Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 25.11.2005

Landskapen 10 år i Europeiska unionen: Birkaland

Utvecklingen i Birkaland har gått stadigt framåt. Samarbetet kring innovativ forskning och utveckling har i synnerhet varit effektivt i landskapet, säger Risto Koivisto, kommundirektör i Birkala kommun.

Samhällsvetenskapliga institutionen vid Tammerfors universitet har redan en längre tid studerat den europeiska integrationens regionala effekter. På bilden universitetsbyggnaden Pinni A, foto: Tammerfors universitet/Erkki Karén.

Enligt Koivistos åsikt har EU:s målprogram i Birkaland varit rätt framgångsrika. Vissa program har nått ett bättre resultat än andra, men på det hela taget kan man vara nöjd. Visserligen har man inom jordbruket varit tvungen att fatta svåra beslut även i Birkaland, men enligt Koivisto skulle dessa ha blivit aktuella oberoende av EU-medlemskapet. Koivisto uppskattar att sysselsättningsutvecklingen har varit bättre än den hade varit utan EU.

Birkaland satsar på teknologi

Utvecklingen och planeringen i landskapet grundar sig på en landskapsöversikt, som utarbetas i alla landskap. Översikten beskriver de allmänna framtidsmålen för landskapet och den utgör grunden för uppgörandet av landskapsprogrammet och landskapsplanen. Birkalands landskapsöversikt 2005+ har nått skisstadiet och den skall vara färdig i slutet av detta år.

Enligt landskapsöversikten har man utifrån internationella jämförelser framför allt lyft fram utbildningen och forskningen som speciellt starka områden i Birkaland. Dessa områden bör vidareutvecklas. Risto Koivisto anser att Birkaland snabbt bör påskynda utvecklingen av informationssamhället, annars kan landskapet gå miste om sina relativt goda möjligheter att utnyttja sin tekniska kompetens.

En utmaning är att finna ett effektiv och fungerande kontakt mellan universiteten, forskningsinstitutionerna och näringslivet. För att nå en internationell nivå krävs spetskompetens, med betoning på tvärvetenskaplighet. Dylika framstående områden lockar också till sig företag med stora marknadsområden.

Birkala kommundirektör Risto Koivisto sitter med i EU:s Regionkommitté. Foto: Birkala kommun.

Regionernas Europa

Risto Koivisto är förutom kommundirektör och ordförande för landskapsstyrelsen även med i EU:s Regionkommitté. Koivisto säger att systemet med landskapsförvaltning i Finland är så nytt att under hela den tid Finland varit medlem av EU har regionerna i vårt land önskat att medlemskapet skall befästa systemet i riktning mot en europeisk självstyrelseform. Och man har varit rädd för en utveckling i motsatt riktning. Ansvaret för genomförandet av regionalpolitiken har utan tvekan i betydande grad stärkt landskapsförbundens verksamhet.

Även doktor Ilari Karppi vid Tammerfors universitets samhällsvetenskapliga institution har ända sedan landskapet förberedde sig för EU-medlemskapet studerat den europeiska integrationens regionala effekter. ”EU-medlemskapet syns i ändrade regionala strukturer. Som exempel kan nämnas inrättandet av TE-centralerna som följer landskapsförbunden och landskapsgränserna”, säger Karppi. Den regionala utvecklingen sker i dag inom ramen för en programbaserad regionalpolitik och landskapsförbunden har övertagit länsstyrelsernas roll som myndigheter med uppgift att sköta den regionala utvecklingen. Detta har inneburit en inlärningsperiod med stora utmaningar för dem som arbetar med regionalutveckling.

Även när det gäller den regionala utvecklingen är Finland en del av en större europeisk helhet. Till exempel kravet på hållbar utveckling i planeringen och utvecklingen är inte längre enbart en paroll med goda avsikter, utan allt mer verklig praxis. Också när det gäller att ta sig an arbetslösheten och andra strukturella problem är vi numera en del av ett system, vars grund lades efter andra världskriget för att sätta fart på den tunga industrin i Centraleuropa.

”Däremot är det betydligt svårare att bedöma verksamhetens inre förändringar”, framhåller Karppi. ”Men EU har utan tvekan bidragit till att framhäva den regionala dimensionen”. EU framhåller vikten av regionalt samarbete, även över gränserna. Regional utveckling är samverkan mellan olika aktörer. Sedan landskapets första förberedande strategier inför medlemskapet utarbetades har man också anammat en viss EU-jargong. Nu talar man om innovativitet, bästa praxis etc.

Risto Koivisto håller med om att växelverkan mellan regionerna har ökat. Birkaland har till exempel sedan Finlands inträde i EU kontinuerligt byggt ut sina nätverk både med regioner i och utanför EU. Birkaland vill bygga upp sitt samarbete med andra regioner kring olika sakfrågor och inte skapa s.k. vänortskontakter. Birkaland är med i ett samarbetsorgan för fem landskap vilket kallas Västra Finlands Allians WFA. Man samarbetar kring intressebevakning och representation i EU, och har bland annat ett gemensamt kontor i Bryssel.

Vidsynthet och kulturell mångfald är också viktiga för regionerna på den internationella arenan och för att öka dragningskraften. Ett konkret exempel på detta är t.ex. universitetens program för studentutbyten, som landskapsförbundet för sin del försöker stödja. Den nytta universiteten får av dessa program kommer hela landskapet till del.

