottes arbetsuppgifter har förändrats till följd av EU-medlemskapet.

– Jag tror att en negativare inställning till unionen till stor del beror på nyhetsrubrikerna, säger Slotte. Av någon anledning lyfts negativa saker fram, medan man nästan inte alls talar om den nytta medlemskapet gett. Finländarna har också för vana att ifrågasätta beslut och kritisera beslutsfattarna. Detta betyder inte nödvändigtvis att den som framför kritiken skulle tycka att Finland inte är ett bra land. På samma sätt kan kritik riktas mot Bryssel, utan att man därmed avser att vi skall gå ut ur unionen.

En viktig sak som Slotte tar upp är att folk har märkt hur lätt det är att resa i EU-länderna tack vare den gemensamma valutan. Dessutom känner man i andra länder kanske bättre till Finland än tidigare. När televisionen visade en karta över Europa före EU-medlemskapet, så sträckte sig denna ungefär till Stockholm, men nu visas också Finland i sin helhet, säger Slotte med ett leende. Jag skulle också tro att för ungdomarna är EU en betydligt naturligare sak än för oss äldre. Unionen är en del av deras vardag och de har haft konkret nytta av de möjligheter till studier och arbete som medlemskapet fört med sig.

EU-medlemskapet har påverkat den kommunala sektorn

EU-medlemskapet har inte endast påverkat vardagslivet, utan också kommunalpolitiken. Slotte säger att i de flesta länder i Europa inskränker sig kommunernas mandat till att ta hand om den tekniska sektorn och det tangerar endast till en del den sociala sektorn. Lagstiftningen om EU:s projekt grundar sig på kommunstrukturen i Central- och Sydeuropa, varför man i Finland har varit tvungen att helt ändra praxis gällande projekt. Kommunerna har behövt tid att lära sig de otaliga olika skeden som är förknippade med projektprocesserna, samtidigt som besvärsmöjligheterna ofta försenar starten av projekten. Slotte påpekar att den kommunala självstyrelsen ingen annanstans är så omfattande och långt utvecklad som i de nordiska länderna och att förtroendet mellan invånarna och förvaltningen är stor. – Beslutsfattandet är otroligt öppet jämfört med andra länder.

I Östra Nyland har EU-medlemskapet inte synts lika tydligt i form av EU-stöd som till exempel i de östra och norra delarna av landet. Landskapets västliga delar har hela tiden varit s.k. vita områden, dvs. stått utanför EU:s strukturfonder. I hela Östra Nyland är det endast skärgårdsdelarna i Borgå, Sibbo, Pernå och Strömfors som omfattas av EU:s strukturfonder. Dessa skärgårdsområden har på ett konkret sätt dragit nytta av medlemskapet. En titt på uppföljningsregistret FIMOS2000, som inrikesministeriet upprätthåller, visar att antalet projekt har varit många sedan Finland gick med i EU. I registret finns såväl reparation av hus och lider, skötsel av rekreationsområden i skärgården, ombyggnad av en gemensam brygga som vatten- och avloppsvattenprojekt samt planering av vattenförsörjningen.

Pukkila, Mörskom, Lappträsk, Liljendal och Pernå i Östra Nyland hör till Södra Finlands målprogram för övergångstiden. En liten EU-flagga på skyltarna längs med vägarna på övergångsområdena kan till exempel visa att vägprojekt genomförts med gemensamma medel. – Det är ju också på sätt och vis ett bevis på att unionen syns i vardagen, säger Slotte.

Gamla stan i Borgå är förtjusande och har lockat turister redan före EU-medlemskapet.

Interreg är viktigt för landskapet

EU:s gränsöverskridande samarbetsprogram Interreg har varit särskilt viktigt för Östra Nyland. Inom ramen för detta program har landskapet genomfört ett flertal projekt tillsammans med de baltiska länderna och Ryssland. – Utan EU hade till exempel den nordliga dimensionen och de resultat som programmet uppnått för att skydda Östersjön inte varit möjliga, säger Slotte. Interreg-projekt mellan Estland, Ryssland och Finland inom Östersjöområdet har gett tydliga, konkreta förbättringar och tilläggsfinansiering för skyddet av Östersjön. För närvarande pågår bland annat ett gemensamt oljebekämpningsprojekt, som planerar utbildning för personer som skall leda räddningsoperationer om det inträffar en storolycka på Östersjön.

