Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 29.5.2007

Orsaker till finländarnas svaga EU-intresse söktes

Gurkdirektivet, medias ansvar och EU-elitens fjärmande från folket lyftes fram vid paneldiskussionen gällande EU: s anspråkslösa popularitet i Finland, som ordnades i riksdagens infocentrum den 14 maj.

Olli Kivinen (t.v.) och Thomas Wallgren funderar bl.a. över mediernas roll som medlare av EU-bilden. Bild: Henna Könkkölä/Europainformationen

Europainformationen i Nyland och Europeiska kommissionens representation i Finland ordnade tillsammans paneldiskussionen ”EU- vän eller fiende? Den offentliga debatten om EU i Finland”. Lektor i kommunikationslära Tuomo Mörä öppnade upp diskussionen genom att visa hur understödet för EU ser ut i olika länder. Finland hör till de länder i EU där stödet för unionen är som lägst. Enligt den senaste Eurobarometern anser 39 procent av medborgarna att Finlands EU-medlemskap är en bra sak.

Mörä använde sig av EVA: s forskning, som publicerades förra året, för att förklara finländarnas lama understöd för EU. Ur EVA: s forskning framgår det bl.a. att byråkratin i EU, det oklara systemet för beslutsfattande, medlemsländernas nationella själviskhet och medborgarnas knappa påverkningsmöjligheter i EU är orsaker till det svaga understödet för unionen.

Det största problemet är ändå, enligt Mörä, klyftan mellan EU-institutionerna och medborgarna. Av denna anledning är EU heller inte intressant, menade Mörä.

Ingen idé att stirra sig blind på opinionsundersökningar

Kolumnisten Olli Kivinen vid Helsingin Sanomat varnade oss för att ge allt för stor vikt åt opinionsundersökningar. Enligt Kivinen kan vi mycket väl få liknande resultat om vi frågar finländarna om deras förhållande till staten. Verksamhetsledaren för Europa i Finland rf., Lauri Tierala, höll med om detta och jämförde situationen med att t.ex. mäta understödet för FN eller någon annan internationell organisation.

Antti Peltomäki från Europeiska kommissionens representation menade att det knappast är relevant att fråga sig huruvida man gillar EU eller inte. Viktigare är att fråga sig vad man förväntar sig av EU och att vara delaktig i beslutsfattandet.

Medierna skapar innebörden

Olli Kivinen, som själv har en bakgrund som journalist, såg att det finns ett problem i hur media väljer att lyfta fram Europeiska unionen. Kivinen menade att diskussionen kring gurkdirektiv och EU: s förbud mot att grilla eller förbudet gällande tjäran är skräckexempel som media tyvärr ganska ofta väljer att lyfta fram.

Lektorn Tuomo Mörä ansåg att media inte bär huvudansvaret för EU: s understödssiffror i Finland. Medierna fungerar enligt samma principer i hela västvärlden, men ändå finns det stora skillnader i understödet för EU. Publiken önskade att media även skulle skriva om det goda som EU trots allt åstadkommer.

Filosofie docent Thomas Wallgren, som i panelen företrädde organisationen Vaihtoehto EU: lle, oroade sig för medborgarnas svaga stöd för EU. Enligt honom finns det risk för att unionen upplöses ifall stödet för den inte ökar. Den eventuella nya versionen av det konstitutionella fördraget kommer ytterligare att öka klyftan mellan eliten och medborgarna ifall fördraget godkänns utan samverkan med medborgarna.

Medborgarna bör delta i beslutsfattandet

Wallgren önskade att medborgarna skulle involveras i förberedelserna för ett nytt fördrag genom att i direkta folkval välja konventets representanter, som i sin tur skulle förbereda ett nytt fördrag. Därefter skulle dessutom en folkomröstning om fördraget ordnas i samtliga EU-medlemsländer. Lauri Tierala som företräder det EU-positiva Europa i Finland, ansåg även han att det kunde vara en god idé att öppet förbereda ett nytt fördrag.

Ur publiken påpekades att EU visar upp sig som ett elitens projekt, även om så inte är fallet. Det här kunde media påverka. Kivinen försvarade avslutningsvis medierna genom att peka på att de finska medierna verkligen behandlar en mängd olika EU-frågor; t.ex. har de nya medlemsländerna presenterats mycket ingående.

Diskussionstillfället utgjorde en del i serien av publiktillfällen, som Europainformationen ordnar med anledning av Romfördragets jubileumsår.

Text: Hanna Päivärinta/Europainformationen i Nyland

Följ oss