Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 15.10.2007

Romfördraget firar 50-årsjubileum

Europeiska unionen föddes för att tillräckligt många människor närde en gemensam dröm: att göra Europa till en fredens hemvist, där ekonomin går framåt och ger ökat välstånd för européerna. De två tunga och förödande krigen i Europa hade skapat en stark vilja hos människorna att åstadkomma en bestående fred i området. Uttrycket ”Europas förenta stater” förekom i många tal, bl.a. lade Winston Churchill fram ett sådant förslag – självfallet utan Storbritannien.

Romfördraget undertecknades i Rom 25.3.1957. Bild: Europeiska gemenskaperna

Fem år efter andra världskrigets slut tog den franske affärs- och ämbetsmannen Jean Monnet kontakt med sitt lands utrikesminister, Robert Schumann, och berättade att han hade en kungstanke: Frankrike och Tyskland bör slå ihop sina kol- och ståltillgångar. Denna kontakt ledde fram till att sex länder, först med Parisfördraget 1951, grundade Europeiska kol- och stålgemenskapen och 1957 med Romfördraget Europeiska ekonomiska gemenskapen. År 1967 sammanslogs de grundläggande fördragen och EG eller Europeiska gemenskaperna uppstod. Dagens Europeiska union skapades slutligen genom Maastrichtfördraget som trädde i kraft 1993.

Romfördragen är egentligen två. Med det ena grundades Europeiska ekonomiska gemenskapen och med det andra Euratom eller Europeiska atomenergigemenskapen, som har till uppgift att övervaka och främja en fredlig användning av och forskning kring atomenergin. Euratomfördraget har dock aldrig lett fram till några mer betydelsefulla resultat.

Fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen gällde en tullunion, ur vilken den europeiska inre marknaden sedermera växte fram. Romfördraget innehöll redan en gemensam jordbrukspolitik och handelspolitik och en tanke om en inre marknad med fyra friheter: fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital inom samtliga medlemsländer. Om man vill vara exakt, talades det ursprungligen om arbetskraftens fria rörlighet, men rätt snabbt utvidgades denna till att omfatta alla medborgare.

I Romfördraget ingick också gemensamma, övernationella förvaltningsorgan. Man uppställde som mål en verksamhet som grundades på bindande rättsliga regler och oavhängiga institutioner. Det måste dock medges att under de två första årtiondena gjordes framsteg främst vad gällde handelstullar och jordbruket. I synnerhet 1970-talet var ett dystert decennium i Europa: oljekrisen orsakade konkurser och massarbetslöshet. Utvecklingen av den ekonomiska gemenskapens inre marknad gick trögt.

Men utvecklingen tog fart när Jacques Delors blev ordförande för Europeiska kommissionen. Han föreslog 1986 att det var hög tid att på allvar genomföra det som man hade kommit överens om i Romfördraget, dvs. att öppna gränserna och låta människor, varor, tjänster och kapital röra sig fritt. Delors fick medlemsstaterna att godkänna en plan, som förutom ett mål också innehöll en tidsgräns: den inre marknaden öppnas senast 1.1.1993. Man kunde genomföra planen och öppna den inre marknaden, i alla fall till största delen.

Romfördragetsjubileumslogotyp

I dag, 50 år efter att Romfördraget undertecknades, reser många av oss, utan att dess närmare fundera på det, till andra EU-länder för att studera, arbeta, driva egna företag eller njuta sitt otium som pensionär. Vi reser både i arbete och studier inom hela gemenskapen, betalar våra inköp med samma pengar inom ett stort område och köper det vi vill ha där det passar oss bäst. Vi lever på den inre marknaden.

Även om vi är av olika åsikt om i vilken riktning Europeiska unionen ska utvecklas; om vi föredrar ett närmare eller lösare samarbete inom unionen, eller om vi understöder ett ökat eller minskat övernationellt samarbete eller status quo, är ett dock säkert: grunden för dagens EU är den struktur som grundarna av gemenskapen skisserade upp i Romfördraget.

Men även under Romfördragets jubileumsår bör vi komma ihåg att de framtida utmaningarna kräver av oss – dagens européer – samma förmåga till nytänkande som de personer hade som ingick Romfördraget för femtio år sedan. Stora utmaningar, som måste få en lösning och som framgångsrikt kan hanteras endast med samarbete, ligger framför oss. Dessa utmaningar är bl.a. klimatets uppvärmning, nedsmutsningen av vår livsmiljö, en nedmontering av unionens byråkrati och en förnyelse av förvaltningen. Det finns arbete nog för en ny 50-årsperiod!

Leena Halonen, regioninformatör, Europainformationen i Kymmenedalen, Kouvola Anneli Nevalainen, regioninformatör, Europainformationen i Södra Karelen, Villmanstrand

Webbplatsen för Romfördragets jubileumsår

 

 

Följ oss