Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 5.12.2006

Euromed väckte intresse i Tammerfors

Det öppna diskussionsmöte för allmänheten som Europainformationen i Birkaland arrangerade fredagen den 24 november kring Euromed-mötets teman lockade ett stort antal representanter för massmedierna och andra intresserade. Det var framför allt Mellanöstern, dialogen mellan kulturerna, utvecklingen av medborgarsamhället i arabländerna och de illegala invandrarna som kommer till EU som väckte diskussion.

Avdelningschef Aapo Pölhö, i bakgrunden journalisten Liisa Liimatainen. Foto: Europainformationen

Det finländska ordförandeskapet ger närområdessamarbetet fungerande lösningar och mer pengar

Avdelningschef Aapo Pölhö behandlade i sitt anförande EU-Medelhavssamarbetet under det finländska ordförandeskapet som kulminerar vid utrikesministermötet i Tammerfors den 27–28 november. Han berättade att man i Tammerfors bland annat diskuterar EU:s nya finansieringsinstrument för närområdessamarbetet (ENPI), som kombinerar två tidigare separata program, MEDA, som gällde Medelhavsregionen och TASIS, som var riktat till Östeuropa. Mer pengar reserveras samtidigt för samarbetet. När MEDA- och TACIS-programmens sammanlagda värde var cirka 8,3 miljarder euro, kommer det nu att finnas ungefär 11 miljarder euro att disponera.

Kriget i Libanon har enligt Pölhös åsikt påverkat förhandlingarna inom Barcelonaprocessen endast i fråga om stämningen mellan partnerländerna. Man har velat avskärma de politiska frågorna från det praktiska samarbetet. Även det så kallade ”Hamasproblemet”, det vill säga den palestinska myndighetens representation i förhandlingarna med EU har lösts genom att en särskild representant för president Abbas deltar i dessa och inte ministern som i regeringen ansvarar för de yttre förbindelserna.

Utrikesministermötet i Tammerfors föregicks av tre sektorministermöten: industriministrarnas möte på Rhodos, jämställdhetsministrarnas möte i Istanbul och miljöministrarnas möte i Kairo. En av de bärande tankarna i Barcelonaprocessen har enligt Pölhös åsikt varit att samla arabländerna och Israel kring samma bord för att diskutera också andra frågor än sådana som hör till politikens så kallade ”hårda kärna” det vill säga säkerhetspolitiska frågor.

Ett gränslöst Medelhav?

Specialforskare Tuomo Melasuo lyfte i sitt anförande fram Medelhavets historiska ställning mitt i Europa. Romfördraget ingicks just precis efter Suezkrisen och då Algeriet ännu var en del av Frankrike. Medelhavet utgjorde med andra ord ingen gräns för Europa, utan var en central del av världsdelen. Dialogen mellan kulturerna som ingår i Barcelonaprocessens ”delområde för de mänskliga kontakterna” är enligt Melasvuos åsikt en ”institutionaliserad ignorans”, där man tangerar kustländernas gemensamma kulturarv och historia. De faktiska skillnaderna i förhållande till den europeiska kulturen finns enligt hans åsikt först på andra sidan Indusfloden.

Journalisten Liisa Liimatainen påpekade att en viktig fråga i den ”dialogen mellan kulturerna” är vem som för denna dialog. En verklig dialog, där deltagarna är beredda att granska sina antaganden och göra ändringar, är inte alltid möjlig i länder, som saknar ett medborgarsamhälle eller där detta inte får verka fritt. Enligt Liimatainens åsikt är moskéerna ofta det enda forumet för en socialpolitisk diskussion i arabländerna.

Också forskaren Anitta Kynsilehto anlade ett praktiskt perspektiv på den kulturella dialogen i sitt anförande. Kynsilehto, som tog upp människornas rörlighet och flyttningsrörelsen i Medelhavsregionen, frågade om man överhuvudtaget kan tala om en dialog mellan kulturerna utan att människornas möjligheter att röra sig fritt underlättas. EU:s gränser är så hårt bevakade att det kan vara svårt för medborgare i partnerländerna i Medelhavsregionen att ens få visum till evenemang i Schengenområdet, vilka arrangeras av Anna Lindhs stiftelse som stödjer partnerskapet.

Text: Europainformationen i Birkaland / Maarit Pihlamies

Följ oss