Europakurs syftar till aktivare medborgarskap
Europakursen har i den nya läroplanen blivit en fördjupad gymnasiekurs som skolorna måste erbjuda. För eleverna är kursen dock fortfarande frivillig. Lektor Harri Päiväsaari vid gymnasiet Tampereen yhteiskoulun lukio har hållit Europakurser redan i ett decennium. Vid ett seminarium arrangerat av Europainformationen, riksdagen och Förbundet för lärarna i historia och samhällslära rf avslöjade han sitt recept för en lyckad kurs.
Många gymnasier i Birkaland arrangerar denna höst sin första Europakurs, medan Tampereen yhteiskoulun lukio i en eller annan form har arrangerat kursen sedan 1996. Kursen började som en klubb utanför skolan i syfte att erbjuda ungdomarna ett konkret mål: att delta i uttagningen till Europeiska ungdomsparlamentet EUP (European Youth Parliament, EYP). ”Medverkan i EUP-verksamheten har gett eleverna motivation ända från början”, berättade lektor Harri Päiväsaari för sina kolleger vid höstens första seminarium i serien ”Medborgarinflytande och Europeiska unionen” i Tammerfors. Klubbverksamheten har sedermera övergått i en fördjupad kurs i samhällslära, men EUP står fortfarande i centrum: Tammerforseleverna har haft stor framgång i proven och deltagit i möten bland annat i Paris. I år arrangerar Tammerforsskolan själv den nationella uttagningen, och lektor Päiväsaari låter sig inte nedslås ens av att provet olyckligtvis infaller under höstlovsveckan.
Mer än utantilläsning – aktivt lärande!
Hurdan är då enligt lektor Päiväsaari en bra Europakurs? En meningsfull Europakurs består inte enbart av utantilläsning eller föreläsningar – även om Päiväsaari givetvis anser att eleverna bör få tillräcklig grundläggande information om unionens struktur och verksamhet. Det första problemet som kursarrangören stöter på är den stora mängden information: det finns enorma mängder material om Europeiska unionen i otaliga källor – och nytt material produceras hela tiden. Under de första åren löste Tammerforsskolan problemet genom att använda Europainformationens publikationer som huvudsaklig informationskälla, särskilt Reijo Kemppinens bok ”Finland i Europeiska unionen”. De första egentliga läroböckerna för Europakursen utkom 2005.
Tampereen yhteiskoulun lukio har gjort Europakunskaperna mer levande förutom genom medverkan i EUP-verksamheten även genom att tävla i den årliga frågesporten Euromitta, som arrangeras av Europaparlamentets informationskontor i Finland, genom att besöka riksdagen och lyssna på gästföreläsare – till och med kommissionär Olli Rehn har föreläst på skolan. Päiväsaaris viktigaste tips till blivande Europakursledare är dock att de unga lär sig bäst genom att göra saker själv – bevaka medier, sammanställa portfolior, forska, skriva essäer och debattartiklar, diskutera och debattera. Lärarens främsta uppgift under Europakursen är att väcka intresse och ge klara synpunkter som hjälper eleverna att själva söka mer information som de kan bygga meningsfulla helheter av.
Landsspecifikt synsätt ger nya insikter
På Päiväsaaris kurser har elevernas största enskilda uppgift varit att samla ett informationspaket om ett medlemsland eller en grupp länder och presentera det för de övriga kursdeltagarna. Då eleverna sammanställer sin landpresentation tvingas de till exempel fundera på varför Finland ville ansluta sig till unionen, vilka hinder det eventuellt finns för ett turkiskt medlemskap eller vad som kan tänkas ligga bakom Storbritanniens EU-politik. Mer omfattande, mer eller mindre abstrakta teman och tvistefrågor i unionens politik – jordbrukspolitiken, de yttre förbindelserna, utvidgningen eller den ekonomiska politiken – verkar plötsligt mycket mer konkreta och kanske rentav begripliga då de betraktas ur medlemsländernas historiska, samhälleliga, demografiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska synvinklar.
Europakursen fostrar till internationalism och aktivt medborgarskap
I bästa fall har kursen enligt Päiväsaari haft en avsevärt positiv inverkan på eleverna: känslan av att lyckas och medverkan i EUP-verksamheten har stärkt elevernas självförtroende och medfört nya synvinklar – för att inte tala om alla internationella kontakter. Europakursen har enligt Päiväsaari åtminstone tre uppgifter: den stöder elevernas intresse för historia och samhällslära, den är en del av skolornas internationella fostran och den kan eventuellt för sin del även bidra till att fostra engagerade och aktiva medborgare.
Text: Maarit Pihlamies/Europainformationen i Birkaland
