Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 7.11.2007

Även Åland beslutar om EU:s reformfördrag

Innan det nya reformfördraget kan tas i bruk måste det ratificeras i samtliga medlemsländer. För Finlands del innebär det att fördraget måste godkännas två gånger. Fördraget måste nämligen godkännas av både Finlands riksdag och Ålands lagting.

I Finland kan ratificeringen göras när riksdagen har godkänt fördraget. Dessutom måste Ålands lagting godkänna ikraftsättandet av fördraget för att fördraget ska träda i kraft i landskapet även till de delar var Ålands lagting har lagstiftningsrätt.

Landskapet Åland utgör ett autonomt landskap som trots sin ringa befolkningsmängd (27 000 invånare) åtnjuter ett omfattande självstyre. Berörande den lagstiftningsdel var Ålands lagting (=det åländska parlamentet) har lagstiftningsrätt är lagtinget ett med Finlands riksdag jämställt lagstiftande organ.

Vad händer om Åland röstar nej?

Vad innebär det om Ålands lagting väljer att rösta emot det nya reformfördraget? Innebär det att Finland inte kan ratificera fördraget?

I princip inte. Finlands riksdags grundlagsutskott har slagit fast att Finlands riksdag kan fatta beslut i frågan för hela det övriga Finlands del, förutom Åland. Ålands lagting ansvarar för de åländska lösningarna i frågan.

Dock innebär det att Finlands statsmakt, i en situation var Ålands lagting skulle välja att rösta nej till reformfördraget inte, i alla fall till alla delar, kunde garantera att fördraget till fullo träder i kraft i landskapet. Situationen skulle juridiskt och politiskt vara problematisk för samtliga berörda parter.

Åland röstade också om EU-medlemskapet

Ålands autonoma ställning märktes till exempel vid folkomröstningen om Finlands anslutning till EU år 1994. Eftersom Åland hade möjligheten att välja att stanna utanför unionen, även om Finland valde att gå med, innebar beslutsprocessen om medlemskap för Ålands del två folkomröstningar.

I den första folkomröstningen, den 16 oktober 1994, röstade ålänningarna tillsammans med alla övriga finländare om Finlands anslutning. I hela landet röstade 57,0 procent för ett medlemskap, medan endast 51,9 procent av ålänningarna röstade ja.

För Ålands del var saken dock inte ännu klar, utan nu behövdes en andra folkomröstning som bara ordnades på Åland och var ålänningarna fick rösta om Åland skulle välja Finlands väg eller inte. Den andra folkomröstningen hölls den 20 november (efter att både Finland och Sverige hade röstat ja för en anslutning). I den andra folkomröstningen var understödet för ett åländskt medlemskap i unionen överväldigande och ja-sidan fick 73,6 procent av rösterna.

Den 2 december röstade ännu Ålands lagting om frågan. Medlemskapet stöddes av 26 av lagtingets 30 lagtingsledamöter och därmed var saken klar och Åland kunde ansluta sig till Europeiska unionen tillsammans med Finland den 1 januari 1995.

Ålands lagting har senare gett sitt godkännande även för Amsterdam- och Nicefördragen och måste nu även ge sitt godkännande för det kommande reformfördraget för att det ska kunna träda i kraft på Åland.

Text och bild: Kari Ruokola, Europainformationens regioninformatör på Åland

Åland Kort & Gott

EU:s fördragsreform

Följ oss