Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Päijänne-Tavastland
EU-projekten har infört nya element i landskapets verksamhet och i samma veva har landskapet blivit mer internationellt. Vi har varit med i projekt som omfattat rent av 14 länder, berättar utvecklingschef Marja Koivula vid Päijänne-Tavastlands förbund.
EU blev vardag – landskapet blev internationellt
Ännu för tio år sedan hade man inte kunnat ana vilka förändringar medlemskapet i Europeiska unionen skulle innebära för Päijänne-Tavastland. Landskapet, som brottades med en synnerligen svår arbetslöshet, väntade med spänning på medlemskapet.
Nu har man vant sig vid medlemskapet i Europeiska unionen och Vellamos ungdomliga landskap ser annorlunda ut än det gjorde under förra hälften av 1990-talet. EU-medlemskapet medförde ett nytt slags samarbete för projektarbetet i landskapet och samtidigt har landskapet blivit mer internationellt. Även invånarna har delvis kunnat se medlemskapets inverkan.
Byråkrati i hemlandet och EU
De regionala myndigheterna stötte på nya intressanta utmaningar och arbetsuppgifter. Utvecklingschef Marja Koivula har iakttagit EU-frågorna i händelsernas centrum vid Päijänne-Tavastlands förbund i över tio års tid. Till Lahtis kom hon från den dåvarande länsstyrelsen i Tavastland, där man börjat förbereda sig inför EU-medlemskapet redan innan Finland anslöt sig till unionen.
Det svåraste i hennes jobb var att behärska den nya byråkratin och hitta all nödvändig information.
– Nu är det lättare att hålla sig à jour då rättsakterna och den nödvändiga informationen är lätt att nå elektroniskt på Internet. Byråkratin har med åren visat sig vara mycket besvärlig, och en betydande del av den är inhemsk. Den engelska terminologin har varit en utmaning, och franska har jag också varit tvungen att studera, berättar Marja Koivula.
I landskapet var folk i början av EU-medlemskapet rädda att jordbruket skulle köras ner och man fasade för alla direktiv, men å andra sidan var förväntningarna höga. Under förra hälften av 1990-talet hade folk även i övrigt en pessimistisk inställning på grund av arbetslösheten. Detta återspeglades på många sätt i landskapets atmosfär och gick att skönja i gatubilden i Lahtis. Imagen var inte bra.
– Landskapet ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. Europeiska unionen har delvis påverkat denna utveckling. Nationellt sett har Päijänne-Tavastland varit mottagande part när det gäller stödpengar från Europeiska unionens strukturfonder. Arbetslösheten har man också lyckats minska, men sysselsättningsläget är fortfarande inte bra, berättar Koivula.
Som några av EU-medlemskapets betydande effekter för medborgarna nämner Marja Koivula bland annat den gemensamma valutan euron, problemfritt resande från ett land till ett annat och studenternas rörlighet.
Många synliga och betydande projekt
EU-projekten har infört nya element i landskapets verksamhet och i samma veva har landskapet blivit mer internationellt. Päijänne-Tavastlands förbund har varit med i gemensamma multinationella projekt, och som bäst har rent av 14 länder deltagit i projekten.
Marja Koivula minns hur fina och märkvärdiga de första EU-finansierade projekten var, och hur de hade en viss ”gloria”. Under dessa tio års tid har landskapet genomgått tusentals EU-projekt och projektarbetet har blivit vardagligt.
– Vi håller konstant ett öga på vilken inverkan projekten har. Visst fanns det nationella projekt förr, men uppföljningen och utvärderingen av effekterna har accentuerats i och med EU-projekten. Europeiska unionen har infört resultatkrav även i den inhemska politiken.
För Lahtisborna har byggandet och restaureringen av Vesijärvi hamn varit ett av de synligaste projekten. Hamnen är Lahtisbornas vardagsrum och Sibeliushuset är känt världen över. I snickarnas stad vill man lyfta fram träbyggnadskonsten. Enligt Marja Koivula har hamnprojektet gett upphov till många nya aktiviteter i dess närhet, projektets inverkan har varit mångfaldig.
I hela landskapet har invånarna kunnat se resultat av projekten genom att cykelvägar byggts och en sommarteater grundats i Heinola. Att höja nivån på utbildningen har också varit viktigt för Päijänne-Tavastland.
– Vi har stött och utvecklat utbildningen för arbetslösa och arbetande. Utan EU-medlemskapet hade vi knappast fått lika stor finansiering för universitetscentret i Lahtis och läroanstalter på andra utbildningsnivåer, berättar Marja Koivula.
Päijänne-Tavastland har inget att skämmas för
Hur ser landskapet ut om tio år då nästa programperiod tagit slut? Frågan är svår att svara på, men man ser fram emot nästa programperiod 2007-2013 med öppet sinne.
– EU:s strukturfondsreform kommer att påverka Päijänne-Tavastlands framtid. Att höja nivån på vuxenutbildningen är fortfarande viktigt för landskapet. Det är fortfarande oklart om vi lyckas få lika mycket finansiering för utbildningen som vi fått nu. Lika stora projekt som hamnbygget kommer vi knappast att ha, bedömer Marja Koivula.
Utvidgningen av Europeiska unionen påverkar landskapet i framtiden. Då de nya länderna, främst de baltiska länderna, anslöt sig till unionen ökade samarbetet med dessa länder på landskapsnivå.
– För tillfället finns det på EU-kartan ortnamn som är mångdubbelt svårare än Päijänne-Tavastland. Vi har inget att skämmas för, konstaterar Marja Koivula.
Turkiets anslutning till Europeiska unionen och dess eventuella följder känns däremot än så länge avlägsna.
– För Turkiets del kan man i detta nu konstatera att vi lever i vitt olika världar, åtminstone ur jämställdhetssynpunkt, berättar Marja Koivula.
Text och foto: regioninformatör Helena Kiiskinen, Europainformationen i Päijänne-Tavastland
Nästa vecka synpunkter från landskapet Östra Nyland.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
