Landskapen 10 år i Europeiska unionen – Egentliga Tavastland

”När Finland förberedde sig för EU-medlemskapet befann sig landskapet Tavastland, liksom övriga landet, i en djup lågkonjunktur”, minns regionutvecklingschef Hannu Saarinen vid Tavastlands förbund.

Landskapet är som ett Finland i miniatyr

Även om landskapet i övrigt följer de nationella trenderna noga slog lågkonjunkturen till senare i Egentliga Tavastland än i övriga landet – men desto hårdare. Arbetsplatser försvann från industrin och jordbrukarna motsatte sig kraftigt ett medlemskap då de var rädda om sitt levebröd. Fortfarande har man inte lyckats få tillbaka alla försvunna industriarbetsplatser, även om det i landskapet i dag finns flera arbetsplatser än före medlemskapet. Också jordbruket har genomlevt en kraftig strukturförändring, då antalet gårdar har minskat samtidigt som de blivit större.

I Tavastland hyste man stora förhoppningar om medlemskapet, precis som i övriga Finland. Människor hoppades att EU skulle ge ekonomin ett nytt lyft och erbjuda såväl näringslivet som enskilda medborgare nya möjligheter. Åtminstone en del av dessa förväntningar har infriats. Från att ha varit ett område med nettoutflyttning är Egentliga Tavastland i dag ett av vårt lands snabbast växande landskap.

Ett språng ut i det okända

Den första programperioden var i full gång när vi gick med i den. Programmen och projektarbetet var nya, och de första åren gick åt till att lära sig och utforma nya arbetssätt. Till en början kunde man eventuellt inte heller utnyttja alla möjligheter. Till en del berodde det på att hela landskapet inte omfattades av stöden: i början av medlemskapet var det endast Forssa ekonomiska region och tre kommuner i centrala Tavastland som blev 5b-målområden. För tillfället är hela landskapet mål 2-område och alla ekonomiska regioner har kunnat dra nytta av EU-stöden. Den nuvarande finansieringsperioden har gett vårt landskap en unik chans att utveckla regionen: med hjälp av mål 2-programmet har man lyckats bevara eller skapa mer än 5 000 arbetsplatser. Framför allt har företagen blivit aktivare under EU-medlemskapet och för tillfället kommer det in fler ansökningar än det är möjligt att finansiera.

Den nya generationens kultur- och kongresscentrum i Verkatehdas

Vid sidan om jordbruket är servicesektorn en hörnsten i landskapets ekonomi. Också Tavastehus har satsat kraftigt på den i och med att man börjat bygga ett kultur- och kongresscentrum i Verkatehdas. Projektet, som också väckt en hel del debatt, är det största byggprojektet inom kulturbranschen i Tavastehus historia, och ett enastående projekt också efter europeisk måttstock. Projektet kostar sammanlagt 27,7 miljoner euro, och det finansieras förutom av staden av EU, länsstyrelsen i Södra Finland och Tavastlands TE-central. För tillfället verkar bland annat Yle Radio Häme, Kulttuuritukku och medborgarinstitutet Vanajaveden opisto i området. Invid de nuvarande lokalerna skall en ny musik- och kongressal och ett filmcentrum stå klara i Verkatehdas år 2007. I slutet av decenniet väntas Verkatehdas locka cirka 500 000 personer årligen till olika kulturevenemang, festivaler och möten.

Medlemskapet har både för- och nackdelar

Saarinen anser att EU-medlemskapet definitivt varit positivt för regionerna. Den största förändringen är enligt Saarinen att EU gett landskapet mer bestämmanderätt över utvecklingsfrågor och beslutsfattande i allmänhet. Förbunden, TE-centralerna och andra aktörer är med och fattar beslut som berör landskapet och utarbetar regionala utvecklingsprogram. En positiv följd är även den goda samarbetsandan på regional nivå: myndigheter, företag och andra regionala aktörer har lärt sig förstå varandra och samarbeta för hela landskapets bästa. ”Andra positiva följder är bland annat tillförlitligheten som EU medfört, och den låga räntenivån, som man tidigare inte ens kunnat drömma om”, säger Saarinen. Men visst finns det nackdelar också: den berömda Brysselbyråkratin har orsakat frustration även i Tavastland. ”Men vi skall minnas att också nationella beslut har ett finger med i spelet”, påpekar Saarinen.

Förutom att Tavastland klarat sig bra nationellt har landskapet under EU-åren blivit mer känt också utanför vårt lands gränser. Tavastland har till exempel deltagit i några stora Via Baltica- och Interregprojekt, som gett en positiv och aktiv bild av vårt landskap. Dessutom har Egentliga Tavastland ett EU-kontor i Bryssel tillsammans med Päijänne-Tavastland och Östra Nyland. Kontoret förmedlar på ett utmärkt sätt information mellan landskapet och EU. ”Det är avsevärt lättare att skapa nätverk och kontakter med kontorets hjälp, och om jag fick bestämma skulle kontoret få fortsätta också under nästa finansieringsperiod”, konstaterar Saarinen.

Framtiden väcker frågor

Också denna gång förbereder man sig inför den nya programperioden i en oklar situation. För tillfället känner man endast till storleken på stödpaketet till hela södra Finland inom ramen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning, men det är ännu oklart hur pengarna skall fördelas inom storområdet. Sannolikt är dock att Tavastland i fortsättningen kommer att få avsevärt mindre stödpengar. ”Det kommer att bli en rejäl nedskärning, vi hade hoppats på lite mindre förluster”, medger Saarinen. Det nya landskapsprogrammet utarbetas dock i positiv anda, och meningen är att programmet skall vara färdigt i början av vintern.

Text: Tiina Järvelä, regioninformatör i Egentliga Tavastland

Serien Landskapen 10 år i Europeiska unionen började hösten 2005 och har nu gästat alla de finländska landskapen. Dessa tankar från Egentliga Tavastland sätter punkt för serien.

Tidigare intervjuer i serien:

Utrikesminister Erkki Tuomiojas synpunkter
Egentliga Finland
Mellersta Finland
Lappland
Satakunta
Norra Karelen
Södra Karelen
Södra Savolax
Päijänne-Tavastland
Östra Nyland
Nyland
Kymmenedalen
Birkaland
Österbotten
Södra Österbotten
Norra Österbotten
Norra Savolax
Mellersta Österbotten
Åland