Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 23.11.2005

Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Kymmenedalen

EU-medlemskapet har inneburit ekonomisk stabilitet för såväl enskilda som företag. Stabiliteten har synts i form av en låg räntenivå, som har gett ny fart åt investeringarna, säger Fredrikshamns stadsdirektör Hannu Muhonen.

Fredrikshamn är känt för sin runda stadsplan, vars speciella karaktär syns tydligt på denna flygbild. Från Fredrikshamn är det 40 km till ryska gränsen, 270 km till Viborg och 150 km till Helsingfors.

När finländarna 1994 röstade om anslutningen till Europeiska unionen, fick anslutningen ett rätt starkt stöd i Kymmene valkrets: över 65 procent av väljarna kryssade för alternativet ja. I Kymmenedalen hade EU det allra starkaste stödet i Fredrikshamn och Kotka, där tre av fyra väljare valde alternativet ja. Man tror att detta framför allt berodde på att exportindustrin och utrikeshandeln hade en stor betydelse för näringslivet i regionen, och man ville inte ta risken att förlora sina positioner.

I dag, tio år efter inträdet i EU, anser Fredrikshamns stadsdirektör Hannu Muhonen att medlemskapets slutsaldo absolut är positivt för Fredrikshamn, Kymmenedalen och för hela landet. Detta på grund av att medlemskapet har fört med sig ekonomisk stabilitet, som syns till exempel i den låga räntenivån. Och det har i sin tur gett ny fart åt investeringarna.

Enligt Hannu Muhonens åsikt kan den ekonomiska stabiliteten till och med anses vara en av de överraskningar som medlemskapet fört med sig. För oss har stabiliteten varit ett nytt fenomen, tidigare var svängningarna i båda riktningarna rätt kraftiga. Kanske vi under årens lopp har lärt oss att respektera stabiliteten i all vår hushållning, säger Hannu Muhonen begrundande.

Bakom stadsdirektör Muhonen syns Fredrikshamn Bastion. Under Europas största tälttak, som har byggts i den gamla fästningen, ordnas sommartid olika evenemang, varav ett är Hamina Tattoo. Bastionen har delvis byggts med bidrag från EU.

Hannu Muhonen påminner oss om att då Finland anslöt sig till EU hade vi just upplevt en depression, en kraftig omstrukturering pågick inom industrin och även Kymmenedalen kämpade med stora svårigheter. Förlusten av arbetsplatser var stor och trots idoga försök lyckades man inte skapa nya med följden att invånarantalet sjönk drastiskt. I dag har man fått stopp på utflyttningen, på många håll har man till och med lyckats vända trenden. Så småningom har också antalet arbetsplatser börjat öka. Men förändringen har varit stor och gjort ont.

Kymmenedalen anpassade sig bra till medlemskapet
Pappersindustrin är stark i Kymmenedalen. Även ur detta perspektiv är bilden av EU positiv. Den inre marknaden ger vår industri en verklig chans till framgång på den gemensamma europeiska marknaden. Det betyder förstås också att man måste klara sig i en hård konkurrens, söka och finna nya och oprövade medel för att utnyttja de tillbuds stående möjligheterna, framhåller stadsdirektör Hannu Muhonen.

Enligt hans åsikt har Kymmenedalen anpassat sig relativt bra till EU-medlemskapet. Man har förmått dra nytta av EU-program, även om alla regionala mål inte har uppnåtts, närmast är det frågan om att norra Kymmenedalen helt hamnat utanför mål 2-området.

Vi kan aldrig vara för aktiva. Det är synnerligen viktigt att bevaka sina intressen och hålla sig à jour med vad som händer. Ingenting kan ersätta vår egen aktivitet och dess betydelse kan inte överskattas, liksom inte heller att det inte lönar sig att syssla med navelskåderi. Man måste satsa på regionala projekt, säger Hannu Muhonen.

Enligt hans åsikt har speciellt ungdomarna dragit stor nytta av EU-medlemskapet – både i Kymmenedalen och i hela Finland. För de unga har EU öppnat dörrarna till helt nya möjligheter. De kan studera, arbeta eller praktisera i andra medlemsländer. Internationaliseringen, dvs. att vi är en del av Europa och det europeiska, ger långtgående möjligheter. Det är ingen dålig idé att resa ut och skapa nya kontakter i Europa, även för en kort tid. De kontakter och nätverk som man där bygger upp, kan vara till stor nytta även för dem som återvänder till hemlandet.

Finland, och i synnerhet östra Finland och Kymmenedalen har alltid var mycket internationella. Vi har förstått att resa ut för att söka och tillgodogöra oss nya möjligheter. Revolutionen i Ryssland och då vi förlorade Viborg och Karelen innebar i detta avseende ett bakslag. Men vi har alltid byggt upp kontakterna på nytt.

