Bulgarien och Rumänien går med i EU 1.1.2007
Den femte utvidgningen av Europeiska unionen slutförs när Rumänien och Bulgarien blir medlemmar av unionen 1.1.2007. I och med de två nya medlemsländerna ökar antalet medlemsländer i EU från 25 till 27, och EU får 30 miljoner nya invånare.
I det första skedet av den femte utvidgningen anslöt sig tio medlemsländer – tio forna socialistländer samt den grekiska delen av Cypern och Malta – till unionen 1.5.2004. Rumäniens och Bulgariens anslutning är en del av den femte utvidgningen, eftersom beslutet om att inleda anslutningsförhandlingar med dessa 12 länder fattades samtidigt i Helsingfors under Finlands förra EU-ordförandeskap i december 1999.
Anslutningsfördraget undertecknades 25.4.2005, men därefter var det inte klart om länderna blir medlemmar av unionen i början av 2007 eller 2008. Kommissionens rapport den 26 september 2006 innebar i praktiken ett slutligt beslut i saken; länderna hade enligt rapporten gjort framsteg i genomförandet av EU:s regelverk. Efter det måste anslutningsfördraget ratificeras i samtliga medlemsstater. De tre sista länderna, Tyskland, Danmark och Frankrike, ratificerade fördraget i december.
Länderna skall inlämna en rapport före utgången av mars
EU får sina första medlemsstater, på vars medlemskap tillämpas villkorliga begränsningar, s.k. skyddsklausuler. Detta har inte skett tidigare.
Rumänien och Bulgarien uppfyller ännu inte alla villkor för ett EU-medlemskap, utan det finns brister bland annat i hur rättssystemet fungerar. Ländernas förmåga att administrera de EU-stöd som betalas dem är också ifrågasatt. Kommissionen uppmanar länderna att fortsätta arbetet för att lösa de återstående problemen.
EU inleder en uppföljning av reformen av rättsväsendet, korruptionen och den organiserade brottsligheten från och med 1.1.2007. Bulgarien och Rumänien är rapporteringsskyldiga och de skall publicera sina första rapporter senast 31.3.2007. Om rapporten visar att man inte gjort tillräckligt stora framsteg för att lösa problemen, kan skyddsklausulerna aktiveras. Detta betyder bl.a. att de direkta jordbruksstöd som man kommit överens om för länderna inte betalas till fullt belopp, utan de kan skäras ner ända till 25 procent av det överenskomna beloppet. Dessutom behöver inte de övriga EU-länderna erkänna domar och häktningsorder som utfärdats i Rumänien och Bulgarien.
EU är också bekymrat över livsmedelssäkerheten, om strukturstöden går fram och för Bulgariens del även över flygsäkerheten.
Unionen förenhetligas regionalt och blir mångsidigare språkligt och kulturellt
EU:s folkmängd ökar från 457 miljoner till 487 miljoner. Rumänien har 21 603 900 invånare, och landet blir därmed den sjunde folkrikaste staten i EU efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Polen. Bulgarien har 7 703 800 invånare.
När Rumänien och Bulgarien blir medlemmar ökar EU:s yta från 4 075 440 km2 till 4 424 820 km2 (eller med 8,6 %). Samtidigt förenhetligas EU:s geografiska område då ett enhetligt EU-territorium uppstår mellan Ungern och Grekland.
Antalet officiella EU-språk ökar från 20 till 22. I tolkcentralen i Bryssel och Strasbourg tillkommer ett femte romanskt och ett femte slaviskt språk. Men både rumänskan och bulgariskan har influerats av språken i balkanländerna och börjat påminna mer om varandra. De ingår i en språkgemenskap som också omfattar grekiskan och albanskan.
I ett europeiskt perspektiv är folkmusiken i Balkanområdet exceptionellt nyansrik, eftersom i den förenas influenser från både öst och väst.
I och med Bulgarien får EU sitt första officiella språk, som använder det kyrilliska alfabetet. När Bulgarien en dag börjar använda euron, måste man på sedlarna och mynten använda ett tredje alfabet utöver det latinska och grekiska.