EU-projekten sprider också information

Ilari Karppi tycker att när resultaten av EU-projekt mäts bör man också räkna in det nytänkande och den kunskap som projekten alstrar. Den europeiska finansiella ramen bör allt mer ses som ett sätt att göra saker på ett annat sätt och inte endast organisera dem på ett nytt sätt. Det är svårt att mäta i vilken mån olika praxis och kulturer ger ökad kunskap, men denna är värdefull och består ännu efter att projekten avslutats, trots att målprogrammens sysselsättningseffekt tyvärr ofta försvinner när projekten avslutats.

En annan god sak med EU-projekten är enligt Karppis åsikt att skiljelinjerna mellan olika organisationer suddas ut. Med tanke på den regionala dimensionen kan man till och med i EU-projektens nätverk, rapportering och informationsutbyte se en möjlighet för att skapa ett europeiskt diskussionsforum av ny typ på gräsrotsnivå. För att detta skall bli verklighet krävs det enligt Karppi att EU:s roll mer blir förmedlarens än ordförandens. ”EU har en omöjlig uppgift, då unionen samtidigt försöker lösa frågan om unionens öde i världen och kontrollera till exempel reseräkningar som en projektmedarbetare i ett EU-forskningsprojekt i Birkaland skrivit”, säger Karppi irriterat. EU:s mycket omtalade byråkrati syns vid genomförandet av projekten, även om det visserligen också är fråga om att övervaka användningen av gemensamma medel. Men tyvärr får den stränga kontrollen ofta en framskjuten plats på bekostnad av spridningen av goda arbetsmetoder.

Karppi anser att finländarna på det hela taget ibland varit orimligt optimistiska i sin tro på framgång under EU-eran. Denna optimism syns också i Birkaland. Men landskapet har delvis tack vare denna optimism klarat sig bra i globaliseringsutvecklingen. Man har inte velat föra fram eventuella svagheter, utan betonat de starka sidorna. Som ett jämförelseobjekt berättar Karppi om en utredning som en forskargrupp i Holland gjort om det finns en risk för att Holland kan bli en utstött randstat i Europa. ”I Tammerfors eller Birkaland har vi aldrig funderat på sådant. Vi har ansett det självklart att alla är intresserade av oss. Och rätt ofta har man också varit det”, säger Karppi med ett skratt.

Framtiden är ännu öppen

Tammerfors och dess kranskommuner har varit ett s.k. vitt område när det gäller EU-pengar för regional utveckling. Övre Birkalands och Södra Birkalands regioner samt stadsdelen Hervanta i Tammerfors är mål 2-områden i Birkaland. Det är svårt att förutspå om den nya finansiella ramen eventuellt ändrar på situationen. Men till exempel inom EU-projektet för Hervanta ser man med tillförsikt på framtiden. Man tror inte att den positiva utvecklingen stannar upp på grund av att projekten avslutas.

Förstamajfirande på allaktivitetshuset gård i Hervanta.

Välmående i Hervanta

Hervanta kan med fog anses vara en stad i staden. Stadsdelen Hervanta i södra Tammerfors har lika många invånare som en medelstor stad i vårt land och skiljer sig från Tammerfors i övrigt speciellt på grund av en påtaglig tudelning. Å ena sidan finns det IT-kunnande på internationell toppnivå i Hervanta. Men å andra sidan är arbetslöshetsnivån och invandrarnas andel av befolkningen i Hervanta högre än i övriga delar av Tammerfors, och som en följd av detta är inkomstnivån delvis avsevärt lägre än övriga tammerforsares.

Av dessa orsaker ingår Hervanta fram till 2006 i Europeiska unionens mål 2-program med ett eget EU-program. Projektets syfte är att förbättra sysselsättningen och att minska tudelningen i Hervanta bland annat genom att bringa långtidsarbetslösa och missgynnade i närmare kontakt med högteknologin. Dessutom avser projektet att förstärka Hervantas attraktionskraft, fysiska miljö och sociala nätverk.

Av en mellanrapport som utvärderade de första åren under programperioden framgick att EU-finansieringens betydelse för projekten har varit avsevärd. Utan mål 2-programmet hade sex av tio projekt inte genomförts. Jukka Järvinen, som leder Hervantas EU-program, säger att Hervanta har dragit direkt nytta av EU och mål 2-programmet. Hervanta har utvecklats både som bostadsområde och som ett område för innovationer. Förutom finansiering har EU också öppnat möjligheter för nya samarbetsformer.

Järvinen vill inte spekulera om Hervanta skulle vara väsentligt annorlunda om inte Finland blivit medlem av EU, men säger att många utvecklingsprojekt har fått en puff framåt av EU. Tack vare projekten har man i Hervanta ansträngt sig lite extra och ett speciellt glädjeämne är att man fått med invånarna i arbetet för att utveckla stadsdelen. Mellanrapporten ger också en eloge åt det stora antalet samprojekt med företagsvärlden, eftersom detta har en stor betydelse för att förbättra sysselsättningen i området.

Framtiden efter 2006 är ännu öppen, men Järvinen tror att Hervanta nu har bättre förutsättningar att klara sig. Det sociala och humana kapitalet i stadsdelen har stärkts tack vare EU-projekten, och också efter att projekten avslutats vill man satsa på och förstärka de positiva effekterna av dem.

Text: Regioninformatör Outi Koskinen och informationsassist Raisa Räsänen, Europainformationen i Birkaland

Nästa vecka tankar från Österbotten.

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen

Följ oss