Vi har en gemensam historia också med exempelvis de baltiska länderna, kontakterna dit fungerade redan före Europeiska unionen. Men när dessa länder också blev medlemmar i EU har Östersjöns betydelse ökat. Nu arbetar vi alla på samma villkor på bägge sidor om Finska viken. Och det är säkert inte till förfång, säger stadsdirektör Hannu Muhonen.

Vågar EU utvecklas?

Europeiska unionens framtid beror enligt Hannu Muhonens åsikt på om unionen har förmåga att förnya sina förvaltningsstrukturer i takt med utvidgningen. EU har spelat en viktig roll i den europeiska integrationen, men kanske den inte i detta avseende behövs i samma utsträckning som tidigare. Kanske medlemsstaterna tar allt mer ansvar för denna utveckling?

När man talar om Europeiska unionen måste man också tänka på freden. Att förebygga konflikter och främja freden i hela Europa har av tradition varit en viktig sak för medlemsstaterna. Så också för Finland. Här i Kymmenedalen förstår vi detta synnerligen bra.

EU:s betydelse för ekonomin kommer inte heller att minska. Däremot ökar konkurrensen. Ryssland, Kina och Fjärran Östern kan tack vare sin ekonomiska tillväxt erbjuda sina produkter på samma marknad som andra länder. Vi får hoppas att Europeiska unionen verkligen utvecklas till ett ekonomiskt sett stabilt och konkurrenskraftigt område, som kan svara på denna utmaning, säger Hannu Muhonen.

Han ser också andra stora utmaningar för EU. Det behövs samarbete bl.a. för att förhindra att smittsamma sjukdomar sprider sig. Ett bra exempel på detta känner vi alla till: fågelinfluensan. För att förhindra och avvärja denna behövs det ett omfattande samarbete. En annan fråga som på sistone varit på tapeten är plötsliga förändringar i naturen. Miljön är ett område där det även framöver behövs samarbete på europeisk nivå.

Vaalimaa har under den tid Finland varit medlem av EU expanderat och utvecklats i rask takt. Området har delvis byggts och utvecklats med bidrag från EU.

Ryssland och Baltikum är viktiga

Stadsdirektör Hannu Muhonen framhåller att man i synnerhet i sydöstra Finland förstår Rysslands speciella betydelse för Finland. Ryssland har sin egen kulturella bakgrund. Ryssland är faktiskt helt annorlunda än Finland. För oss är det förstås viktigt att stabiliteten i det ryska samhället ökar och att Ryssland som samarbetspartner blir mer förutsägbart. Den ryska ekonomin växer raskt. Förhoppningsvis använder landet en del av sina enorma inkomster från energin till att förbättra levnadsförhållandena för medborgarna i landet, säger Hannu Muhonen.

Det är svårt att sia om framtiden, men Muhonen vågar ändå förutspå att Estlands betydelse ytterligare kommer att öka och att kontakterna med landet blir livligare. Vi tänker inte alltid på hur nära Estland står Europa och dess kultur. Rätt länge har vi ansett att Finland är den givande parten i förhållande till Estland, men jag är övertygad om att detta förhållande håller på att ändras och att Estland till och med på sätt och vis kan öppna dörrarna till Europa för oss. Fredrikshamn och Kotka satsar redan på ett intensifierat samarbete med Estland. Nästa år inleds färjtrafik mellan Kotka och Sillamäe. Detta har också en symbolisk betydelse i och med att turister därmed direkt kan resa till östra Estland. Vi åker allt mer och mer till Estland för att shoppa och köpa olika tjänster.

Kotkaregionen skall också inleda ett samarbete med Narvaregionen. Gemensamt för dessa regioner är att båda är gränsområden. Narva är ju liksom Vaalimaa ett viktigt gränsövergångsställe.

På tal om Vaalimaa måste man nämna att det har utvecklats avsevärt sedan Finland gick med i EU. Vaalimaa är visst fortfarande den livligast trafikerade gränsövergången för landtrafik mellan ett EU-land och Ryssland. Vaalimaa har utvecklats enormt och betydande satsningar har gjorts i området, som också erbjuder ett stort antal arbetsplatser. Men i detta sammanhang är det skäl att framhålla att EU:s andel ekonomiskt sett har varit rätt anspråkslös, noterar Fredrikshamns stadsdirektör Hannu Muhonen, som tidigare varit kommundirektör i Vederlax, där Vaalimaa är beläget.

Text: Regioninformatör Leena Halonen, Europainformationen i Kymmenedalen

Foto: Fredrikshamns stad och Vederlax kommun

Nästa vecka tankar från Birkaland.

Nästa vecka tankar från Nyland

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland

Följ oss