Ungrarna i Rumänien får från och med januari använda sitt eget språk som officiellt EU-språk, eftersom Ungern redan är EU-medlem. Av Rumäniens 22,3 miljoner invånare talare merparten rumänska, men enligt folkräkningen 2002 talade 1 448 000 personer eller 6,5 % det största minoritetsspråket ungerska – proportionellt sett lika många som det finns svenskspråkiga i Finland. I den rumänska lagstiftningen har ungerskan inte status av ett officiellt statligt språk, men ungerskan är från förut ett officiellt EU-språk, så detta kan ändra språkförhållandena i Rumänien. Romani är det näst största minoritetsspråket.
I och med anslutningen ökar antalet romer i EU märkbart. I Rumänien finns uppskattningsvis 2–2,5 miljoner romer, i Bulgarien 450 000–800 000. Enligt Ethnologue talar 240 000 personer i Rumänien romani och i Bulgarien ungefär 190 000.
Antalet som hör till den ortodoxa kyrkan ökar betydligt, eftersom såväl Rumänien som Bulgarien är övervägande grekisk-ortodoxa. Före 2007 har det i Europeiska unionen funnits endast två i huvudsak grekisk-katolska medlemsländer: Grekland och Cypern, så i stället för tidigare 10 miljoner ortodoxa är antalet nu nästan 35 miljoner. I Rumänien är 86,7 % grekisk-ortodoxa, 4,7 % romersk-katolska och 3,7 % protestanter. I Bulgarien är 82,6 % grekisk-ortodoxa och 12,2 % islamer.
Antalet kommissionärer och parlamentsledamöter ökar
Antalet ledamöter i Europaparlamentet ökar temporärt från 732 till 786. När tio nya länder kom med i EU 1.5.2004, ökade antalet ledamöter för en tid från 626 till 788, tills de flesta gamla medlemsländernas kvoter skars ner i samband med valet i juni 2004 och antalet ledamöter blev 732 i två och ett halvt års tid. Nu får Rumänien 35 platser och Bulgarien 18. Antalet platser fastställs enligt folkmängden. I juni 2009 minskar de flesta gamla och nya medlemsländernas platsantal igen, då det sammanlagda antalet platser igen blir 732.
Antalet kommissionärer ökar från 25 till 27. De nya kommissionärerna är Rumäniens Leonard Orban och Bulgariens Meglena Kuneva. Den slovakiske EU-kommissionären Ján Figels område var ”utbildning, kultur och mångspråkighet” fram till slutet av november. När de nya kommissionärerna skulle få sina ansvarsområden delades Figels tjänst så att Orban fick ansvar för mångspråkigheten. Hittills har mångspråkigheten ur kommissionens perspektiv anknutit till de officiella språken och översättningsmängden. Det återstår att se om den nye kommissionären också kommer att koncentrera sig på de minoritetsspråk som saknar officiell EU-status.
Den cypriotiske kommissionären Markos Kyprianou representerade fram till november ”hälsa och konsumentskydd”, men hans ansvarsområde delades: han fortsätter som kommissionär för hälsofrågorna, medan Bulgariens Kuneva har hand om konsumentskyddet.
Fattigdom och rikedom
Länderna blir de fattigaste medlemsländerna i EU. Rumäniens bruttonationalprodukt per capita var 7 800 euro år 2005, Bulgariens 7 400 euro. I alla de övriga 25 medlemsländerna ligger BNP mellan 10 900 och 53 900 euro, lägst i Lettland och högst i Luxemburg, som är i en klass för sig. År 2005 hade inflationen i Rumänien sjunkit till 9,1 % och i Bulgarien till 5,0 % från rekordsiffrorna under tidigare år.
När Europeiska kommissionens representation i Finland i sin tidning Europa ville fästa läsarnas uppmärksamhet vid de bästa sidorna i Rumänien och Bulgarien nämnde den bl.a. de möjligheter marknaden ger och möjligheterna till investeringar, allsidiga resemål, folkmusiken, religionsvetaren Mircea Elidea, Bulgariens rosenolja och Rumäniens viner.
Bulgarien och Romanien blir EU-medlemmar, infoblad 8b/2006
Hur förhandlingarna om EU-medlemskap framskrider, infoblad 6b/2006
