Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Mellersta Österbotten
Jordbruket har fortfarande en viktig ställning i Mellersta Österbotten, anser landskapsdirektören för Mellersta Österbottens förbund Altti Seikkula.
Inställningen till Finlands medlemskap i Europeiska unionen varierade mellan kommunerna i Mellersta Österbotten. Allmänt taget motsatte sig en majoritet av befolkningen EU-medlemskapet i folkomröstningen.
Landskapsdirektör Altti Seikkula vid Mellersta Österbottens förbund iakttog på nära håll Finlands historiska beslut vid tiden för medlemskapsförhandlingarna och folkomröstningen. Seikkula, som är från Mellersta Österbotten, arbetade då som specialmedarbetare för Finlands dåvarande statsminister Esko Aho, även han från Mellersta Österbotten.
”Också i Mellersta Österbotten var det många som tog kontakt med statsministern under medlemskapsförhandlingarna. Människor var oroade för jordbrukets framtid och för näringarna som är beroende av jordbruket på grund av den radikala och snabba förändringen. Priset på jordbruksprodukter sjönk till EU-ländernas nivå över en natt. Landskapet uppvisade både realistiska och orealistiska förhoppningar och rädslor inför medlemskapet”, berättar Seikkula.
På grund av händelserna under de föregående åren påverkade förutom jordbrukets och landsbygdens framtid även säkerhetspolitiken, Finlands samhörighet med väst och säkrandet av näringslivets konkurrenskraft och investeringsverksamhet människornas inställning till Finlands EU-medlemskap också i Mellersta Österbotten.
Motiverat val att höra till norra Finland
På grund av det geografiska läget hör landskapet Mellersta Österbotten till det stora området norra Finland när det gäller EU-finansieringen under nästa programperiod. Under den nuvarande programperioden har Karleby ekonomiska region tillhört västra Finlands mål 2-område medan Kaustby ekonomiska region har tillhört norra Finlands mål 1-område. Landskapet har under den pågående finansieringsperioden lyckats utnyttja så gott som alla regionala EU-program. De huvudsakliga finansieringskanalerna har varit målprogrammen samt programmen ALMA och Interreg. Mellersta Österbotten har dessutom genomfört många särskilda program (bland annat innovativa åtgärder, Life, Artikel 6 och Kultur 2000). ”Det pågick i ett skede en rätt livlig diskussion om huruvida hela Mellersta Österbotten skulle höra till norra Finlands stödområde, men man gjorde sedan ett medvetet val. Nu verkar valet vara motiverat”, konstaterar landskapsdirektören för Mellersta Österbottens förbund Altti Seikkula belåtet.
Mellersta Österbottens förbund inledde officiellt sin verksamhet som ny samkommun i början av 1994. Enligt den nya regionutvecklingslagen skulle landskapsförbunden svara för regionutvecklingen i stället för länsstyrelserna. Mellersta Österbottens förbund har numera 16 medlemskommuner, varav fyra är så kallade delmedlemmar.
Vid indelningen i ekonomiska regioner gick Mellersta Österbotten inte med i 5B-programmet för landsbygden som erbjöds i början av Finlands EU-medlemskap, utan ingick i programmen 1 och 6. Att gå med i programmen var ett viktigt mål.
”Den första programperioden var besvärlig, bland annat på grund av nya program och ett fel i beräkningen av LFA-kompensationsbidraget, men vi lärde oss så småningom. Till en början kunde vi inte fullständigt utnyttja alla möjligheter som EU-finansieringen erbjöd oss, men när vi fått mer erfarenhet har vi bättre kunnat dra nytta av finansieringsresurserna”, medger Seikkula.
Numera torde Mellersta Österbotten vara ett av de landskap i Finland som genomfört det största antalet EU-program. Det har varit möjligt tack vare samarbetsvilliga regionala myndigheter men också tack vare de företagsamma kommunerna i Mellersta Österbotten som ivrigt medverkat i programmen.
EU-finansierade projekt till nytta för hela landskapet
Jordbruket i Mellersta Österbotten har i nationell jämförelse klarat den strukturella förändringen som EU medfört relativt bra. Enligt Seikkula beror det på att jordbruksnäringen i Mellersta Österbotten fokuserat främst på mjölkboskapsskötsel och potatisodling som inte berörts av förändringarna i lika hög grad som andra jordbruksgrenar. En annan orsak är att utvecklingsanslagen styrts via landsbygdsstrategin till både jordbruket och landsbygdens utveckling.
EU-finansieringen har gett Mellersta Österbotten mycket. En stor mängd projekt har genomförts i landskapet under den senaste finansieringsperioden, allt från bioenergi- och pelletprojekt till internationellt studentutbyte.
”Bioenergin kommer tillsammans med den kemiska industrin att vara ett av de högprioriterade områdena i Mellersta Österbotten i framtiden. För att inte tala om Karleby högskolecampus, Mellersta Österbottens yrkeshögskolas och universitetscentrumets gemensamma projekt. Genom att satsa på kompetens och utbildning kan vi bättre utnyttja även TEKES-finansieringen. Vår förmåga att utnyttja den har varit beklagligt dålig”, säger landskapsdirektör Seikkula.
Framtiden ser ljus ut för landskapet Mellersta Österbotten inom ramen för Agenda 2007. Om allt går bra kan Mellersta Österbotten få cirka 25 % mer från strukturfonderna under den nya programperioden 2007-2013 än landskapet får i dag.
”I fortsättningen satsar vi allt mer på tillväxten i hela landskapet. Vi vill att hela landskapet skall klara sig, inte bara landskapscentrumet. Kommunerna är aktiva och intresserade av att locka till sig företag. Viktiga mål är att utveckla pälsnäringen och nya energiformer och att starta gruvprojekt.”
Text: regioninformatör Anna Tuomi, Europainformationen i Mellersta Österbotten.
Tidigare intervjuer i serien:
Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
Österbotten
Södra Österbotten
Norra Österbotten
Norra Savolax
