50 år av samarbete – EU:s utmaningar i dag och i framtiden
Europainformationen arrangerar diskussioner runtom i Finland i samband med Romfördragets 50-årsjubileum. De första diskussionerna hölls i Åbo den 27 mars och i Tammerfors den 28 mars. Trots evenemangens historiska bakgrund gled diskussionerna in på Europeiska unionens aktuella utmaningar och framtidsvisioner.
Den 25 mars hade det gått 50 år sedan Romfördraget undertecknades. Genom fördraget upprättade Frankrike, Västtyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Italien Europeiska ekonomiska gemenskapen, som beredde vägen för en större integration i Europa.
”Romfördraget har genomlevt många olika förändringar, men har ändå fungerat väl”, konstaterade chefen för kommissionens representation i Finland Antti Peltomäki, som framförde en hälsning från kommissionen både i Åbo och i Tammerfors.
Den inre marknaden utgör fortfarande kärnan i EU
Europeiska unionens historiska kärna utgörs av de så kallade fyra friheterna, som har möjliggjort fri rörlighet för personer och fri handel inom unionen. Enligt Peltomäki är detta fortfarande den viktigaste och mest väsentliga aspekten av Europa. Efter att den inre marknaden upprättades har många andra samhällsområden inkluderats i unionssamarbetet, vilket delvis lett till ett överflöd av integration. EU:s roll har även ifrågasatts.
Det viktigaste vore nu enligt Peltomäki att noga begrunda unionens handlingsutrymme och hur de 27 medlemsländerna kunde utgöra ett mer enat EU. Omarbetningen av det konstitutionella fördraget kräver politiskt mod att gå förbi de svåra frågorna för att kunna åstadkomma ett fördrag som binder alla parter.
Konkurrenskraften och det sociala Europa
Professor Tapio Raunio vid Tammerfors universitet förutspådde att unionen om tio år befinner sig i stort sett där den är i dag. Principen om enhällighet i unionens beslutsfattande bromsar antagandet av stora reformer. En viktig fråga är enligt Raunio om EU borde fokusera mer på ekonomiska frågor och bättre konkurrenskraft eller sträva efter balans med den sociala modellen.
Europa har nått en ideologisk balans mellan högern och vänstern: högern driver den inre marknaden framåt och vänstern betonar miljön, sysselsättningen och socialpolitiken. Ändå anser Raunio inte att den europeiska sociala modellen är en självklarhet. Europa består av många slags välfärdsstater, inte av en enda modell. Unionen kommer inte heller att öka sina utgifter, alltså kommer medlemsländerna fortfarande att ansvara för välfärdsstaten. Europeiska unionen kan alltså inte få skulden om någon medlemsstat försvagar den sociala tryggheten.
Utvidgningen en lösning på det åldrande Europa
Seminariet i Tammerfors inleddes av Rosa Meriläinen, som ansåg att EU är ett viktigt redskap för att förbättra världen. Att öppna gränser och stärka det gemensamma beslutsfattandet är viktiga steg i kampen mot lokalpatriotism. Enligt Meriläinen skulle också ett turkiskt EU-medlemskap göra unionen mer öppen och mångkulturell. Det stora antalet barn i Turkiet skulle å sin sida bidra till att vända den europeiska befolkningspyramiden rätt.
Även om utvidgningen ofta setts som ett hinder för ett djupare europeiskt samarbete ansåg panelen i Tammerfors att det fortfarande är av största vikt för Europas framtid att dörren öppnas för andra länder.
Framsteg på många områden
Docent Tuomo Melasuo vid freds- och konfliktforskningsinstitutet vid Tammerfors universitet nämnde Barcelonaprocessen som uppstått ur EU:s Medelhavspolitik som ett exempel på fruktbart samarbete: mycket har åstadkommits på gräsrotsnivå och utvecklingen har gått framåt.
Ledande häradsåklagaren i Åbo Antti Pihlajamäki konstaterade att korruptionen i Europa är relativt låg med alla mått mätt, även om skillnaderna är stora mellan situationen i de olika medlemsländerna.
Vice verkställande direktören, docent Sampsa Saralehto vid Helsingforsregionens handelskammare redogjorde vid Åboseminariet för EU-medlemskapets positiva effekter för Finland: EU har påverkat den allmänna ekonomiska utvecklingen, räntenivån, handelsmöjligheter, prisstabilitet och en fungerande konkurrens i EU.
Mot federation eller splittring?
Tapio Raunio anser att Europeiska unionen har fyllt sin grundläggande uppgift: Europa är fredligare, säkrare och rikare än någonsin. Han tror inte att EU kommer att splittras eftersom denna grundidé är allmänt accepterad. Unionen har ändå inte många anhängare – det är svårt att bli entusiastisk över EU!
Filosofen Tuomas Nevanlinna höll med honom i sitt resonemang kring Europeiska unionens karisma vid seminariet i Tammerfors. EU passar inte in i mönstret för en traditionell karismatisk folkrörelse. Den europeiska integrationen började inte som en glöd som senare utvecklades till rutin och regler utan snarare tvärtom. EU har visserligen haft en stor vision, men dess anhängare har motiverat sin åsikt med rationella argument. EU skulle därför enligt Nevanlinna behöva en större dragningskraft.
Publiken ställde frågor om en eventuell federation. Tuomas Nevanlinna anser att Europeiska unionen redan är ett slags federation utan att vara en federation. Enligt Nevanlinna finns det många sätt att bilda en federation och ordna relationerna mellan centralförvaltningen och medlemsstaterna. Också Rosa Meriläinen tyckte att unionen kunde vara en helt unik federation.
Mer evenemang
och i Europainformationens kalender.
Text: Europainformationen i Birkaland och Egentliga Finland
Foto: Europainformationen i Egentliga Tavastland och Egentliga Finland
