Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 2.5.2006

EU:s finansieringsram 2007-2013 väcker debatt

Europainformationens seminarieserie om finansieringsramarna har väckt livlig diskussion i landskapen.

Salmi anser att det viktiga är hur pengarna används och om de kan få något nytt till stånd.

I de finländska landskapen pågår för tillfället en diskussion om hur man bäst kan förbereda sig inför Europeiska unionens nya programperiod 2007-2013. Utrikesministeriets Europainformation har dragit sitt strå till stacken och bidragit till debatten genom att arrangera regionala seminarier som behandlat finansieringspaketets inverkan på Finland och landskapen. Finansieringsturnén är redan i full gång och har mottagits väl i de olika regionerna.

Specialsakkunnig för EU-ärenden Martti Salmi från statsrådets kansli har presenterat statens syn på bakgrunden till finansieringsbesluten. Tjänstemän vid landskapsförbunden och TE-centralerna har gett seminarierna lokalfärg.

En procent av budgeten

Martti Salmi har i sitt anförande hävdat att Finland klarade sig relativt bra i budgetförhandlingarna, även om medborgarna kan ha fått en annorlunda bild. Under den kommande programperioden utgör Finlands inbetalningar till EU-kassan cirka 1 650 miljoner euro per år, varav Finland får tillbaka cirka 1 250 miljoner euro.

– Finlands nettoavgifter har i år uppgått till cirka 150 miljoner euro. I fortsättningen är beloppet cirka 400 miljoner euro, vilket utgör en procent av den finska statens budget. Alla effekter av EU-medlemskapet går dock inte att mäta i pengar, utan man måste beakta den totala ekonomiska nyttan, påpekar Salmi.

I Bryssel pågår fortfarande förhandlingar om utvecklingsmedlen till den finländska landsbygden. Den öppna frågan är i vilken grad eventuella minskningar skall ersättas med nationella medel. Det har tvistats om cirka hundra miljoner euro.

EU:s totalbudget är i år 121 miljarder euro. Tyskland, Sverige och Nederländerna är fortfarande de största betalarna till EU-kassan. Den största nyttan har däremot de nya EU-länderna, framför allt Estland, Lettland och Litauen. Enligt Martti Salmi håller Finland på att bli en medelstor nettobetalare bland EU:s medlemsländer.

Utvecklingsdirektör Marja Koivula förde fram den lokala synvinkeln i Lahtis.

Regionala andelar

I Finland uppgår strukturfondernas finansiering under nästa programperiod 2007-2013 till cirka 1,5 miljarder euro. Det innebär en minskning på cirka 25 procent jämfört med föregående period.

Östra Finland får cirka 490 miljoner euro av de totala medlen, norra Finland cirka 360 miljoner euro, västra Finland cirka 190 miljoner euro och södra Finland cirka 184 miljoner euro. Socialfondens riksomfattande andel utgör däremot 193 miljoner euro.

Hela Finland hör till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Östra och norra Finland får specialfinansiering eftersom de är glest befolkade, storområdet östra Finland får dessutom stöd under en övergångsperiod. Även gränsöverskridande samarbete finansieras.

EU-finansieringen syftar till att utjämna regionala utvecklingsskillnader såväl i Europa som i Finland.

– Det väsentliga är hur pengarna används och om de kan få något nytt till stånd, konstaterar Martti Salmi.

Det är möjligt att kompensera det minskade stödet till de regionala programmen med stöd till ramprogrammet för den kraftigt växande forskningen och olika utbildningsprogram, förutsatt att det finns tillräckligt många bra projekt inom ramen för dessa. Tillsvidare har Finland klarat sig bra i konkurrensen om pengarna till dessa program, och Martti Salmi ser inga skäl till att det inte skulle vara så i fortsättningen också.

Inga mer pengar under jorden

Seminariet i Uleåborg behandlade den nya finansieringsramens inverkan på och betydelse för norra Finland och Norra Österbotten. Regionutvecklingschef Sirkka Kylmänen vid Norra Österbottens förbund lyfte fram tre skillnader mellan den pågående och den kommande stödperioden.

– Finland kommer att utgöra ett enda målområde, programmen kommer att finansieras genom en enda fond och de skall samordnas i landskapen, sade hon.

– Inom ramen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning kommer vi att satsa på forskning, innovation, skapande av nya arbetsplatser och anpassning till strukturell och ekonomisk förändring. Av finansieringen kommer 75 procent att gå till att främja tillväxt och sysselsättning enligt Lissabonstrategin, konstaterade Sirkka Kylmänen.

I Lahtis diskuterade man bland annat hurdana projekt som skall få stöd i framtiden.

I Lahtis fokuserade diskussionen på vilka projekt som skall få stöd i Päijänne-Tavastland i framtiden. Landskapen vet inte ännu exakt hur stora stödsummorna kommer att vara.

EU-finansieringen är bunden till de nationella instrumenten, det vill säga regioncentrumprogrammen och programmen för kompetenscentra, som har överensstämmande mål. Utvecklingsdirektör Marja Koivula vid Päijänne-Tavastlands förbund konstaterade att vägar, cykelvägar, båthamnar och ledningar inte längre omfattas av stöden. Myndigheternas egen verksamhet får inte heller längre stöd.

– Vi skall inte längre begrava pengarna under jorden, utan fokusera stödet på att höja utbildningsnivån enligt principen ”en lite bättre utbildning för alla”. I Päijänne-Tavastland ligger tyngdpunkten även på företag, innovationer och konkurrenskraft, konstaterade Marja Koivula.

Under våren håller Europainformationen ytterligare seminarier om finansieringsramarna i Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, S:t Michel och Rovaniemi.

Text och foto: regioninformatörerna Helena Kiiskinen och Sari Matinaho

Minister Manninens tal om den nya programperioden 2007-2013 (på finska)

Program inom ramen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning/IM (på finska)

Power point-presentation av Martti Salmi (på finska)

Finland exceptionellt stor nettobetalare till EU-budgeten 2005 (IM:s pressmeddelande 34/2006 på fins

Följ oss