Europeiska året 2008 betonar vikten av interkulturell dialog i vardagen
Europeiska unionen har utsett nästa år till det europeiska året för interkulturell dialog. Syftet är att främja interkulturell dialog och betona dess vikt i det dagliga livet.
Europaåret består av såväl nationella som alleuropeiska projekt. Varje medlemsland har en nationell strategi för året. I Finland är syftet att uppmuntra till interkulturell dialog bland annat med hjälp av konst och kultur. En särskild utmaning är strävan efter att få Europaåret med i vardagen och bland allmänheten. Å andra sidan förekommer dialogen redan dagligen till exempel på daghem, i skolor och på många arbetsplatser.
Statens konstmuseum samordnar Europaåret i Finland
Statens konstmuseum samordnar Europaårets projekt i Finland. Specialsakkunnig Ulla Nyberg berättade vid Europainformationens informationsmöten i Åbo och Tammerfors att syftet är att göra Europaåret till en del av mänskornas vardag i stället för att enbart dela ut en massa material. Avsikten är att koppla året till existerande verksamhet, evenemang, nätverk och aktörer.
"I slutet av Europaåret ska vi ordna en möjlighet till omfattande utbyte av goda erfarenheter och god praxis inom interkulturell dialog. Vi hoppas att Europaårets partnerskapsnätverk ska fortsätta arbeta också efter 2008", berättade Nyberg.
Också Europeiska unionen strävar efter att göra interkulturell dialog till ett ständigt tema på EU:s dagordning och kanske ge den ett eget finansieringsprogram. Temaåret är ett första steg på denna väg.
Konstverkstäder och konstnärsbesök
I Finland är syftet att betona barnens och ungdomarnas roll i Europaårsprojekten. Det finns därför planer på att producera undervisningsmaterial och arrangera olika konstverkstäder och konstnärsbesök för den unga publiken. Nationella Europaårsambassadörer ska dessutom öka temaårets synlighet.
Mångkulturell tårta eller gränslöshet?
Olli Löytty, forskare vid Tammerfors universitet och medlem i Finlands nationella kommitté för Europaåret, funderade vid informationsmötet i Tammerfors på vad kulturell mångfald innebär.
Han ifrågasatte tanken om att "skära upp" kulturerna i egna, separata fack. Det leder enligt Löytty till en situation där invandrare för evigt stämplas som representanter för en invandrarkultur i stället för att bli accepterade som finländare. I verkligheten är en global gränslöshet redan verklighet och kulturer blandade med varandra.
Också museivärlden behöver interkulturell växelverkan
Museilektor Minna Hautio anser att finländska museer genomgår en förändring.
"Kundkretsen ändras. Alla besökare känner inte längre till de historier och symboler som majoritetsbefolkningen känner igen. Invandrare känner till exempel inte alltid till finländsk historia eller den lokala kulturen. De förstår således inte betydelser som andra känner igen", berättade Hautio, som arbetar på Åbomuseet Aboa Vetus & Ars Nova.
På museer runtom i Europa har man vaknat till insikt om betydelsen av interkulturell dialog. I Storbritannien och i synnerhet i Sverige har frågan varit aktuell redan länge. Förändringen är på väg också till Finland. Museerna i Åbo ska hedra det kommande Europaåret med ett gemensamt projekt, som kulminerar i ett evenemang för allmänheten som pågår i två dagar i april.
"Vi behöver dialog och respons också från dem som inte tillhör majoritetsbefolkningen. Ett museum kan i bästa fall erbjuda och förmedla information via upplevelser till alla besökare oavsett bakgrund", sammanfattade museilektor Minna Hautio.
Europaårets nationella webbplats öppnas i december.
Text: Europainformationen i Birkaland och Egentliga Finland
