Nyheter 10.3.2006

Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Åland

Även Åland kan påverka Europeiska Unionens beslutsfattande. Detta sker bland annat i regionkommittén säger Ålands landskapsregerings minister för EU-frågor, Britt Lundberg.

Kastelholms slott, Ålands enda medeltida slott, har under århundradena
sett såväll Sveriges, Danmarks, Rysslands, Finlands, Ålands och nu även
EU:s flagga i det åländska öriket.
Bild: Europainformationen.

Åland var och är i en unik ställning jämfört med de andra delarna av landet när Finland och Åland 1994 röstade om medlemskap i Europeiska Unionen. Som ett autonomt område kunde nämligen Ålands Landskapsregering och Ålands folk välja att antingen ta del i integrationsprocessen med mål att bli medlem i EU tillsammans med Finland eller att Åland, i likhet med de danska självstyrande områdena Grönland och Färöarna, hade valt att stå utanför Europeiska unionen trots att Finland blev medlem.

Den 16 oktober 1994 ordnades en folkomröstning i Finland och på Åland om landet som helhet skulle ansluta sig till Europeiska Unionen. I hela landet röstade 57 % för att Finland skulle ansluta sig till unionen. Även på Åland fick ja sidan majoritet, dock endast med 51,9 %. Detta innebar dock inte automatiskt att Åland skulle ansluta sig till Europeiska Unionen tillsammans med Finland. Istället ordnades den 20 november 1994 ett andra EU-val endast på Åland. I det valet röstade en klar majoritet, 73,6 % för ett åländskt medlemskap i unionen.

Fast Åland fortfarande saknar en egen åländsk EU-parlamentariker har Åland ett visst inflytande i unionens beslutsfattande. Det sker delvis genom att Åland har en plats i EU:s regionalkommitté samt via en permanent specialrådgivarplats vid Finlands representation vid EU i Bryssel. Specialrådgivarens uppgift är att förmedla information till Åland och landskapsregeringen om arbetet vid EU:s institutioner samt att förmedla information och fakta om Åland till EU:s institutioner. Åland samarbetar även med riksmyndigheterna i EU frågor.

Åland har nu varit medlem av Europeiska unionen i tio år. Hur anser ni, Landskapsregeringens minister för EU-frågor Britt Lundberg, att dessa tio år varit för Ålands del?

Ålands tio år i EU har präglats av både mer och mindre positiva erfarenheter.

EMU samarbetet och den gemensamma valutan har lett till stabila och låga räntor. Studentutbyten, ömsesidiga erkännanden av examina och en gemensam arbetsmarknad har även möjliggjort en ökad rörlighet.

I och med att allt mer bestäms på en europeisk nivå, har Åland blivit mer beroende av samarbetet med Helsingfors. Detta ”självstyrelseläckage” har tillsammans med en upplevd detaljstyrning på EU-nivå lett till en frustration bland många ålänningar. Det upplevs även vara svårt att få småskaliga åländska lösningar att passa in bland EU:s storskaliga lösningar.

Åland har en plats i EU:s regionkommitté. Hur anser ni att Åland har fått från och kunnat bidra med i den här kommittén?

Eftersom regionkommitténs betänkanden endast är rådgivande fyller regionkommittén främst funktionen som en plattform för kontaktskapande. På så sätt ersätter den inte en plats i europaparlamentet, vilken skulle vara en kompensation för behörighetsöverföringen från Ålands lagting till EU:s institutioner.

Inom regionkommittén har det visat sig vara möjligt att få igenom flertalet ändringsförslag till kommitténs betänkanden. Detta visar på att det är möjligt att påverka.

Länsvapen av Åland.

Hur anser ni att Ålands förhållande till och roll i Europeiska unionen kommer att vara om tio år, alltså år 2016?

Om tio år hoppas jag att EU gått över till mer ramlagstiftning istället för dagens detaljstyrning. Detta skulle på ett helt annat sätt erkänna den mångfald som vi är lyckligt lottade att ha inom EU. Vidare hoppas jag att Åland då är representerad i Europaparlamentet och att vi nått en lösning gällande frågan om talerätt. Dessa åtgärder anser jag vara nödvändiga för att ålänningarna de facto skall kunna behålla sin självstyrelse inom den europeiska unionen.

Text och bild: Regioninformatör Kari Ruokola, Europainformationen på Åland.

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
Österbotten
Södra Österbotten
Norra Österbotten
Norra Savolax
Mellersta Österbotten