Informationsmöte i Lahtis: EU-finansiering av kultur från många olika källor

Vid en information som ordnades i Lahtis i början av november dryftades de möjligheter EU-programmen erbjuder för finansiering av kultur. Evenemanget som hölls i Lahtis vetenskaps- och företagspark arrangerades av Päijät-Häme förbund, Tavastlands förbund, Östra Nylands förbund, Lahtis stads EU-projektrådgivning och Europainformationen vid utrikesministeriet.

Fortsatt finansiering ur strukturfonderna

Projektkoordinator Heini Moisio från Lahtis stads bildningsväsende, som var ordförande för evenemanget, berättade om landskapets styrkeområden ur kulturens perspektiv och om Lahtis fleråriga kulturstrategi. Informationen om finansieringsmöjligheterna inom det kulturella området fick ett gott mottagande.

Utvecklingsdirektör Marja Koivula från Päijät-Häme förbund berättade att trots att EU-finansieringen halverats i Päijänne-Tavastland jämfört med den föregående perioden och programmens innehåll ändrats, kan man fortfarande söka finansiering ur strukturfonderna för projekt med anknytning till kulturen. Finansiering söks beroende på situationen från landskapsförbundet, TE-centralen eller länsstyrelsen.

Sju landskap är med i södra Finlands nya program för konkurrenskraft och sysselsättning. Inom den kulturella sektorn fokuserar detta program nästa år bland annat på digitala innehåll, men landskapen kan ha egna prioriteringar.

– De kommande projekten sträcker sig över landskapsgränserna, men i Päijänne-Tavastland fokuserar man bland annat på utveckling av företag inom kreativa branscher och på kvinnligt företagande, berättade Marja Koivula.

Mer information om de möjligheter som strukturfonderna erbjuder finns på den nyligen öppnade webbplatsen www.rakennerahastot.fi.

Anslag ur Kulturprogrammet söks direkt hos kommissionen

De anslag som EU:s Kulturprogram erbjuder söks direkt hos Europeiska kommissionen. Programmet Kultur har speciellt i uppgift att uppmuntra rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn i EU och uppmuntra till spridning av konstverk och kulturella produkter över gränserna och att utveckla den interkulturella dialogen.

Bidrag beviljas organisationers europeiska samarbete och i samarbetet ska ingå partner från minst tre länder. Programmet kan dock också bevilja till exempel förlag bidrag för översättning av europeisk litteratur.

Ledande sakkunnig Silja Hakulinen från Centret för internationellt personutbyte CIMO berättade att programmet omfattar nästan alla områden inom konsten och kulturen, till exempel scen-, bild- och mediekonst, dans, litteratur, musik, historia och kulturellt arv.

– Bidrag kan sökas av offentliga eller privata kulturorganisationer, aktörer inom kulturindustrin och små kulturföretag som inte i detta sammanhang eftersträvar vinst.

– EU-bidraget kan vara högst 50 procent av ett projekts totala budget. Ansökningarna sänds direkt till kommissionen, men CIMO ger anvisningar för ifyllningen av ansökningarna. Nästa ansökning är sommaren 2008, uppgav Silja Hakulinen.

Kulturen kan också ha ekonomisk betydelse

Direktör Tuula Loikkanen från Södra Finlands EU-kontor hade med sig hälsningar från Bryssel. År 2008 uppmärksammas inom EU som temaåret ”Europeiska året för interkulturell dialog”.

– Kulturen i Europa är av ekonomisk betydelse tack vare sin sysselsättande effekt. I dag kan man redan tala om en kulturindustri. Kommissionen har gett ett meddelande om kulturen och utarbetat sin allra första kulturstrategi, som rådet kommer att utfärda en resolution om i november. Loikkanen konstaterade att kulturens roll i EU:s yttre förbindelser betonas speciellt i framtiden.

Hon sade att man strävar efter att utveckla kulturen via projekttänkande och här lönar det sig att beakta EU:s alla finansieringsprogram. Som ett exempel nämnde hon det förnyade programmet Media 2007. För tillfället får hälften av de europeiska filmer som visas bidrag ur Mediaprogrammet.

Kulturexport

Vid evenemanget informerades också om utvecklingsprogrammet för de kreativa sektorernas företagsverksamhet och om utvecklingen av kulturexporten.

Utvecklings- och internationaliseringsprogrammet för de kreativa sektorernas företagsverksamhet 2007–2013 är ett av ESF-programmets utvecklingsprogram. Förmedlare är länsstyrelsen för Södra Finland. Programmets första ansökning är antagligen i december–januari.

Olika ministerier och sektorer utvecklar i nära samarbete även kulturexporten och ett bevis på detta är Utvecklingsprogrammet för kulturexport 2007–2011. Regionala projekt är välkomna och man hoppas på intresse för stödnätverket för kulturexport.

Kulturrådet Kirsi Kaunisharju, som presenterade programmen, sade att kulturexporten har blivit en erkänd del av den finländska exporten.

– Kulturexportens värde har åtminstone tredubblats och de kreativa sektorerna har medfört mångfald i vårt lands näringsstruktur och förbättrat sysselsättningen.

Även utrikesministeriet deltar aktivt i kulturexporten. Timo Heino, chef för UM:s kulturenhet, som höll ett anförande vid seminariet, framhöll att Finland internationellt är känt framför allt för sin kultur och man via kulturen kan forma Finlandsbilden och få stöd även för politiska syften.

– Med kulturell diplomati förbättras förtroendet mellan nationerna på vilket politiska och ekonomiska avtal bygger. Kulturen stärker också medborgarsamhället. Kulturen når opinionsbildare och grupper, som man inte når på annat sätt, som exempelvis ungdomar, de som inte hör till eliten och den stora allmänheten bakom språkbarriären, sade Heino.

Heino uppmanade åhörarna att utnyttja den expertorganisation inom kulturexporten som ministeriet och Finlands beskickningar utgör. Beskickningarnas roll är framför allt att skapa möjligheter och bilda nätverk.

Anförandena vid seminariet finns på Päijät-Häme förbunds webbplats (www.paijat-hame.fi).

Text: Regioninformatör Helena Kiiskinen, Europainformationen i Päijänne-Tavastland
Foto: Regioninformatör Tiina Järvelä, Europainformationen i Egentliga Tavastland