Projektchef Irina Lim-Niskanen har redan från idéskedet deltagit i projektet Ekologistik – ledning och utbildning för oljebekämpning. Ett projekt som Östra Nylands förbund drog i gång vid årsskiftet. Syftet med projektet är att skapa ett permanent samarbetsnätverk för att skydda havsmiljön och dess mål är att ta fram en utbildning inom ekologistiken. Utbildningen inriktar sig på en examen både i Finland och i Ryssland .

I utbildningen ingår förutom att förhindra riskerna för oljekatastrofer även en stark satsning på att minimera skadorna vid eventuella olyckor. Såväl räddningsverkens ledning som experter från utbildningssektorn har deltagit i seminarier som projektet arrangerat. – Olyckorna orsakas till största delen av den mänskliga faktorn. Genom att utbilda personer som arbetar inom oljeraffineringen hoppas vi kunna påverka deras attityder och därmed säkerheten på Östersjön, säger Lim-Niskanen.

Neste Oil är redan med i projektet och vi hoppas också få med Lukoil. – I projektet deltar förutom Östra Nylands förbund även S:t Petersburgs stad, miljökommittéer i Leningrad Oblast samt Borgå stad, berättar landskapsdirektör Jaakko Mikkola, som nyligen kommit hem från ett seminarium i S:t Petersburg. – Andra samarbetspartner är Helia Porvoo-Borgå, yrkeshögskolan Kymenlaakson ammattikorkeakoulu, Neste Oil och Lamor, tillägger Lim-Niskanen. Projektet får finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och programmet Interreg III A för sydöstra Finland.

Projektchef Irina Lim-Niskanen och projektsekreterare Annamari Pitkänen planerar nästa seminarium för sakkunniga.

Vad har förändrats?

– När det gäller Ryssland har det skett viktiga förändringar till följd av EU-medlemskapet, vilka verkligen har varit till nytta, konstaterar Per-Håkan Slotte. Finland är inte längre bara ett litet grannland, utan en del av en mer inflytelserik union. Ett exempel som kan nämnas är trävaruindustrin, där Finland är en av de största producenterna i EU. I dag är det betydligt svårare för Ryssland att förbigå våra åsikter.

När det gäller Baltikum kommer det ännu enligt Slotte att ta flera år innan vi kan dra nytta av alla de möjligheter EU ger inom affärsverksamheten. – Det har tagit oss tio år att på allvar inse att man kan röra sig och bedriva affärsverksamhet inom hela EU. Jag tror att det tar lika lång tid innan vi helt och hållet kan tillgodogöra oss de möjligheter som de baltiska länderna och de andra nya medlemsländerna erbjuder.

EU har medfört stora förändringar när det gäller projekt och möjliggjort ett effektivare samarbete över gränserna till exempel för att skydda Östersjön. Vad kan vi då vänta oss att sker under nästa tioårsperiod? Hur ser Östra Nyland ut 2015?

– Jag som redan är till åren kommen kan säga att på tio år förändras inte så mycket, säger Slotte, som går i pension om ett år, med ett skratt. – Om tio år finns EU fortfarande och Finland är medlem av unionen. Den enda risken är att unionen utvidgas i för snabb takt. Medborgarna måste hinna med och kunna anpassa sig till det nya. I och för sig är en utvidgning nödvändig, men man bör inte ha för bråttom med den. Vi måste först få vänja oss vid de medlemmar som senast trädde in i unionen och se hur relationerna med dem utvecklas. Sedan kan vi öppna dörrarna för fler medlemmar.

Text och foto: Regioninformatör Hanna Hokkanen, Östra Nyland

Nästa vecka tankar från Nyland

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland

Följ oss