Slovenien ansluter sig till euroområdet
Euron blir Sloveniens officiella valuta den 1 januari 2007. Av de tio länderna som anslöt sig till Europeiska unionen 2004 är Slovenien det första som inför euron. Samtidigt blir Slovenien det trettonde EU-landet att ta euron i bruk.
Euron ersätter den slovenska tolaren (SIT) som lagligt betalningsmedel. Tolarens låsta omräkningskurs mot euron är 239,640 SIT. Såväl tolar som euro är gångbara betalningsmedel i Slovenien den 1-14 januari 2007. Därefter duger endast euron som betalningsmedel.
Euromynten förnyas
Euromyntens valörsida är gemensam för alla medlemsländer. På valörsidan finns myntets valör och en karta som på en-, två- och femcentsmyntet visar Europa som en del av jordklotet. De större mynten visar EU:s femton medlemsstater. I och med unionens utvidgning har EU-kartan dock föråldrats, och skall nu ersättas med en karta över hela det geografiska Europa. Det nya motivet tas i bruk i början av 2007. De gamla mynten bevarar dock sitt värde och tas inte ur bruk.
Slovenska mynt med stormän och nationella symboler
Frånsidan av euromynten har ett nationellt motiv som väljs av varje lands centralbank. Den nationella sidan måste i alla fall innehålla myntets präglingsår och EU:s tolv stjärnor.
Den nationella sidan av Sloveniens euromynt är designad av Miljenko Licul, Maja Licul och Janez Boljka. Den nationella sidan av 2-euromyntet föreställer Sloveniens nationalskald France Pres^eren (1800-1849), som även anses vara en av romantikens främsta författare i Europa. Texten på myntet är ett utdrag ur Sloveniens nationalsång. 1-euromyntet föreställer den slovenska protestantiska kyrkans grundare Primoz^ Trubar (1508-1586), som skrev den första boken som någonsin trycktes på slovenska och befäste det slovenska språkets ställning. På myntet står det Stati inu obstati, ”stå och bestå”.
50-centsmyntet föreställer Sloveniens högsta berg Triglav (”trehövdad”) och Kräftans stjärnbild. Triglav finns även avbildat i Sloveniens vapen och flagga. På myntet står det Oj Triglav moj dom (Å Triglav, mitt hem). 20-centsmyntet visar två dansande lipizzanerhästar. Hästarna är kära nationella symboler. Österrike och Slovenien tvistade om deras ursprung då Slovenien offentliggjorde motiven för sina mynt.
Motivet för 10-centsmyntet är arkitekten Joz^e Plec^niks (1872-1957) ogenomförda plan för det slovenska parlamentet. På myntet står det Katedrala svobode, ”frihetens katedral”. 5-centsmyntet visar en såningsman ur Ivan Grohars (1867-1911) målning och 25 stjärnor (ett antal som samtidigt blir föråldrat). 2-centsmyntet visar kröningsstenen för de historiska furstarna av Kärnten som den ser ut i dag. På 1-centsmyntet finns en stork, som även varit motivet för 20-tolarsmyntet.
Myntverket i Finland präglar de slovenska euromynten.
Euron används även utanför EU-länderna
Euron används i alla medlemsländer som anslutit sig till EU före 2004 förutom i Storbritannien, Sverige och Danmark. Med stöd av ett avtal med EG används euron också i de europeiska lilleputtstaterna San Marino, Vatikanstaten och Monaco. Dessa länder kan till och med låta prägla sina egna euromynt med egna nationella motiv på frånsidan. Andorra, Montenegro och Kosovo använder euron utan formella överenskommelser, och länderna har åtminstone inte tills vidare präglat egna mynt.
Euron är i bruk även i flera utomeuropeiska regioner och på öar som antingen tillhör eller är nära associerade med ett euroland. Dessa är Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Pierre och Miquelon samt de franska sydliga och antarktiska områdena.
Alla länder som gick med i EU år 2004 är förpliktade att ansluta sig till euroområdet. De måste dock uppfylla en del konvergenskriterier när det gäller prisstabilitet, den långfristiga räntenivån, budgetunderskott och växelkursens stabilitet. Till exempel Estland och Litauen planerade ursprungligen att införa euron redan i slutet av 2006, men bland annat den alltför höga inflationen har tvingat dem att skjuta upp övergången till den gemensamma valutan åtminstone till 2008.
Euroländerna är bundna till stabilitetskriterier i enlighet med Maastrichtfördraget, och deras penningpolitik sköts av Europeiska centralbanken.
Text: Maarit Pihlamies/Europainformationen i Birkaland
s^ = s med ”hatten” (hacek)
c^ = c med ”hatten” (hacek)
z^ = z med ”hatten” (hacek)
