Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 25.10.2007

EU:s stats- och regeringschefer godkände reformfördraget

Statsminister Matti Vanhanen (till vänster) och Europaminister Astrid Thors (till höger) representerade Finland i Lissabon. Foto: Europeiska unionens råd

EU:s stats- och regeringschefer, som sammanträdde den 18 och 19 oktober i Lissabon, har godkänt EU:s reformfördrag. Fördraget ska förenkla och förtydliga beslutsfattandet i unionen. Fördraget ändrar institutionernas roller, uppgifter och sammansättningar så att de motsvarar behoven i en utvidgad union.

Fördraget ska skrivas under i december 2007. Därefter ska det godkännas i varje medlemsstat enligt ländernas egna konstitutionella bestämmelser. I en del av medlemsstaterna ordnas folkomröstning om godkännandet av reformfördraget. Det är tänkt att fördraget träder i kraft 2009.

Förändringar i reformfördraget

Unionens beslutsfattande blir effektivare

De beslut som rådet fattar med kvalificerad majoritet ökar avsevärt, när nya politikområden kommer att omfattas av beslut med kvalificerad majoritet. Detta gäller också rättsliga och inrikes frågor.

Storbritannien har reserverat rätten att stanna utanför detta effektiverade samarbete i rättsliga, inrikes och sociala frågor.

Reform av medlemsländernas rösträtt

EU-länderna röstar enligt de nuvarande bestämmelserna i Nicefördraget fram till 2014. Då EU fattar beslut på sådana områden där kvalificerad majoritet ska tillämpas krävs därefter en kvalificerad majoritet som motsvarar 55 % av medlemsstaterna och 65 % av unionens befolkning. Medlemsstater av Finlands storlek bibehåller proportionellt sett sin betydelse.

De nuvarande röstningsreglerna kan dock tillämpas fram till våren 2017, om någon medlemsstat så kräver.

Antalet kommissionärer minskar

Varje medlemsstat har en egen kommissionär fram till 2014. Efter det minskas Europeiska kommissionens sammansättning så att antalet medlemmar i kommissionen är två tredjedelar av antalet medlemsstater. Beslutet försvagar inte de små medlemsstaternas ställning eftersom ledamöterna i kommissionen enligt reformfördraget utses enligt ett jämlikt rotationssystem mellan medlemsstaterna oberoende av staternas storlek.

Europaparlamentets makt ökar

Parlamentets inflytande i EU:s lagstiftningsarbete ökar. Medbeslutandeförfarandet blir ordinarie lagstiftningsförfarande, vilket betyder att Europaparlamentet och rådet är likvärdiga lagstiftare. Europaparlaments makt som utövare av budgetmakten ökar likaså.

Det maximala antalet ledamöter i parlamentet kommer i fortsättningen att vara 751. Finland har från och med valet 2009 13 platser i stället för nuvarande 14.

De nationella parlamentens ställning förstärks

De nationella parlamentens möjlighet att påverka unionens beslutsfattande förstärks i och med reformen. De nationella parlamenten kan avbryta en reform som kommissionen driver, om de anser att beslut i frågan ankommer på medlemsländerna. För att de nationella parlamenten ska kunna använda detta s.k. ”röda kort” krävs det 55 % av medlemsländerna eller enkel majoritet i Europaparlamentet.

Eftersom riksdagen i Finland deltar i beslutsfattandet kring EU-ärenden även annars, har man ansett att denna ändring främst kompletterar redan befintliga arrangemang, som grundar sig på Finlands grundlag.

EU får status som juridisk person

Genom det nya fördraget får unionen status som juridisk person. Detta innebär att unionen kan påta sig och få rättigheter och skyldigheter i internationella avtal. Samtidigt förverkligas en långvarig målsättning för Finland, dvs. att EU ansluter sig till Europeiska människorättskonventionen. Unionen har inte tidigare haft befogenhet att tillträda konventionen.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna

Med tanke på medborgarnas rättssäkerhet är det faktum att unionens stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande den mest betydande reformen. Stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställer medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter. Unionens institutioner ska följa dessa principer. Samma skyldigheter gäller för medlemsstaterna då dessa tillämpar unionens rätt.

Man har kommit överens om undantagsarrangemang för Storbritannien och Polen, enligt vilka bestämmelserna i stadgan om de grundläggande rättigheterna inte tillämpas på dessa länders nationella myndigheters verksamhet.

EU:s nya befattningar

Genom det nya fördraget blir Europeiska rådet, som består av EU:s stats- och regeringschefer, och som bestämmer om de stora riktlinjerna för unionens verksamhet, officiellt en av unionens institutioner. Europeiska rådet får en permanent ordförande, en s.k. president, som väljs för två och ett halvt år i sänder.

En annan ny befattning är EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, som ansvarar för unionens yttre förbindelser och företräder unionen på den internationella arenan. Den höge representanten kommer att arbeta vid både kommissionen och rådet, eftersom båda har en roll inom området för unionens yttre förbindelser.

Ordförandeskapet i rådet bibehålls tills vidare som nu, dvs. varje medlemsstat sköter ordförandeskapet i tur och ordning under sex månader.

Medborgarinitiativ

Som en ny metod att påverka har man till reformfördraget fogat ett medborgarinitiativ. Förutsättningen är att minst en miljon medborgare från de olika medlemsstaterna undertecknar initiativet.

EU-länderna godkände reformfördraget (Statsrådets pressmeddelande 19.10.2007)

Reformfördraget

Följ oss